ÌÇÐÄÖ±²¥

¹óö°ù²õ°ì´Ç±ô²¹

Karin Karlsson, Susanne Tholander, Linda Andersson och Rickard Karlsson, ValdemarsvikÌý

Syftet är att undersöka hur olika sätt att läsa kan stödja flersprÃ¥kiga barns förstÃ¥else och deras möjligheter att tillägna sig svenska ord och begrepp.Ìý

Metoden bygger pÃ¥ videoinspelningar av tre förskollärare. Förskollärarna har läst samma bok, men använt olika lässtrategier.Ìý materialet har sedan analyserats med interaktionshypotes vilka centrala antagande är att sprÃ¥kutveckling främjas när deltagare engagerar sig i förhandling om mening.ÌýÌý

Resultatet visar pÃ¥ flera faktorer som skulle kunna vara gynnsamma för barns sprÃ¥kutveckling. De kategorier som blev tydligt var upprepning av bok, att ge barnen tanketid och att det ofta infann sin störmoment.Ìý Ìý

Relevans för professionen är att projektet synliggör hur förskollärarens didaktiska val i samband med högläsning kan pÃ¥verka flersprÃ¥kiga barns sprÃ¥k- och begreppsutveckling. Kunskapen kan stödja förskollärare i att medvetet planera och genomföra högläsning som en del av undervisningen och därigenom stärka barns möjligheter att utveckla svenska ord, begrepp och förstÃ¥else.Ìý

Detta arbete har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), praktiknära forskning i samverkan.

F-3
Kajsa Andersson Lundblad, ±·´Ç°ù°ù°ìö±è¾±²Ô²µÌý

Projektet ska:Ìý
-Bidra till att elevernas läshastighet/avkodningsförmÃ¥ga ökarÌý
-Bidra till att komplettera den ordinarie undervisningen i läsningÌý

Metoden är intensivavkodningsträning varje dag under sju veckor för varje elev.ÌýÌý

Resultaten av läsvolontärprojektet utifrån elevernas läshastighet och avkodningsförmåga liksom komplettering av den ordinarie undervisningen i läsningen har följts upp återkommande. Särskilt har detta skett genom H4-test före och efter insatserna och vid samtliga perioder. Resultaten är uteslutande positiva och elevernas avkodningshastighet har i samtliga fall, utom något enstaka, ökat och detta märkbart. Vi ser tydliga effekter av kompletteringen av vår ordinarie undervisning med den frekventa och intensiva insatsen och elevernas ökade förmåga att avkoda.

Ã…rskurs 6-9

Marianne Kvist, ÖdeshögÌý

Att genom samarbete mellan bibliotek och lärare tillgängliggöra poesi och stärka elevers analytiska förmåga. Metod: Veckovisa klassrumsbesök med diktläsning, belysning av historisk kontext, begreppsanalys samt elevsamtal utifrån en fast struktur. Resultat: Ökad textmedvetenhet, rikare ordförråd och stärkt självförtroende inför komplexa texter. Relevans: Visar hur skolan kan arbeta kompensatoriskt och hur samverkan mellan professioner höjer måluppfyllelsen.

Förskoleklass till årskurs 3, Årskurs 4-6, Årskurs 7-9

Nicole Burkhard Ericson, SöderköpingÌý

Projektet syftar till att vända en trend i Söderköpings skolor (F–9) där elevernas skriv- och stavningsförmÃ¥ga halkat efter jämfört med deras goda läsförmÃ¥ga. Metod: Genom en kommunövergripande satsning fokuserar vi pÃ¥ handens koppling till hjärnan. Skrivutvecklingen integreras i alla ämnen, vilket inkluderar finmotorik i praktisk-estetiska ämnen, strukturerad handstilsträning, pennfattning samt varierade skriv- och rättstavningsövningar. Resultat: Arbetet har omfattat alla F–6-skolor först och sedan utökats till Ã¥rskurs 7–9. Genom ett systematiskt screeningÃ¥rshjul kan vi nu följa hur mÃ¥linriktade, ämnesövergripande insatser stärker elevernas funktionella skrivförmÃ¥ga.ÌýÌý
Ìý
Studien visar hur skolor praktiskt kan samarbeta över ämnesgränser för att möta specifika kunskapstapp. Den ger verksamma lärare konkreta strategier för hur finmotorik och analogt skrivande kan integreras i vardagen för att gynna elevernas kognitiva och sprÃ¥kliga utveckling.Ìý

¹óö°ù²õ°ì´Ç±ô²¹ till Ã¥rskurs 9

Carl Johan Huszar, Catja Hoflin Winther , Malin Stark ochÌýKarin Sternelöv Ã…tvidaberg och Motala

Syftet är att sprida goda exempel om våra erfarenheter från ULF projekt kring framgångsfaktorer för närvaro i skolan. Metod: Enkät och semistsrukturerade intervjuer. Relevans för ökad närvaro i skolan, främjande och förebyggande funktioner i praktiken.

