Denna studie unders枚ker hur unga lag枚vertr盲dare i Sverige 枚ver tid har betraktats, behandlats, utbildats, omh盲ndertagits och bestraffats. S盲rskild uppm盲rksamhet riktas mot f枚rest盲llningar om barndom, ungas 氓lder, k枚n och kognitiva f枚rm氓ga, men ocks氓 mot hur ett skiftande ekonomiskt ansvar hos kommunala, regionala och statliga akt枚rer p氓verkat hur unga behandlats, samt vilken betydelse olika institutioners ambitioner, behandlingsid茅er och praktiker har haft.
Projektet unders枚ker l氓ngsiktiga f枚rskjutningar mellan straff och behandling, d盲ribland f枚r盲ndringar i vilka handlingar som har definierats som kriminella, och hur inneb枚rden av ungdomsbrottslighet har f枚r盲ndrats.
En central utg氓ngspunkt f枚r forskningen 盲r att f枚rest盲llningar om 氓lder inte 盲r statiska. Projektet unders枚ker d盲rf枚r hur dessa skiftande f枚rest盲llningar om 氓lder har p氓verkat vilka som anses straffbara och vilka som ansetts skyddsv盲rda. Vi analyserar ocks氓 hur samspelet mellan dessa faktorer 枚ver tid har bidragit till att definiera och omdefiniera s氓v盲l ungdomsbrottslighet som barns r盲ttigheter. Projektet har flera ambitioner:
A) Att bredda f枚rst氓elsen av brottslighet bland barn och unga genom att, ur ett l氓ngt historiskt perspektiv, unders枚ka hur denna brottslighet har definierats och hur svenska institutioner har f枚rs枚kt hantera den.
B) Att synligg枚ra ungdomsbrottslighetens historiska komplexitet och visa hur tolkningar av ungas brottsliga handlingar har varit beroende av institutionella sammanhang och av samspelet mellan samh盲llsakt枚rer, barn och familjer.
C) Att analysera de skiftande s盲tt p氓 vilka ungdomsbrottslighet har f枚rst氓tts under en l氓ng historisk period och hur dessa f枚rest盲llningar har format politik som r枚r barn och unga.
Genom en tv盲rvetenskaplig analys av ett omfattande forskningsmaterial f枚renar projektet nya empiriska resultat med historiska och teoretiska analyser.
