I min forskning har jag studerat hur barn och ungdomar förvÀrvar en skriftsprÄklig kompetens, undersökt orsaker till varför en del elever tidigt i skolan fÄr svÄrt för att lÀra sig lÀsa och inte minst försökt att förklara de stora skillnader som finns i lÀs- och skrivförmÄgan mellan individer i olika Äldrar. Redan efter tvÄ Är i skolan kan skillnaden i lÀsförmÄga mellan elever som lÀser sÀmst respektive bÀst i en och samma skolklass uppgÄ till mellan 4 och 5 Är uttryckt i lÀsÄlder. LÀgg mÀrke till att dessa skillnader har uppstÄtt trots att eleverna har haft samma mÀngd lÀs- och skrivundervisning, samma lÀrare/skolledning och samma skolmaterial. MÄnga frÄgor aktualiseras; vilket roll har egentligen lÀraren nÀr det gÀller den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, vilken roll spelar hemmiljön, finns det Àrvda gener som bidrar till skillnader i lÀs- och skrivförmÄga osv. Detta Àr exempel pÄ frÄgor som jag har intresserat mig för i min forskning de senaste 25 Ären och som har resulterat i en lÄng rad projekt och publikationer.
Dyslexi och lÀsförmÄga hos olika grupper
I tillÀgg till forskning som fokuserat pÄ normal lÀs- och skrivutveckling bland elever under de tidiga Ären i skolan har jag ocksÄ intresserat mig för mer specifika frÄgestÀllningar som bland annat har handlat om förekomsten av dyslektiska lÀs- och skrivsvÄrigheter bland intagna pÄ svenska kriminalvÄrdsanstalter, skriftsprÄklig utveckling bland barn som föds med lÄga födelsevikter (mindre Àn 1500 gram), lÀsavveckling hos patienter med Alzheimers sjukdom osv. I korthet har den hÀr forskningen visat att (a) de intagnas lÀs- och skrivproblem snarare beror pÄ brister i uppvÀxtförhÄllanden samt skol- och beteendeproblem snarare Àn pÄ dyslexi, (b) att andelen dyslektiker bland intagna avviker endast marginellt jÀmfört med en vuxengrupp med liknande förutsÀttningar att förvÀrva lÀs- och skrivfÀrdigheter, (c) majoriteten av barn som föds med lÄga födelsevikter har en normal lÀs- och skrivutveckling, (d) förmÄgan att lÀsa Àr en robust och högt automatiserad förmÄga som Àr intakt hos patienter med Alzheimers sjukdom lÄngt in i sjukdomsförloppet dÀremot pÄverkas lÀsförstÄelsen parallellt med att den kognitiva förmÄgan försÀmras.
Arvets och miljöns betydelse
Under de senaste 15 Ären har min forskning huvudsakligen handlat om arv och miljö. I ett omfattande internationellt tvillingprojekt med samarbeten i Norge, USA och Australien har vi studerat det genetiska och miljömÀssiga inflytandet pÄ barns tidiga sprÄkliga och kognitiva utveckling, deras tidiga lÀs- och skrivutveckling och inte minst risken för att tidigt utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Projektet omfattar Àven grundlÀggande frÄgor kring uppmÀrksamhets- och koncentrationssvÄrigheter (ADHD) och relationen mellan ADHD och dyslexi.