Detta arbete har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), praktiknära forskning i samverkan.

Gymnasiet

Annika Wiklund-Engblom, Katarina Kärnebro och Mari Lundqvist, SkellefteÃ¥Ìý

Projektet undersöker hur yrkesutbildningar kan stärka elevers trygghet och delaktighet samt skapa social hÃ¥llbarhet. Fokus ligger pÃ¥ hur yrkeslärare kan arbeta med normer och relationer i yrkesämnen.Ìý

Studien genomförs i samverkan mellan UmeÃ¥ universitet och gymnasieskolor i SkellefteÃ¥ kommun. Genom aktionsforskning och praktiknära metoder sÃ¥som forskningscirklar, kollegialt lärande, intervjuer och enkäter prövas normmedvetna arbetssätt tillsammans med lärare, elevhälsa, skolledning och bransch.Ìý

Projektet förväntas ge praktiska metoder för att motverka exkludering, kränkningar och tystnadskulturer. Det ska ocksÃ¥ visa hur undervisning om normer, bemötande och relationer kan integreras i yrkesämnen.Ìý

Kunskapen kan ge yrkeslärare konkreta redskap för att skapa inkluderande lärmiljöer och förbereda elever för arbetslivets sociala krav. Resultaten sprids genom yrkeslärarutbildning, metodbank och praktiknära sammanhang.Ìý

Detta arbete har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), praktiknära forskning i samverkan.

Praktiknära utveckling av AI-baserad visualisering för ökat engagemang och lärande inom STEMÌý

Förskoleklass till årskurs 3, Årskurs 4-6

Andreas Göransson, Emelie Fälton, Isabelle Strömstedt och Konrad Schönborn, ±·´Ç°ù°ù°ìö±è¾±²Ô²µÌý

Projektet TellUs – den talande planeten utvecklar genom samverkan mellan fem science center nya sätt att inspirera elever för STEM. Projektet leds av Visualiseringscenter C och Linköpings universitet, och utvecklar en interaktiv visualiseringsglob med AI-baserad konversation som visualiserar och förklarar data om jorden. Pedagogik, teknik och innehÃ¥ll utvecklas genom praktiknära samverkan mellan forskare, lärare, elever och science center med mÃ¥let att nÃ¥ 12000 elever och kompetensutveckla 300 lärare.Ìý Ìý

Forskningen undersöker med kvalitativa och kvantitativa metoder elevers intresse, engagemang och lärande samt hur AI-baserad visioverbal konversation fungerar i klassrumsmiljö.Ìý

Den interaktiva visualiseringsgloben i kombination med skolprogrammen stärker elevers engagemang, nyfikenhet och lärande. Vi ser även att ett tvärvetenskapligt arbetssätt är viktigt för att skapa välplanerat och pedagogiskt relevant innehÃ¥ll.ÌýÌý

Resultaten visar att interaktiva visualiseringar av verkliga data kan användas i undervisningen för att väcka elevers intresse för STEM samt hur science centers kan utveckla uppsökande verksamhet.Ìý Ìý

-Hur kan science centers fortsätta vara relevanta för lärarprofessionen?Ìý

F-gymnasiet

Daniel Orraryd, Karin Rydberg och Åsa Mistrén-Kämpe

Fenomenmagasinet har sedan starten 1987 fungerat som en resurshubb och trygg miljö för didaktisk förnyelse. Genom fortbildning och pedagogiska program har lärare fÃ¥tt verktyg att omsätta styrdokument och ämnesdidaktisk forskning i praktiska utforskande moment. Men pÃ¥ grund av en flytt av verksamheten har science centret bara haft tillfälliga lokaler utan möjlighet att ta emot besökare. Men den 30 maj i Ã¥r slog vi äntligen upp portarna till det nya Fenomenmagasinet.ÌýÌý

Grundtanken är som tidigare att erbjuda olika fysikaliska och biologiska fenomen att utforska tillsammans med eleverna. Fenomenmagasinet ska utgöra en arena för lärarprofessionens utveckling genom att verka i skärningspunkten mellan teori, praktik och vetenskaplig grund. Som science center kompletterar vi klassrumsundervisningen med upplevelsebaserat och undersökande lärande inom naturvetenskap, teknik och matematik.Ìý

Samarbetet med Linköpings universitet och stärkt koppling till lärarutbildningen och den högre utbildningen, hoppas vi ska bidra till en kontinuerlig dialog mellan forskning och skolpraxis.

