I ett Europa som l盲nge varit f枚rskonat fr氓n krig p氓g氓r p氓 m氓nga h氓ll planering och uppbyggnad av st盲rkt beredskap efter Rysslands invasionskrig mot Ukraina. S氓 ocks氓 i Sverige. I strider attackeras allt oftare s氓v盲l sjukhus som transporter av skadade av medvetet och behovet av att utveckla akutsjukv氓rdsberedskap f枚r eventuella v盲pnade l盲gen 盲r stor.
鈥� Vi beh枚ver f枚rbereda v氓ra sjukhus f枚r den asymmetriska krigf枚ring vi ser runtom i v盲rlden, d盲r aggressorn inte bryr sig om Gen猫vekonventionerna, s盲ger Maximilian Nerlander, specialist i akutsjukv氓rd och doktorand vid Link枚pings universitet.
I beredskapen ing氓r att ha masskadeplaner och att 枚va den personal som ska fungera under kris och krig. I Israel 盲r sjukv氓rdssystemet likt det v盲steuropeiska men d盲r finns, till skillnad fr氓n hos oss, erfarenhet fr氓n skarp krigssituation. Maximilian Nerlander har tillsammans med tv氓 forskarkollegor studerat hur man vid ett israeliskt sjukhus l枚ste sina behov och hur beredskapsplanen p氓verkades av kriget d氓 Hamas attackerade Israel i ett brett anfall h枚gtidsdagen den 7 oktober 2023.
Thor Balkhed
Kultur av flexibilitet
En av de direkta effekterna som forskarna s氓g att kriget fick var att personal p氓 grund av de p氓g氓ende attackerna inte kunde ta sig till sjukhuset p氓 ett s盲kert s盲tt, andra hade sv氓rt att l盲mna barn och familj utan att kunna l枚sa s盲kerheten f枚r dessa. Det fick till konsekvens att krisledningen valde att inte tv氓ngsinkalla all personal p氓 beredskapslistorna och d氓 uppstod problem n盲r vissa specifika arbetsuppgifter inte kunde l枚sas. Samtidigt anm盲lde sig annan sjukv氓rdspersonal utan akutsjukv氓rdskompetens volont盲rt till arbete. Studien visar ocks氓 att eftersom s盲ngtransport枚rer ing氓r i den grupp som deltar i sjukhusets 枚vningar bidrog dessa till ett fungerande patientfl枚de, men att t枚mma akuten p氓 patienter inte hade ing氓tt i 枚vningarna och det blev d盲rmed en improviserad n枚dl枚sning n盲r behovet av att t枚mma avdelningen uppstod.
鈥� Det var ett problem som man inte hade f枚rutsett. Man ska ha planer men man m氓ste ocks氓 ha en kultur av flexibilitet f枚r att anpassa sig till nya f枚ruts盲ttningar, s盲ger Maximilian Nerlander.
Krig 盲r en extrem situation med m氓nga olika stressfaktorer som p氓verkar individen ut枚ver det vanliga. I denna kvalitativa studie som bygger p氓 intervjuer med 19 medarbetare p氓 sjukhusets akutavdelning 盲r det ingen som uppger att de inte visste vad de skulle g枚ra den aktuella dagen. De regelbundna 枚vningarna fyra g氓nger per 氓r har bidragit till det, tror forskarna.
Thor Balkhed
鈥� 脰vning g枚r att man fungerar b盲ttre under den extrema stress som uppst氓r vid krig och att man kan utf枚ra arbetet automatiskt. N盲r kriget v盲l kommer finns det inte tid att s盲tta sig in i protokoll och rutiner, det m氓ste sitta i ryggm盲rgen.
Mindre sjukhus en del av beredskapen
Det 盲r ocks氓 viktigt att de mindre sjukhusen utan tillg氓ng till all specialisttraumav氓rd 盲r en del av beredskapen. Attacker kan ske var som helst geografiskt och m盲ngden s氓rade kan vara mycket stor. Det studerade sjukhuset motsvarar i storlek till exempel V盲xj枚 sjukhus d盲r Maximilian Nerlander 盲r verksam som ledningsl盲kare p氓 akuten n盲r han arbetar kliniskt.
鈥� Man m氓ste ha f枚rm氓ga att hantera skador 盲ven i periferin, s盲ger han.
Personalens s盲kerhet 盲r en viktig framg氓ngsfaktor vid masskadeh盲ndelser, visar studien. Vid det aktuella sjukhuset 盲r akutavdelningen inhyst i en byggnad f枚rst盲rkt f枚r att klara raketattacker och detta skapade en trygg arbetsmilj枚.
鈥� Det var p氓tagligt hur viktigt det var f枚r tryggheten f枚r personalen f枚r att de skulle kunna utf枚ra sitt arbete, och detta gagnade ocks氓 den kliniska patients盲kerheten. 脛r inte detta n氓got vi skall ta i beaktande n盲r vi bygger nya sjukhus h盲r i Sverige?, fr氓gar sig Maximilian Nerlander.
Thor Balkhed
鈥� Ska vi bygga nya sjukhus 盲r det en viktig faktor att det finns yttre skydd och m枚jlighet att nedrymma verksamhet, s盲ger Maximilian Nerlander.
Kommunikation en nyckel
Forskarna konstaterar att kommunikation utmanas p氓 flera s盲tt i en krigssituation. Eftersom h盲ndelsen den 7 oktober var en typisk 枚verraskningsattack uppstod snabbt ett informationsvacuum. Officiella informationskanaler hade inte n氓gon helhetsbild och s氓v盲l milit盲ra kommandocentraler som polisstationer var m氓ltavlor i attacken. Sociala medier och personer som kom till sjukhuset blev de huvudsakliga informationsk盲llorna om krigets utveckling. En slutsats i studien 盲r d盲rf枚r att en funktion som koordinerar inkommande information och f枚r den vidare p氓 ett strukturerat s盲tt 盲r en viktig komponent i en masskadesituation vid krigsliknande f枚ruts盲ttningar. En annan slutsats 盲r att ett gemensamt rapporteringssystem mellan civil och milit盲r sjukv氓rd 盲r viktigt att utveckla d氓 man fann att mycket prehospital information gick f枚rlorad vid 枚verl盲mning mellan organisationerna men 盲ven andra samverkansytor mellan det civila och milit盲ra beh枚ver st盲rkas f枚r att till exempel s盲kra hur patienter kan transporteras till sjukhusen.
Thor Balkhed
Att attackerna skedde p氓 en helgdag n盲r m氓nga var lediga var en s氓rbarhetsfaktor som g氓r att k盲nna igen f枚r v盲stv盲rldens sjukv氓rdssystem. En av slutsatserna i studien 盲r d盲rf枚r att beredskapsplaneringen m氓ste omfatta att f枚ruts盲ga n盲r tidsm盲ssiga och strukturella perioder av s氓rbarhet kan uppst氓 鈥� 盲r det julafton, ny氓rsdagens morgon eller midsommaraftonskv盲llen i Sverige?
Studien har genomf枚rts tillsammans med Adam J Rose vid Hebrew University of Jerusalem Braun School of Public Health and Community Medicin, Jerusalem i Israel och Debra Gershov West tidigare chef vad akutavdelningen vid Assuta Ashdod Public Hospital i Israel. Studien 盲r godk盲nd av Etikpr枚vningsn盲mnden och finansierad av bland annat Region Kronoberg.
Artikeln: . Maximilian P Nerlander, Adam J Rose, Debra Gershov West,聽Disaster Medicine and Public Health Preparedness, publicerad online 21 juli 2026. DOI: 10.1017/dmp.2026.10407
Thor Balkhed
