ÌÇĐÄֱȄ

21 september 2026

Att personalen har övat regelbundet är avgörande för att en masskadeplan ska fungera i en krigssituation. Att planen i sig har fokus på personalens säkerhet och innehåller detaljer om kommunikation är också viktiga framgångsfaktorer. Det visar en studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet.

En man i operationsklÀder som pratar i mobiltelefon. Fotograf: Thor Balkhed
Maximilian Nerlander är specialist i akutsjukvård och doktorand vid ÌÇĐÄֱȄs universitet där han forskar på akutvård i krig

I ett Europa som lÀnge varit förskonat frÄn krig pÄgÄr pÄ mÄnga hÄll planering och uppbyggnad av stÀrkt beredskap efter Rysslands invasionskrig mot Ukraina. SÄ ocksÄ i Sverige. I strider attackeras allt oftare sÄvÀl sjukhus som transporter av skadade av medvetet och behovet av att utveckla akutsjukvÄrdsberedskap för eventuella vÀpnade lÀgen Àr stor.

– Vi behöver förbereda vĂ„ra sjukhus för den asymmetriska krigföring vi ser runtom i vĂ€rlden, dĂ€r aggressorn inte bryr sig om GenĂšvekonventionerna, sĂ€ger Maximilian Nerlander, specialist i akutsjukvĂ„rd och doktorand vid Linköpings universitet.

I beredskapen ingÄr att ha masskadeplaner och att öva den personal som ska fungera under kris och krig. I Israel Àr sjukvÄrdssystemet likt det vÀsteuropeiska men dÀr finns, till skillnad frÄn hos oss, erfarenhet frÄn skarp krigssituation. Maximilian Nerlander har tillsammans med tvÄ forskarkollegor studerat hur man vid ett israeliskt sjukhus löste sina behov och hur beredskapsplanen pÄverkades av kriget dÄ Hamas attackerade Israel i ett brett anfall högtidsdagen den 7 oktober 2023.

En man i operationsklÀder som stÄr framför ett sjukhus. Thor Balkhed
Maximilian Nerlander Àr akutlÀkare vid sjukhuset i VÀxjö.

Kultur av flexibilitet

En av de direkta effekterna som forskarna sÄg att kriget fick var att personal pÄ grund av de pÄgÄende attackerna inte kunde ta sig till sjukhuset pÄ ett sÀkert sÀtt, andra hade svÄrt att lÀmna barn och familj utan att kunna lösa sÀkerheten för dessa. Det fick till konsekvens att krisledningen valde att inte tvÄngsinkalla all personal pÄ beredskapslistorna och dÄ uppstod problem nÀr vissa specifika arbetsuppgifter inte kunde lösas. Samtidigt anmÀlde sig annan sjukvÄrdspersonal utan akutsjukvÄrdskompetens volontÀrt till arbete. Studien visar ocksÄ att eftersom sÀngtransportörer ingÄr i den grupp som deltar i sjukhusets övningar bidrog dessa till ett fungerande patientflöde, men att tömma akuten pÄ patienter inte hade ingÄtt i övningarna och det blev dÀrmed en improviserad nödlösning nÀr behovet av att tömma avdelningen uppstod.

– Det var ett problem som man inte hade förutsett. Man ska ha planer men man mĂ„ste ocksĂ„ ha en kultur av flexibilitet för att anpassa sig till nya förutsĂ€ttningar, sĂ€ger Maximilian Nerlander.

Krig Àr en extrem situation med mÄnga olika stressfaktorer som pÄverkar individen utöver det vanliga. I denna kvalitativa studie som bygger pÄ intervjuer med 19 medarbetare pÄ sjukhusets akutavdelning Àr det ingen som uppger att de inte visste vad de skulle göra den aktuella dagen. De regelbundna övningarna fyra gÄnger per Är har bidragit till det, tror forskarna.

En person som sitter vid ett skrivbord med en dator. Thor Balkhed
Enligt studien Àr regelbundna övningar avgörande för att akutsjukvÄrden ska fungera i kris eller krig.

