ÌÇĐÄֱȄ

I det hĂ€r projektet undersöktes hur företag, kommuner och andra samhĂ€llsaktörer kan samverka för att skapa effektivare och mer cirkulĂ€ra energi- och resursflöden. Fokus lĂ„g pĂ„ industriell och urban symbios – dĂ€r exempelvis energi, material, vatten och restflöden kan anvĂ€ndas av flera aktörer – och pĂ„ vilka tekniska, organisatoriska och sociala förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att sĂ„dana lösningar ska kunna utvecklas och fungera lĂ„ngsiktigt.

Projektet genomfördes inom Forskarskolan Energisystem och byggde pÄ tre sammankopplade forskningsinriktningar:

  • Systemanalys och energisystem – Christoffer Wadström, Linköpings universitet
  • Aktörsperspektiv och samverkan – Lovisa Harfeldt-Berg, Lunds universitet/RISE
  • Styrning och organisering – Karolina Södergren, Lunds universitet

Ett gemensamt fokus har varit att förstĂ„ varför mĂ„nga symbiosinitiativ inte gĂ„r lĂ€ngre Ă€n till pilotstadiet, och vad som krĂ€vs för att gĂ„ frĂ„n teknisk potential till fungerande och lĂ„ngsiktiga samarbeten.Ìę

ČŃĂ„±ô

ČŃĂ„±ôsĂ€ttningen var att:

  1. bidra med kunskap och verktyg för utvecklingen av urbana och regionala symbioslösningar, samt
  2. utveckla en bÀttre förstÄelse för vilka hinder och möjligheter som pÄverkar etableringen av samarbeten kring energi- och resursflöden.

Projektet hade sÀrskilt som ambition att kombinera tekniska och samhÀllsvetenskapliga perspektiv för att utveckla ramverk som kan hjÀlpa offentliga och privata aktörer att arbeta mer systematiskt med symbios.

Forskningsresultat

Projektet visar att industriell och urban symbios inte enbart Àr en teknisk frÄga om att effektivisera energi- och materialflöden. För att lösningar ska fungera i praktiken behöver Àven organisationer, relationer mellan aktörer, styrning och sociala faktorer tas hÀnsyn till.
Resultaten visar bland annat att:

  • Samverkan och relationer Ă€r centrala. Tillit, kommunikation och gemensam förstĂ„else har stor betydelse för om olika aktörer kan samarbeta, Ă€ven nĂ€r de tekniska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna Ă€r goda. Olika aktörer har samtidigt olika mĂ„l, resurser och syn pĂ„ vilka nyttor och risker ett samarbete innebĂ€r.
  • VĂ€rdeskapande behöver förstĂ„s bredare. Ekonomiska och tekniska nyttor stĂ„r ofta i centrum, medan sociala, institutionella och lĂ„ngsiktiga miljömĂ€ssiga vĂ€rden riskerar att förbises. Vad som betraktas som vĂ€rdefullt kan ocksĂ„ skilja sig mellan olika aktörer.
  • Kommunernas interna organisation spelar stor roll. För att symbios ska bli lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar behöver arbetet integreras i kommunens ordinarie verksamhet, med tydlig ansvarsfördelning, samordning och strategisk förankring.
  • Sammankopplade energisystem skapar bĂ„de möjligheter och sĂ„rbarheter. Ökad integration och elektrifiering innebĂ€r att förĂ€ndringar i en del av systemet kan fĂ„ konsekvenser för andra aktörer och sektorer. DĂ€rför behöver osĂ€kerhet och beroenden vĂ€gas in i planering och beslutsfattande.

Projektet har ocksÄ synliggjort betydelsen av sociala dimensioner och inkludering, bland annat hur genus och maktförhÄllanden kan pÄverka vilka perspektiv och vÀrden som fÄr utrymme i utvecklingen av cirkulÀra system.


ÌęNya verktyg och ramverk

En viktig del av projektets resultat Àr att forskningen har resulterat i flera konkreta verktyg och ramverk som kan anvÀndas i praktiken.

Bland annat har projektet utvecklat:

  • Impact Assessment Matrix – för att synliggöra hur nyttor och negativa effekter fördelas mellan olika aktörer.
  • Industrial Symbiosis Readiness Level Matrix (ISRLM) – för att bedöma hur lĂ„ngt ett symbiosinitiativ har kommit och identifiera vilka steg som krĂ€vs för att utvecklas vidare.
  • Ramverk för kommunal styrning – för att analysera hur kommuners interna organisering och olika styrningsformer pĂ„verkar möjligheten att utveckla symbios.
  • Ett ramverk för vĂ€rdeskapande – för att analysera ekonomiska, miljömĂ€ssiga och sociala vĂ€rden samt beroenden och osĂ€kerheter i symbiossystem.

Sammanfattande resultat

Projektets samlade resultat pekar pÄ ett skifte i hur industriell och urban symbios behöver förstÄs: frÄn en frÄga om teknisk resurseffektivisering till en bredare socio-teknisk omstÀllningsprocess.
För att lyckas krÀvs inte bara rÀtt teknik, utan ocksÄ organisatorisk kapacitet, samverkan, lÄngsiktig styrning och förmÄga att hantera komplexitet och osÀkerhet.

LÀs slutrapport hÀr

Ìę

Publikationer

Doktorsavhandlingar

  • Christoffer Wadström (2023)
  • Lovisa Harfeldt (2025)Ìę
  • Karolina Södergren (2026)Ìę

Ìę

Personer i projektet

Projektledare

Jenny Palm - Lunds universitetÌę

Doktorander

  • Karolina Södergren - har disputerat
  • Christoffer Wadström - har disputerat
  • Lovisa Harfeldt - har disputerat

Ìę

Handledare

  • Magnus WalĂ©n, Linköpings universitetÌę
  • Maria Johansson, Linköpings universitet

Ìę

Läs mer om FoES