InnehÄll pÄ sidan
- Grundskolans teknikÀmne
- Tre argument
- TeknikÀmnets fokus
- Om undervisningens karaktÀr
- łąĂ€ČÔ°ìČč°ù
Grundskolans teknikÀmne
Teknik Ă€r ett skolĂ€mne dĂ€r syftet Ă€r att eleverna ska utveckla en grundlĂ€ggande teknisk bildning. Ămnet har i timplanen tilldelats 200 klocktimmar, fördelade pĂ„ skolans stadier enligt följande:
- Ă k 1-3: 47 timmar
- Ă k 4-6: 65 timmar
- Ă k 7-9: 88 timmar
Tre argument
Dagens teknikÀmne i grundskolan Àr ett allmÀnbildande skolÀmne dÀr fokus pÄ undervisningen kan sÀgas vila pÄ tre övergripande argument:
· varje elev ingÄr i ett samhÀlle och ett vÀrldssamfund dÀr kunskaper om den konstruerade vÀrlden Àr en förutsÀttning för en medborgerlig och demokratisk hantering av de ofta komplicerade frÄgor som berör individer, samhÀllen och miljö.
· elever behöver ges en egen teknisk handlingsberedskap kring frÄgor som ligger dem nÀra, sÀtt att analysera och ta sig an sina tekniska önskemÄl och behov.
· det svenska samhÀllet behöver tekniskt medvetna medborgare som kan tÀnka sig att arbeta eller studera inom teknikintensiva omrÄden.
Att utifrĂ„n de argumenten göra tekniken runt omkring oss âsynlig och begripligâ för eleverna Ă€r ett viktigt motiv för skolans teknikundervisning. TeknikĂ€mnet Ă€r det skolĂ€mne som har huvudansvaret för detta â Ă€ven om andra skolĂ€mnen ocksĂ„ tar upp mĂ€nniskans tekniska verksamheter, fast pĂ„ andra sĂ€tt.
Foto Katarina Rehder
TeknikÀmnets fokus
Ămnet teknik handlar om att genom konkreta upplevelser och mĂ„linriktad undervisning hjĂ€lpa eleverna att bĂ€ttre förstĂ„ den konstruerade vĂ€rlden, att se mönster i den historiska förĂ€ndringen, att successivt utveckla en förmĂ„ga att tĂ€nka över tekniken i termer av system, att kunna vĂ€rdera teknikens Ă€ndamĂ„lsenlighet och konsekvenser, liksom att förstĂ„ varför tekniken förĂ€ndras. Det kan röra teknik bĂ„de nĂ€ra och lĂ„ngt borta, i andra tider och pĂ„ andra platser. Att ocksĂ„ relatera mĂ€nniskans tekniska verksamhet till aspekter av hĂ„llbar utveckling Ă€r nödvĂ€ndigt för att eleverna ska förstĂ„ teknikens roller, inte minst inför framtiden. Undervisningen behöver dĂ€rför ocksĂ„ pĂ„ olika sĂ€tt belysa hur mĂ€nniskan utvecklar nya tekniska lösningar och eleverna ska fĂ„ möjligheter att sjĂ€lva bĂ„de följa och pröva nĂ„gra sĂ„dana processer.
Efter sÄdan undervisning Àr mÄlet att eleverna ska vara redo att fundera över sin egen och omvÀrldens tekniska framtid pÄ ett mer genomtÀnkt sÀtt. Det bygger pÄ att de utvecklat flera tekniska kompetenser, en teknisk bildning, som gör det möjligt för dem att bÀttre agera i frÄgor som rör den konstruerade vÀrlden.
Om undervisningens karaktÀr
Undervisningen behöver prĂ€glas av noga utvalda undervisningsexempel och teman, en vĂ€l genomtĂ€nkt begreppsanvĂ€ndning och varierade metoder. Det finns anledning att se över den teknikundervisning som traditionellt genomförts, eftersom undersökningar och inspektioner visar att den t.ex. prĂ€glats av alltför mycket âoreflekterat görandeâ. Det betyder, enkelt uttryckt, att eleverna bl.a. mĂ„ste fĂ„ mer undervisning OM teknik, och inte lika mycket undervisning I teknik, som tidigare varit fallet. Ett sĂ€tt att öka den graden Ă€r att, sĂ„ ofta det gĂ„r, se till att mĂ€nniskans förhĂ„llande till tekniken Ă€r en del av teknikundervisningens innehĂ„ll. Om fokus ligger pĂ„ att lĂ€ra eleverna mycket I teknik, att fĂ€rdighetstrĂ€na dem för att behĂ€rska vissa tekniker (sĂ€tt att göra), begrĂ€nsar man mĂ€nniskans roll till deras egna individ.
Om teknik, eller I teknik?
Men, att undervisa OM teknik betyder inte att eleverna endast ska lĂ€sa eller se pĂ„ film om teknik. HĂ€r gĂ€ller det att undervisa pĂ„ ett utmanande, intressevĂ€ckande, konkretiserande, upplevelserikt och sprĂ„kutvecklande sĂ€tt. Studiebesök, inbjudna âexperterâ, autentiska uppgifter, samverkan med kommuner, företag och organisationer kan vara exempel pĂ„ sĂ„dant som gör undervisningen mer relevant.
Det finns inte tillrÀckligt med tid i Àmnet för att eleverna ska bli experter I teknik, exempelvis att de ska bli experter pÄ att bygga med vissa material, eller fullkomligt behÀrska ritningslÀra eller bli fullfjÀdrade programmerare. DÀremot mÄste de fÄ pröva olika saker, inse de tekniska möjligheterna och svÄrigheterna i vissa tekniker eller teknikomrÄden.
För att finna inspiration till nya sĂ€tt att tĂ€nka över hur teknikundervisningens 200 timmar kan fördelas för att uppnĂ„ mĂ„len och tĂ€cka det centrala innehĂ„llet har CETIS utvecklat materialet â200 timmar Teknikâ. Vi hoppas det kan vara ett stöd i utvecklingen av Ă€mnet. Lycka till!