Forskare från Linköpings universitet och Old Dominion University, USA, ville undersöka allmänhetens förmåga att visuellt bedöma blodförlust och vad som påverkar när en lekman uppskattar en skadas svårighetsgrad.
– Allmänhetens kunskap om blödning är väldigt viktig eftersom många dödsfall sker utanför sjukhuset. Vår studie visade bland annat att kvinnors blödning upplevs som mindre allvarlig, vilket kan få svåra konsekvenser, säger Erik Prytz vid Linköpings universitet och Katastrofmedicinskt centrum.
Tidigare forskning har visat att människor har svårt att uppskatta hur mycket en skadad blöder. Medicinskt kunniga överskattar ofta små blodvolymer och underskattar stora. Tidigare studier pekar också på vissa skillnader i allmänhetens sätt att behandla skadade, beroende på om de är män eller kvinnor. Därför ville forskarna undersöka vilken roll en skadads kön har vad gäller allmänhetens förmåga att uppskatta blodförlust, något som tidigare inte gjorts.
Forskarna lät 125 studiedeltagare se 78 videoklipp med kvinnliga eller manliga skådespelare, som blödde från insidan av låret. Deltagarna fick se skadorna från olika vinklar och offren blödde i olika takt, med olika volym. Utifrån detta skulle deltagarna bedöma om blodförlusten var ofarlig, allvarlig eller livshotande. Till lekmän lär man ofta ut som tumregel att en blodpöl motsvarande 1,5 dl ska ses som ett tecken på en blödning som snabbt kan leda till ett livshotande tillstånd.
Resultatet stödde tidigare forskning, även bland civilpersoner överskattades små volymer blod och stora volymer blod underskattades. Däremot kunde studien, till skillnad från tidigare, även visa vid vilka volymer som försökspersonernas uppskattning felade. Blodförluster upp till 2 dl uppfattades som större än de faktiskt var, medan volymer som var mer än 4 dl underskattades. Blodvolymer på 3 dl däremot skattades rätt.
Studien visade också att studiedeltagarna underskattade blodförlusten mer för kvinnliga offer än manliga offer, oavsett volym. Blodförlust klassificerades också som mindre livshotande när kvinnor blödde.
Både i Sverige, men framför allt i USA, ges utbildning för att allmänheten ska kunna gripa in när en olycka skett. I USA har utbildningarna blivit vanligare efter de många skolskjutningarna, som krävt att fler vet hur blödning ska stoppas. Kunskapen från studien tar forskarna nu med sig in i utformningen av dessa utbildningar.
– Om kön påverkar hur en lekman uppfattar en skada måste vi ta med det i beräkningen när utbildningarna utformas, säger Erik Prytz.
Erik Prytz betonar att nu behövs vidare studier om hur kön inverkar på hur personer med blödning blir omhändertagna.
Bakom studien står även Marc Friberg, Mattias Lantz Cronqvist och Carl-Oscar Jonson från Linköpings universitet, samt Rachel Phillips vid Old Dominion University i USA.
Studien har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Studien:
. Phillips R, Friberg M, Lantz Cronqvist M, Jonson CO, Prytz E (2020), PLOS ONE 15(11): e0242096. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242096
