ÌÇÐÄÖ±²¥

Delia Rosa González Lara är doktorand inom forskarutbildningen i utbildningsvetenskap vid Universidad de Cartagena i Colombia och finansieras av Universidad de Córdoba, där hon också arbetar.

I min forskning undersöker jag vilka erfarenheter och uppfattningar EFL-lärare vid tre olika språkcentrum på Colombias karibiska kust har om läroplanen. En EFL-lärare undervisar studenter i det engelska språket i ett land där man har ett annat modersmål än engelska. Studien utgår från en transcendentalfenomenologisk ansats.

Under hösten 2026 gästade jag professor Harald Wiltsches forskargrupp vid Linköpings universitet. Där fokuserade jag främst pÃ¥ metodkapitlet i min avhandling. WiltschesÌýhandledning var avgörande när jag fattade viktiga metodologiska beslut, han gav mig bÃ¥de trygghet och tydlighet i mitt forskningsarbete. Wiltsche introducerade mig för andra forskare vid LiU som vägledde mig i min planering av en fenomenologisk intervju. Det är en metod som är central för att fÃ¥nga EFL-lärares levda erfarenheter av och uppfattningar om läroplanen.

Vistelsen vid LiU ledde även till att jag fördjupade mig i litteratur om intervjuer inom den fenomenologiska traditionen. Det stärkte min förståelse för hur kvalitativa data kan samlas in och analyseras på ett sätt som är förenligt med ett transcendentalfenomenologiskt ramverk.

Eliška Wichterlová är doktorand i Filosofi vid universitetet i Boston (USA).

Hon har ett brett intresse av tidsfilosofi, inklusive den historiska utvecklingen av själva begreppet. Med ett fenomenologiskt angreppssätt undersöker hennes avhandling hur tidens natur i grunden är beroende av subjektivitet.

När hon gästade LiU arbetade hon tillsammans med professor Harald Wiltsche på ett av sina kapitel, som fokuserar på den operationella definitionen av samtidighet i Einsteins specialrelativitetsteori från 1905.

Med huvudsakligt stöd i Husserls Krisen och Ursprunget till geometrin utforskade hon den genetiskt-konstitutionella utvecklingshistorien bakom samtidighetsbegreppet och, mer allmänt, hur betydelserna av livsvärldens giltigheter omvandlas till idealiserade vetenskapliga begrepp — begrepp som sedan felaktigt tas för att vara själva världen. Tillsammans med Will och Olivia organiserade hon också en läsecirkel med fokus på texter relevanta för naturvetenskapernas fenomenologi.

Olivia Dallemagne är doktorand i filosofi vid Université libre de Bruxelles (Belgien).

Hennes forskning undersöker hur fenomenologi och kvantmekanik båda utmanar klassiska föreställningar om verklighet och objektivitet, vilket kräver en förnyad ontologisk och epistemologisk ram. Med utgångspunkt i Husserl och Merleau-Ponty studerar hon hur det verkliga framträder inom kvantfenomen utifrån tre sammanlänkade dimensioner: den transcendentalen (intentionalitet och kroppslighet), den fenomenala (världens manifestation) och den formella (matematisering).

Under en månad arbetade hon med professor Harald Wiltsches forskargrupp vid Linköpings universitet. Där studerade hon hur fenomenologiska idéer påverkat tidiga tolkningar av kvantmätning – särskilt i London och Bauers arbete – och deras resonans i Merleau-Pontys filosofi om kroppslighet. Hon startade också en läsecirkel om Husserls Krisis.

Aurora Lever är en italiensk filosofistudent som tog sin masterexamen vid i Italien vid universitetet i Trento, Italien.

Hennes forskning fokuserar på Edmund Husserls fenomenologi, med särskild uppmärksamhet på Husserls teori om temporalitet.

År 2025 tillbringade hon tre månader vid LiU. Då arbetade hon med forskning till sin masteruppsats under handledning av professor Harald Wiltsche. Under sin vistelse deltog hon i en läsecirkel med fokus på fenomenologi, där hon fördjupade sig i ett brett urval av samtida och klassiska källor.

 

Philip Goyal, Associate Professor vid University at Albany (SUNY)

Som teoretisk fysiker är jag främst intresserad av öppna grundläggande frågor och utmaningar inom fysik och närliggande områden. Under många år har jag varit engagerad i det så kallade "quantum reconstruction programme", som syftar till att systematiskt härleda kvantteorins matematiska formalism från fysiskt transparenta principer, inspirerade av ett informationsperspektiv på den fysiska verkligheten. Under de senaste åren har jag fokuserat på utmaningen att tolka de principer som används i härledningen, vilket har inneburit att jag har inlett samarbeten med likasinnade filosofer som är öppna för de nya möjligheter till filosofisk reflektion som kvantrekonstruktionsprogrammet erbjuder.

Om samarbetet med LiU

Mitt besök hos professor Harald Wiltsches forskargrupp vid LiU pågick 2 månader under hösten 2024. Det var en del i ett flerårigt samarbetsprojekt (stödd av ett ICM+ Erasmus-stipendium) med syfte att skapa precisa och ömsesidigt upplysande kopplingar mellan (främst husserliansk) fenomenologi och kvantmekanikens grundvalar, med kvantrekonstruktion som språngbräda.

Under min vistelse utvecklade vi idéer kring fenomenologin av kvantobjekt, vilket (efter ytterligare ett två veckor långt besök vid LiU i april 2025) ledde till en gemensam presentation vid Nordic Society of Phenomenology (NoSP)-konferensen i april 2025 och kommer att resultera i en gemensam artikel.

Jag var även med och organiserade en workshop som hölls i november 2024 i Vadstena: .

Daniele Pizzocaro har en doktorsexamen i astrofysik och genomför för närvarande en andra doktorsexamen i filosofi vid Université Catholique de Louvain (Belgien).

Hans forskning är inriktad på fysikens filosofi, särskilt de ontologiska och epistemologiska aspekterna av icke-observerbara entiteter, i synnerhet elementarpartiklar och kvasi-partiklar. Han undersöker möjligheten att tillämpa fenomenologiska angreppssätt på realisms-/anti-realismsdebatten kring dessa entiteter, med särskild uppmärksamhet på det underliggande kvantbeteendet, det tillhörande formalismen och den experimentella praktiken.

Hans bredare filosofiska intressen inkluderar matematikens tillämpbarhet, vetenskapsfilosofi i allmänhet, epistemologi och logik, samt filosofins och vetenskapens historia. Under sitt fyra månader långa besök vid Linköpings universitet 2023 arbetade han med ett projekt som tillämpade husserliansk fenomenologi på elementarpartiklarnas ontologi, med särskilt fokus på Werner Heisenbergs karaktärisering av den atomära elektronens beteende genom matris¬mekanik.