ÌÇĐÄֱȄ

Katastrofmedicin

Katastrofmedicinskt centrum Fotograf: Foto:Staffan Gustavsson/redakta

Katastrofmedicinsk kunskap är grunden för hälso- och sjukvårdens beredskap vid svåra påfrestningar och allvarliga händelser.

Katastrofmedicin

BĂ„de individen och samhĂ€llet kan drabbas av allvarliga störningar vid yttre hĂ€ndelser. Katastrofmedicinsk forskning Ă€r ett relativt ungt vetenskapligt omrĂ„de, men med stark förankring i klinisk verksamhet och sĂ€rskilt inom traumakirurgi. Den Ă€r nĂ€ra kopplad till bĂ„de vardagssjukvĂ„rden och omhĂ€ndertagande samt till beredskap inför allvarliga hĂ€ndelser, och har blivit allt mer angelĂ€gen i takt med ökade samhĂ€llsutmaningar sĂ„som klimatförĂ€ndringar, pandemier, cyberattacker och antagonistiska hot.Ìę

Forskning om katastrofmedicin bedrivs vid Katastrofmedicinskt centrum. Katastrofmedicinskt centrum vid Linköpings universitet ligger under Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid den medicinska fakulteten och Ă€r samtidigt ett fristĂ„ende centrum inom Region Östergötland.

Hemsida förÌęÌęvid Region Östergötland.

Forskningen som bedrivs vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC) Ă€r tvĂ€rvetenskaplig och interprofessionell och omfattar bĂ„de katastrofmedicinsk grundforskning och forskning som syftar till att stĂ€rka hela traumasystemet. En central utgĂ„ngspunkt Ă€r att förbĂ€ttra hela traumakedjan – frĂ„n det initiala ingripandet av lekmĂ€n till avancerad vĂ„rd och Ă„terhĂ€mtning – samt de organisatoriska förutsĂ€ttningar som möjliggör effektiv ledning och samordning.
Trauma, det vill sÀga fysisk skada orsakad av yttre vÄld, innebÀr betydande konsekvenser bÄde för individen och för sjukvÄrdssystemet, i form av lidande, mortalitet och resursbelastning. Vid masskadehÀndelser eller situationer med störd infrastruktur, till exempel vid krig eller större samhÀllskriser, ökar komplexiteten ytterligare och stÀller höga krav pÄ samordning, prioritering och beslutsfattande med patienten i centrum.

Sedan etableringen har verksamheten haft en ledande roll i utvecklingen av katastrofmedicin nationellt och internationellt, bland annat genom att bidra till etableringen av Sveriges första professur i katastrofmedicin. MÄlet Àr att stÀrka bÄde vÄrdens funktion och samhÀllets samlade motstÄndskraft.

Forskningen vid KMC organiserat i sex fokusomrÄden som belyser olika nivÄer av traumakedjan: frÄn biologiska processer i patienten till samhÀllets övergripande beredskap.

Ìę

Grafik, översikt över olika delar av katastrofmedicin.
Ìę

Fokusområden

Forskningen om katastrofmedicin bedrivs inom sex fokusområden

Forskningen vid KMC organiseras i sex fokusomrĂ„den som belyser olika nivĂ„er av traumakedjan – frĂ„n biologiska processer i den enskilda patienten till samhĂ€llets övergripande beredskap med mĂ„let att utveckla kunskap som kan omsĂ€ttas i praktisk handling.

I. Traumatologi

FokusomrÄdet traumatologi behandlar de biologiska och medicinska processer som uppstÄr vid skada samt hur dessa kan diagnostiseras, behandlas och följas upp för att förbÀttra patientutfall. Forskningen Àr orienterad mot skadans natur och de mekanismer som styr lÀkning och komplikationer.

I praktiken innebÀr detta forskning om traumatiska skador genom hela vÄrdkedjan: frÄn skadehÀndelse till ÄterhÀmtning orsakade av olika skademekanismer. Det inkluderar klinisk och experimentell traumavÄrd, utveckling av nya behandlingsmetoder, studier av sÄr och brÀnnskador samt teknik för diagnostik och uppföljning av patienter.

II. Innovation och implementation

FokusomrÄdet innovation och implementation studerar hur kunskap kan omsÀttas till praktisk nytta genom utvÀrdering samt utveckling och införande av nya lösningar. En central utgÄngspunkt Àr att innovation och utvÀrdering tillsammans skapar förutsÀttningar för att kunskap faktiskt anvÀnds.

I praktiken innebÀr detta forskning om hur nya teknologier, metoder och arbetssÀtt införs i vÄrd- och beredskapssystem och hur lÀrande utvÀrderingar kan stödja kontinuerlig förbÀttring. Fokus ligger pÄ hur innovationer kan gÄ frÄn utveckling till faktisk anvÀndning i klinik, utbildning och beredskapsarbete pÄ operativ och organisationsnivÄ.

