Foto David EinarDavid Einar
Namn: Magnus Hultén
Titel: Professor i naturvetenskapernas didaktik
čóŽÇ°ùČő°ìČÔŸ±ČÔČ”ČőŽÇłŸ°ùĂ„»ć±đ: Utbildningshistoria och utbildningspolitik, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ naturvetenskapliga och tekniska skolĂ€mnen.
Magnus Hulténs forskning rör grundskolans och folkskolans utveckling och förÀndring. Hur skolan styrs och vilket innehÄll den har i olika tider samt varför det har förÀndrats.
â Det handlar om att se hur samtida idĂ©er spelar in i skolan och samspelar med skolans utveckling och förĂ€ndringar i skolan. Jag har framför allt tittat pĂ„ stora skolreformerna över tid och förĂ€ndringar i skolans inriktning. Just nu driver jag ett projekt om skolans mĂ„lstyrning ca 1919 till idag och som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
Slumpen ledde till forskning
Magnus Hultén disputerade 2008 vid Stockholms universitet pÄ en avhandling om naturvetenskapens historia i folkskola och grundskola. Men Magnus resa började pÄ Chalmers, dÀr han lÀste till kemiingenjör och dÀr han senare av en slump kom att börja forska om vÀrmepumpar.
â Jag hade tröttnat helt pĂ„ det och var pĂ„ vĂ€g att lĂ€mna landet för att göra nĂ„got helt annat. Men sĂ„ blev jag uppringd av en pedagogisk enhet, vilket verkade vĂ€ldigt intressant. Jag kĂ€nde att det hĂ€r mĂ„ste jag doktorera i.
Till en början skulle avhandling handla om matematik för ingenjörer pÄ Chalmers men halvvÀgs bytte Magnus spÄr igen. Intresset för lÀroplanshistoria vÀcktes, specifikt för naturvetenskapliga Àmnenas historia i grundskolan.
â En doktorandkollega visade mig gamla lĂ€roverkstidskrifter. Det var nĂ„got i dem som lockade mig. Jag gick uppenbarligen igĂ„ng pĂ„ det hĂ€r. Det var nĂ„got i alla förestĂ€llningar om hur skolĂ€mnen har sett ut historiskt och varför de har fĂ„tt det innehĂ„ll de har fĂ„tt. Jag tyckte att det som jag mötts av i tidigare forskning inte riktigt stĂ€mde med vad jag sĂ„g.
2013 lÀmnade han Stockholm och KTH för ett lektorat i teknikens didaktik vid Linköpings universitet, institutionen för SamhÀlls- och vÀlfÀrdsstudier.
-Jag hade rekryterats till KTH 2010 för att hjÀlpa dom att fÄ examensrÀtt för ÀmneslÀrarutbildning, vilket vi lyckades med. Sedan hade jag och min chef olika uppfattningar om vilken typ av lÀrarutbildning KTH skulle starta, en utbildning jag skulle bygga upp och ansvara för. Den KPU-variant jag trodde pÄ ville dom inte satsa pÄ dÄ. Jag sÄg dessutom chanserna att fÄ ett lektorat pÄ KTH sÄ smÄ, dÄ det stÀlldes höga krav för befordran.
Historians betydelse för nuet
â Jag tycker om nĂ€r historia anvĂ€nds för att fĂ„ betydelse i nuet, för vĂ„r förstĂ„else av skolan idag. För ofta vilar förstĂ„elsen av skolan pĂ„ förestĂ€llningar om hur det sĂ„g ut förr och ofta mĂ€rker man att förestĂ€llningarna inte stĂ€mmer. Det Ă€r det som gör historian sĂ„ intressant. Den kan fĂ„ oss att ta bĂ€ttre beslut idag.
En förestÀllning om skolan förr Àr att den dominerades av förmedlingspedagogik dÀr lÀraren stÄr framme vid tavlan, och att elevaktiva arbetsformer och lÀraren som handledare Àr nya pÄfund.
â Nu arbetar jag med ett projekt dĂ€r jag tittar pĂ„ vad lĂ€roverkslĂ€rare skrev in nĂ€r de berĂ€ttade om sin undervisning för Skolkommissionen 1946. De skrev ner och gav exempel pĂ„ sin undervisning. LĂ€roverken Ă€r ju en skolform som mĂ„nga i skoldebatten ser upp till och för fram som platsen för en traditionell förmedlingspedagogik. Det Ă€r tydligt att de har Ă€mnena i fokus, men ocksĂ„ att de Ă€r vĂ€ldigt medvetna om sin pedagogik och hur de ska göra för att fĂ„ eleverna att förstĂ„ och bli intresserade av Ă€mnet. NĂ€r det gĂ€ller lĂ€rare i fysik, kemi och biologi, anvĂ€nds ofta elevaktiva undervisningsformer snarare Ă€n att stĂ„ framme vid tavlan. Det tycker jag slĂ„r hĂ„l lite pĂ„ myterna vi har om hur undervisning bedrevs förr.
Utrymme för inspiration bland mÄsten
NÄgot av det svÄraste inom forskningen kan vara inspirationen. Det Àr enligt Magnus viktigt att skapa utrymme för det, dÄ mycket inom forskarvÀrlden Àr ofrÄnkomliga krav och mÄsten.
â För mig Ă€r det vĂ€ldigt svĂ„rt att göra saker om det bara Ă€r mĂ„sten och dessvĂ€rre gĂ„r mer och mer i forskarvĂ€rlden och utvecklingen av universiteten mot det. Det Ă€r vĂ€ldigt mycket prestation hela tiden. Blanketter som ska fyllas i, kontroller att följa upp, artiklar som mĂ„ste publiceras. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att skapa utrymme för lusten och inspirationen. Att fĂ„ lite distans och bara njuta av forskningsprojekten som du arbetar med.
