Fosterhemsplaceringar har haft en framtrÀdande roll i svensk social barnvÄrds historia. PÄ ett allmÀnt plan Àr det vÀlkÀnt att mÄnga barn flyttades frÄn stÀder till landsbygden. I detta projekt lÄg regionala skillnader i fokus, och sÀrskilt vilken betydelse de kunde ha haft för barn som placerats i fosterhem.
Projektet byggde pĂ„ nationell statistik som bĂ„de problematiserades och sammanstĂ€lldes för att Ă„stadkomma longitudinella och regionala data. Bearbetningen av statistiken innebar att projektet över tid kunde visa regionala förĂ€ndringar i var i landet fosterbarn tagits emot. Projektet visade ocksĂ„ hur begreppet fosterbarn har Ă€ndrat innebörd över tid. I den första fosterbarnslagstiftningen (1902) innefattade definitionen av fosterbarn endast barn under sju Ă„r som togs emot mot betalning. Ăven barnhemsbarn inkluderades i denna. DĂ€refter har olika förĂ€ndringar gjorts som pĂ„verkat bland annat fosterbarnsstatistiken. Projektet bidrog med en begreppsdiskussion som belyste hinder och möjligheter för tolkning av statistik. Projektet byggde Ă€ven pĂ„ arkivstudier samt pĂ„ textanalyser av lagstiftning, handböcker och artiklar i tidskrifter pĂ„ barnavĂ„rdsfĂ€ltet.
Lokala praktiker och nationella mÄl
I svensk vÀlfÀrdspolitik har det funnits en strÀvan efter att skapa lika villkor och att göra barndomen mer enhetlig, oavsett klasstillhörighet eller bostadsort. Studien synliggjorde den lÄngsamma process som prÀglat enhetliggörandet av den sociala barnavÄrden i Sverige. Trots lagar och förordningar pÄ nationell nivÄ framtrÀdde skillnader i hur de efterlevdes och implementerades pÄ lokal nivÄ.
Fosterbarn pÄ mÄnga olika sÀtt
Projektet uppmÀrksammade Àven variationen av arrangemang kring fosterbarn. Vissa barn omhÀndertogs av sociala myndigheter, ibland sköttes placeringen genom filantropiska föreningar eller privat av den egna familjen. En del barn placerades med tvÄng, i andra fall var förflyttningen frivillig. En viktig aspekt som tidigare sÀllan lyfts fram var de omfattande privata placeringarna. Projektet visade att Ànnu vid mitten av 1900-talet var cirka 50 procent av fosterbarnen privatplacerade av förÀldrar eller nÀra anhöriga. Men barnavÄrdsnÀmnderna hade ansvar för tillsyn av dessa barn och de var pÄ det sÀttet en del av samhÀllets barnavÄrd.
FosterbarnsvÄrdens lokala variation
Projektet exemplifierade hur fosterbarnsvÄrden hade organiserats pÄ ett par orter. FrÄn Stockholm sÀndes mÄnga barn ut i landet och dÀr organiserades tillsyn och rekrytering av fosterhem genom hundratals lokalombud. Verksamheten expanderade samtidigt som vÀlfÀrdsstaten vÀxte och kunde ses som ett uttryck för de komplexa och nÀra relationer mellan professionella och lekmÀn som det sociala arbetet varit beroende av. Lokalombuden hade tidigare inte varit föremÄl för nÄgon systematisk undersökning. Det finns vissa paralleller mellan lokalombud och den diskussion som i dag förs kring sÀrskilda ombud för barn i den sociala barnavÄrden.
Fosterbarnens ö
Slutligen undersökte projektet ett par lokalsamhĂ€llen dĂ€r fosterbarnen varit sĂ€rskilt mĂ„nga. PĂ„ GĂ„lö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd och i Ăstad utanför AlingsĂ„s placerades mĂ„nga fosterbarn av tvĂ„ filantropiska sĂ€llskap verksamma fram till omkring 1940. Verksamheterna pĂ„ GĂ„lö och Ăstad visade sĂ€tt att organisera fosterbarnsvĂ„rd som vi inte Ă€r vana att se i dag. De visade ocksĂ„ pĂ„ spĂ€nningen mellan fosterfamiljernas integritet och kontrollen över att fosterbarnen har det bra samt vilken styrning som Ă€r möjlig givet ett visst samhĂ€llssystem.
Projektet finansierades av Forte samt av GÄlöstiftelsen.
Publikationer
- (2017), Ingrid Söderlind & Johanna Sköld, âPrivata utförare av social barnavĂ„rd â en affĂ€r under flera sekelâ, i Marie SallnĂ€s & Stefan Wiklund (red.), SocialtjĂ€nstmarknaden [kapitel i bok]
- (2016), Johanna Sköld & Ingrid Söderlind, "Fosterbarn och kÀllorna till deras historia", i Eva Johansson (red.), SlÀktforskarnas Ärsbok 2016, Solna: Sveriges slÀktforskarförbund, s. 11-34.
- (2015), Sköld, J, âAfter care â the control of and help for care leavers in a community of foster careâ, Journal of the History of Childhood and Youth, 8(1), p.75-93 [refereegranskad artikel].
- (2014) Sköld, J & I Söderlind, Fosterbarn i tid och rum: lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvÄrd cirka 1850-2000, Stockholm: Carlssons.
- (2013) Johanna Sköld, Ingrid Söderlind & Bo Malmberg, Barn och unga - deras roll och betydelse förr och nu. Underlagsrapport till Barns och ungas hÀlsa, vÄrd och omsorg, Socialstyrelsen. [myndighetsrapport]
- (2012) Sköld, J, Fosterbarnens ö: Prins Carls uppfostringsinrÀttning och verksamheten pÄ GÄlö 1830-1939, Stockholm: Stockholmia förlag. [monografi]
- (2011) Sköld, J, "Den annorlunda normala familjen: krav pÄ fosterförÀldrar under hundra Är" i Helena Bergman, Mia Eriksson och Roger Klint (red.), FörÀldraskapets omvandlingar - styrningens omvandlingar, Stockholm: Dialogos, s. 55-84.
- (2008) Sköld, J, "Utbildad eller utnyttjad? Fosterbarns arbete i svenska fosterhem 1860-1940" i Barn no 2, s. 79-96.
