â NĂ€r vi diskuterar ungdomskriminalitet i dag framstĂ„r mĂ„nga av frĂ„gorna som nya. Men förestĂ€llningarna om vem som kan hjĂ€lpas och vem som bör straffas har förĂ€ndrats mĂ„nga gĂ„nger genom historien, sĂ€ger Rebecka Andersen, bitrĂ€dande universitetslektor vid Tema Barn.
Tillsammans med Bengt Sandin, professor emeritus vid Tema Barn, leder hon forskningsprojektet Farliga barn eller barn i fara? Ungdomskriminalitetens förÀnderliga grÀnser. Projektet undersöker hur synen pÄ unga lagövertrÀdare förÀndrades mellan 1860 och 2000 och vilka idéer som lÄg bakom samhÀllets reaktioner pÄ ungdomsbrottslighet.
Forskarna intresserar sig sÀrskilt för hur samma brott, utförda av barn och unga, kunnat beskrivas pÄ helt olika sÀtt beroende pÄ tid och sammanhang.
â Vi fastnade för dagens debatt och började söka oss tillbaka i historien till nĂ€r vi sett liknande resonemang. Hur har samhĂ€llet hanterat de hĂ€r frĂ„gorna över tid? Vad blev resultaten? sĂ€ger Rebecka Andersen.Ìę
Samma barn, olika berÀttelser
Med hjÀlp av polisregister, domstolshandlingar, offentlig statistik och statliga utredningar undersöker forskarna hur unga lagövertrÀdare har portrÀtterats och behandlats genom historien.
Ett exempel Àr en polisrapport frÄn Stockholm 1874 dÀr grupper av barn beskrivs som farliga stöldligor som skapade otrygghet i staden. NÀr forskarna granskar perioden framtrÀder samtidigt en annan bild. MÄnga av brotten handlade om mindre snatterier under Är som var prÀglade av fattigdom och hungersnöd.
â Det intressanta Ă€r inte bara vad barnen gjorde, utan hur myndigheter och samhĂ€lle valde att beskriva dem. Samma barn kunde framstĂ€llas som farliga eller som utsatta beroende pĂ„ vilket perspektiv man utgick frĂ„n, sĂ€ger Bengt Sandin.
Under arbetet har forskarna gÄng pÄ gÄng stött pÄ barn vars liv inte enkelt lÄter sig placeras i kategorierna förövare eller offer.
â Vi kan se att mĂ„nga av de barn som beskrevs som ungdomsbrottslingar ocksĂ„ hade varit utsatta för brott eller levt under mycket svĂ„ra sociala förhĂ„llanden. Det Ă€r en viktig aspekt nĂ€r man studerar hur samhĂ€llet har förstĂ„tt och hanterat ungdomskriminalitet, sĂ€ger han.
Jenny Widén
Vem ses som brottsoffer?
Projektet undersöker ocksÄ hur kön, klass och etnicitet har pÄverkat samhÀllets bedömningar av unga lagövertrÀdare.
I sin tidigare forskning har Rebecka Andersen studerat flickor som under början av 1900-talet placerades pÄ uppfostringsanstalten ViebÀckhemmen. Flera av dem hade utsatts för sexuella övergrepp av nÀra anhöriga och blivit gravida. Trots det betraktades de som kriminella och kunde dömas för sÄ kallade horbrott.
â Med dagens ögon skulle vi ha betraktat henne som ett brottsoffer. Endast brottsoffer, sĂ€ger Rebecka Andersen.
Exemplet visar hur grÀnsen mellan att ses som brottsling och som brottsoffer har förÀndrats över tid.
â Det Ă€r egentligen ett och samma barn som antingen betraktas som ett farligt barn eller som ett barn i fara. Det Ă€r dĂ€rifrĂ„n projektets titel kommer, sĂ€ger hon.Ìę
Historien ger perspektiv
FrÄgorna som forskarna studerar Àr högaktuella. Den 13 augusti 2026 röstade en oenig riksdag ja till skÀrpta regler för barn och unga som begÄr brott. Bland annat sÀnks straffÄldern under en femÄrsperiod, vilket innebÀr att 14-Äringar som begÄr allvarliga brott kan dömas till fÀngelse.
För Rebecka Andersen och Bengt Sandin Àr det ett exempel pÄ hur samhÀllet Äterigen omprövar var grÀnsen ska dras mellan straff och omsorg för unga som begÄr brott.
â UngdomsfĂ€ngelser fanns mellan 1938 och 1979. NĂ€r systemet avvecklades hĂ€nvisade utredningar bland annat till att institutionerna inte uppnĂ„dde de resultat man hade hoppats pĂ„ och att de intagna snarare lĂ€rde sig att begĂ„ fler brott. Det Ă€r ett exempel pĂ„ hur samhĂ€llet tidigare har omprövat olika sĂ€tt att hantera ungdomsbrottslighet, sĂ€ger Bengt Sandin.
Projektet fick 3,8 miljoner kronor frÄn VetenskapsrÄdet i november 2025 och forskarna hoppas att det ska bidra med ett lÀngre historiskt perspektiv till en debatt som ofta fokuserar pÄ dagens problem och lösningar.
â SamhĂ€llets syn pĂ„ unga lagövertrĂ€dare har förĂ€ndrats mĂ„nga gĂ„nger. Det vi kan bidra med Ă€r kunskap om hur liknande frĂ„gor har hanterats tidigare och vilka konsekvenser olika synsĂ€tt fĂ„tt, sĂ€ger Bengt Sandin.
Ìę
Jenny Widén
Ìę
Tidigare arbeten:
- Andersen, Rebecka (2022). I kvinnornas vÀrld: Omsorg och tvÄng pÄ uppfostringsanstalten ViebÀckhemmen 1905-1947. Doktorsavhandling.
- Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria (2000). âGrĂ„ Ă€r all teori, grönt Ă€r endast livets friska trĂ€d: David Lund, hallpojkarna och vetenskapenâ. I Eriksson, Bengt Erik & Qvarsell, Roger (red.), SamhĂ€llets Linneaner: KartlĂ€ggning och förstĂ„else i samhĂ€llsvetenskapernas historia. Stockholm: Carlsson.
- Sandin, Bengt (1997). âIn the large factory towns: Child labour legislation, child labour and school compulsionâ. I Industrious Children: Work and Childhood in the Nordic Countries 1850-1990. ISBN 8778382696, s. 17-41.
