VÀlkommen till labbet! Annika Björn leder arbetet för att hitta nya substrat och för att göra biogasproduktionen effektivare i framtiden. Arbetet kan fÄ stor ekonomisk och miljömÀssig betydelse. Foto: Mikael Sönne
Reaktorer med biogas
LÀngst bort i Tema-huset pÄ Campus Valla puttrar en brunsvart, vad ska vi sÀga. . . smörja i en rad smÄ reaktorer i labbet. PÄ behÄllarna stÄr namn frÄn filmen Monty Python and the Holy Grail; The brave, The pure, The wise och sÄ vidare.
Blandningarna bestÄr av rester frÄn tre olika biogasanlÀggningar runt om i landet. Forskarna jÀmför processerna vid olika efterbehandlingsmetoder med mÄlet att göra rötningen sÄ effektiv som möjligt.
- Det hÀr Àr verkligen fotarbetet inom forskningen. Varje dag, Äret runt, mÄste nÄgon vara hÀr och fylla pÄ behÄllarna och följa upp processerna. Bakom en enkel tabell ligger det massor av arbete, sÀger forskningsledaren Annika Björn.
Olika substrat jÀmförs med varandra. Vissa gÄr bÀttre, andra utvecklas sÀmre.Hon tittar lite pÄ behÄllarna, pekar pÄ ett par av dem och tillÀgger:
- De hÀr tvÄ Àr det bra sprutt pÄ. Men den hÀr gÄr lite trögt. Kanske mÄste vi höja uppehÄllstiden lite.
Effektivitet och nya rÄvaror
Den hÀr verksamheten vid Tema MiljöförÀndring, knuten till BRC, gÄr enkelt uttryckt ut pÄ tvÄ saker: dels att öka effektiviteten i rötningsprocessen för att fÄ fram mer biogas och biogödsel. Dels att hitta helt nya rÄvaror, substrat, som kan anvÀndas för att göra biogas i framtiden.
Processen dÀr mikroorganismer bryter ner organiskt material till biogas pÄverkas av flera faktorer: exempelvis temperatur, tillgÄng till nÀringsÀmnen, organisk belastning och uppehÄllstid i reaktorn. Mikroorganismerna ska inte bara arbeta bra var och en för sig utan dessutom samverka pÄ ett effektivt sÀtt och i rÀtt ordning.
- Biogasprocessen kan fungera bÀttre eller sÀmre. Ett mÄl Àr att fÄ ut sÄ mycket metan som möjligt eftersom det Àr metanet som Àr energibÀrare, sÀger Annika Björn.
- Mikroorganismerna Àr ganska kÀnsliga och det gÀller att fÄ till en mix i substratet som de gillar. Ph-vÀrdet mÄste vara rÀtt och det fÄr inte finnas nÄgra gifter som pÄverkar. Vi har testat att tillsÀtta olika mikronÀringsÀmnen, exempelvis vitaminer, och det ger bra resultat. Vi provar ocksÄ olika processer för att öka nedbrytningsgraden.
Fiskrens och alger
De rĂ„varor som anvĂ€nds i dag Ă€r framför allt matavfall, avloppsslam, gödsel, avfall frĂ„n livsmedelsindustrin och rester frĂ„n jordbruket. Om ett antal Ă„r hoppas Annika Björn och hennes forskarkollegor att nya rĂ„varor ska kunna anvĂ€ndas. Ta skogsavfall till exempel â det finns ju hur mycket skog som helst i Sverige, konstaterar hon.
- Ja, tÀnk om vi kunde knÀcka den nöten, sÀger hon och tillÀgger att just lignocellulosa (en kombination av cellulosa, hemicellulosa och lignin) Àr ovanligt svÄrt att bryta ner.
BehÄllarna i labbet ska fyllas pÄ varje dag, Äret runt. Och en del av jobbet görs manuellt.NÀrmare till hands ligger till exempel att anvÀnda avloppsvatten frÄn pappers- och massaindustrin. MÀngden organiskt material Àr visserligen ganska liten, men de stora volymerna kan ÀndÄ göra biogasproduktion intressant. Bara genom att ta hand om befintliga avloppsströmmar skulle den samlade biogasproduktionen i landet kunna öka med 50 procent, frÄn tvÄ till tre TWh.
Fiskrens, alger och annat biologiskt material frÄn havet Àr ocksÄ mycket intressant som potentiella rÄvaror.
- Akvatiska substrat tror jag ligger ganska nÀra i framtiden. Minskar mÀngden alger för det ocksÄ med sig att övergödningen i haven minskar, sÀger Annika Björn.
Det sistnÀmnda Àr en av de bÀsta sakerna med biogas. BrÀnslet Àr inte bara miljövÀnligt och nÀst intill klimatneutralt i sig, det innebÀr ocksÄ en rad positiva synergieffekter. NÀr olika typer av avfall anvÀnds i produktionen minskar mÀngden avfall, och sopberget blir lite mindre. En biprodukt i processen Àr ocksÄ biogödsel som kan anvÀndas istÀllet för industriellt framstÀllt handelsgödsel.
Fakta BRC
-
Ăven smĂ„ tillsatser av olika Ă€mnen kan ha stor betydelse för rötningsprocessen.BRC Ă€r planerat som en tioĂ„rig satsning i tre etapper. Efter varje etapp sker en utvĂ€rdering och beslut tas om fortsĂ€ttningen. Etapp 1 pĂ„börjades 2012 och avslutades 2014. Etapp 2 pĂ„börjades i december 2014 och löper till slutet av 2018. Just nu pĂ„gĂ„r arbetet med planen för etapp 3.
- Under etapp 2 har arbetet delats in i tre delar: Process- och teknikutveckling (som Annika Björn leder), System respektive SamhÀlle. I etapp 3 kommer verksamheten att delas upp i sju större forskningsomrÄden.
- Forskarna vid BRC kommer frÄn flera olika avdelningar, varav tvÄ inom Tema-institutionen: Tema MiljöförÀndring och Tema Teknik och social förÀndring. FörestÄndare för BRC Àr professor Mats Eklund.
- HÀr finns en utvÀrdering av BRC:s