¹óö°ù²õ°ì´Ç±ô²¹

Cecilia Lindström, Sara Eksmo, Karin WennergÃ¥rd, Maria Simonsson och Asta CekaiteÌý
±·´Ç°ù°ù°ìö±è¾±²Ô²µ

I detta konferensbidrag presenteras ett ULF-finansierat aktionsforskningsprojekt där förskollärare och forskare tillsammans har utvecklat och undersökt poesiundervisning inom ramen för ett förskolebibliotek. Resultatet synliggör tre didaktiska strategier: att rikta barnens uppmärksamhet mot poesins form, att skapa utrymme för deras egna tolkningar samt att använda multimodala arbetssätt där ord samspelar med exempelvis bild, ljud och rörelse. Sammantaget visar studien hur poesi kan bli ett innehÃ¥ll i förskolans undervisning genom arbetssätt som förenar sprÃ¥kliga och estetiska uttryck med barns delaktighet och meningsskapande.Ìý

Detta arbete har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), praktiknära forskning i samverkan.

Gymnasiet

Joel Eriksson-Hedlund, LinköpingÌý

Hur kan generativ AI nÃ¥ elever som inte är redo att formulera sina läsbehov för en vuxen? Genom ett nyfiket och utforskande arbetssätt har jag tagit fram en anpassad AI-assistent med hjälp av Google Gemini för att erbjuda gymnasieelever en anonym och trygg digital ingÃ¥ng till skolbibliotekets samlingar. Presentationen visar hur jag formulerat instruktionerna och gjort Skolbibliotekarien 2.0 tillgänglig för eleverna, samt vilka styrkor och svagheter en AI-assistent har i det läsfrämjandende arbetet.Ìý

Förskoleklass till årskurs 3, Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Gymnasiet

Kirsten Stoewer, MotalaÌý

Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur modersmÃ¥lsundervisning kan göras mer likvärdig. Projektet har en aktionsforskningsansats och bygger pÃ¥ ett nära samarbete mellan en forskare och en modersmÃ¥lsenhet över ett läsÃ¥r. Resultatet visar att likvärdighetsbegreppet behöver problematiseras i relation till modersmÃ¥lsundervisning. ModersmÃ¥lslärare möter ett flertal praktiska och pedagogiska utmaningar som pÃ¥verkar undervisningen. Att systematiskt skapa utrymme för kollegiala samtal som främjar gemensamt lärande stärker kollegiet och bidrar till en mer likvärdig undervisning inom en marginaliserad praktik.Ìý

Detta arbete har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), praktiknära forskning i samverkan.

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Gymnasiet, Förskoleklass till årskurs 3

Sofia Kvist Lindholm, Camilla Forsberg, Maria Edström, Maria Steen, Malin Stark, Carl-Johan Huszar, Eva Holm, David Wingren, Karin Sternelöv, Catja Hoflin WinterÌý
Söderköping, Kinda, Ã…tvidaberg, Linköping och MotalaÌý

Presentationen handlar om erfarenheter frÃ¥n ULF-projekt om hur vi kan främja närvaro i 5 kommuner i Östergötland. Baserat pÃ¥ delstudier i projektet och tidigare forskning har vi skapat ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Under presentationen ger vi exempel pÃ¥ implementeringsarbetet frÃ¥n medverkande kommuner.Ìý

Detta arbete har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), praktiknära forskning i samverkan.

Ã…rskurs 4-6

Maria Samuelsson och Ann-Charlotte Jonsson, KindaÌý

Projektets syfte är att skapa en likvärdig skola för pojkar och flickor genom att göra skolan mer begriplig och hantera de skillnader i prestation som kan leda till utanförskap och sämre livschanser.ÌýÌý

MÃ¥lÌý
• Göra studieteknik till en naturlig del av den dagliga undervisningen, snarare än nÃ¥got som bara lyfts vid provtillfällen.Ìý
• Ge eleverna makt över sitt eget lärande genom att de lär sig välja och värdera olika strategier.Ìý
• Skapa en tydlig progression för Ã¥rskurserna 4–6, där eleverna gÃ¥r frÃ¥n stöttat lärande ("härma och göra") till ett mer självständigt lärande ("värdera och anpassa").Ìý
Ìý
ArbetssättÌý
Vi har arbetat enligt aktionsforskningens metoder med regelbundna träffar för diskussion, inventering och visioner. Arbetsprocessen har bland annat innefattat:Ìý
• Gemensam fortbildning.Ìý
• Praktik prövning.Ìý
• Kartläggning.Ìý
• Kollegialt lärande.Ìý

ÌýDetta arbete har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), praktiknära forskning i samverkan och vidareutvecklats i egen regi.