III. Human factors

FokusomrÄdet human factors analyserar mÀnniskans roll i komplexa system, med fokus pÄ hur kognition, perception och fysiologi pÄverkar beslut och prestation under osÀkerhet. Forskningen Àr inriktad pÄ hur mÀnniskor tolkar information, prioriterar och agerar i situationer dÀr tid, information och resurser Àr begrÀnsade. Den adresserar sÀrskilt samspelet mellan mÀnniska och system, och hur detta pÄverkar sÀkerhet och effektivitet.

I praktiken innebÀr detta studier av hur individer och team fattar beslut under stress, osÀkerhet och tidspress, exempelvis i prehospitala situationer eller vid masskadehÀndelser. Forskningen omfattar Àven arbetsbelastning, teamarbete och icke-tekniska fÀrdigheter, samt hur system kan utformas för att stödja mÀnsklig prestation.

IV. Pedagogik

FokusomrÄdet pedagogik behandlar hur kunskap och förmÄga utvecklas, överförs och omsÀtts i praktisk handling i komplexa verksamheter.

I praktiken innebĂ€r detta forskning om utbildning och lĂ€rande kopplat till katastrofmedicin och beredskap – frĂ„n avancerad professionell trĂ€ning med simulering till folkbildning riktad mot allmĂ€nheten. Fokus ligger pĂ„ hur utbildning kan stĂ€rka individers och organisationers beredskap och handlingsförmĂ„ga i verkliga situationer.

V. Organisation och ledning

FokusomrÄdet organisation och ledning analyserar hur komplexa verksamheter struktureras, koordineras och styrs, sÀrskilt i situationer dÀr flera aktörer mÄste agera tillsammans under osÀkerhet. Forskningen fokuserar pÄ beslutssystem, ansvarsfördelning och samordning mellan aktörer, samt hur organisationer kan utformas för att hantera dynamiska och resurskrÀvande hÀndelser pÄ ett effektivt sÀtt.

I praktiken innebÀr detta forskning om hur vÄrd- och beredskapssystem organiseras vid allvarliga hÀndelser, inklusive beslutsfattande, resursfördelning och samverkan mellan aktörer. Fokus ligger pÄ att utveckla robusta strukturer för ledning och koordinering i komplexa och resurskrÀvande situationer.

VI. SamhÀllsberedskap och resiliens

FokusomrÄdet samhÀllsberedskap och resiliens behandlar samhÀllets samlade förmÄga att förebygga, hantera och ÄterhÀmta sig frÄn allvarliga störningar. Forskningen Àr systemövergripande och analyserar hur olika delar av samhÀllet som hÀlso- och sjukvÄrd, offentliga aktörer, civilsamhÀllet och befolkning tillsammans bidrar till beredskap och resiliens. Fokus ligger pÄ lÄngsiktig kapacitetsutveckling, policy och integration av resurser pÄ samhÀllsnivÄ.

I praktiken innebÀr detta forskning om hur hÀlso- och sjukvÄrd, myndigheter och civilbefolkning tillsammans bidrar till beredskap och resiliens. Det inkluderar frÄgor om civilbefolkningens roll i kris och krig, kunskaper frÄn global hÀlsa, totalförsvarsplanering samt hur beredskap kan byggas och integreras pÄ systemnivÄ.

Pågående projekt

Avslutade och vidareförda projekt

Studentprojekt

Är du student och intresserad av att göra projekt pĂ„ Katastrofmedicinskt centrum? Kontakta forskningkmcÌę[@] regionostergotland.se

Nyheter

En man i operationsklÀder som pratar i mobiltelefon.

21 september 2026

Lärdomar från ett sjukhus under attack

Att personalen har övat regelbundet är avgörande för att en masskadeplan ska fungera i en krigssituation. Att planen i sig har fokus på personalens säkerhet och innehåller detaljer om kommunikation är också viktiga framgångsfaktorer.

Konferensen Framtidens skadeplats 2026.

20 maj 2026

Framtidens skadeplats visar kraften i ny teknik och innovation

Den 7 maj samlades aktörer från hela landet i ÌÇĐÄֱȄ för konferensen Framtidens skadeplats. Nya tekniska lösningar och innovativa arbetssätt stod i centrum för hur samhället kan stärka sin förmåga vid olyckor, kris och krig.

Blödande kvinna

23 januari 2026

LiU med i ny forskarskola inom katastrofmedicin

En ny nationell forskarskola inom katastrof- och totalförsvarsmedicin startar i Sverige. Satsningen, som finansieras av Vetenskapsrådet med 54 miljoner kronor, ska stärka landets beredskap vid exempelvis kriser, pandemier och stora olyckor.

Medarbetare

Publikationer