– Övning gör att man fungerar bĂ€ttre under den extrema stress som uppstĂ„r vid krig och att man kan utföra arbetet automatiskt. NĂ€r kriget vĂ€l kommer finns det inte tid att sĂ€tta sig in i protokoll och rutiner, det mĂ„ste sitta i ryggmĂ€rgen.

Mindre sjukhus en del av beredskapen

Det Àr ocksÄ viktigt att de mindre sjukhusen utan tillgÄng till all specialisttraumavÄrd Àr en del av beredskapen. Attacker kan ske var som helst geografiskt och mÀngden sÄrade kan vara mycket stor. Det studerade sjukhuset motsvarar i storlek till exempel VÀxjö sjukhus dÀr Maximilian Nerlander Àr verksam som ledningslÀkare pÄ akuten nÀr han arbetar kliniskt.

– Man mĂ„ste ha förmĂ„ga att hantera skador Ă€ven i periferin, sĂ€ger han.

Personalens sÀkerhet Àr en viktig framgÄngsfaktor vid masskadehÀndelser, visar studien. Vid det aktuella sjukhuset Àr akutavdelningen inhyst i en byggnad förstÀrkt för att klara raketattacker och detta skapade en trygg arbetsmiljö.

– Det var pĂ„tagligt hur viktigt det var för tryggheten för personalen för att de skulle kunna utföra sitt arbete, och detta gagnade ocksĂ„ den kliniska patientsĂ€kerheten. Är inte detta nĂ„got vi skall ta i beaktande nĂ€r vi bygger nya sjukhus hĂ€r i Sverige?, frĂ„gar sig Maximilian Nerlander.

En man i operationsklÀder och med ett stetoskop pÄ ett sjukhus. Thor Balkhed
Maximilian Nerlander menar att svensk masskadeplanering har mycket att lÀra.
Samtidigt framkommer det i studien utmaningar kring evakuering av patienter som befann sig pÄ sjukhuset innan attackerna. Eftersom de dÄ tillgÀngliga vÄrdavdelningarna inte var sÀkrade kunde patienter inte flyttas dit utan akuten delades in i tvÄ zoner, och dÄ kunde den volontÀra icke-specialiserade personalen hantera den patientgrupp som inte ingick i masskadegruppen Àven fortsatt i den sÀkrade delen av byggnaden. Det hÀr Àr viktiga fynd för den som planerar för framtiden.

– Ska vi bygga nya sjukhus Ă€r det en viktig faktor att det finns yttre skydd och möjlighet att nedrymma verksamhet, sĂ€ger Maximilian Nerlander.

Kommunikation en nyckel

Forskarna konstaterar att kommunikation utmanas pÄ flera sÀtt i en krigssituation. Eftersom hÀndelsen den 7 oktober var en typisk överraskningsattack uppstod snabbt ett informationsvacuum. Officiella informationskanaler hade inte nÄgon helhetsbild och sÄvÀl militÀra kommandocentraler som polisstationer var mÄltavlor i attacken. Sociala medier och personer som kom till sjukhuset blev de huvudsakliga informationskÀllorna om krigets utveckling. En slutsats i studien Àr dÀrför att en funktion som koordinerar inkommande information och för den vidare pÄ ett strukturerat sÀtt Àr en viktig komponent i en masskadesituation vid krigsliknande förutsÀttningar. En annan slutsats Àr att ett gemensamt rapporteringssystem mellan civil och militÀr sjukvÄrd Àr viktigt att utveckla dÄ man fann att mycket prehospital information gick förlorad vid överlÀmning mellan organisationerna men Àven andra samverkansytor mellan det civila och militÀra behöver stÀrkas för att till exempel sÀkra hur patienter kan transporteras till sjukhusen.

En man i operationsklÀder som sitter vid ett skrivbord tillsammans med en kvinna. Thor Balkhed
Studien visade ocksÄ att att kommunikation utmanas pÄ flera sÀtt i en krigssituation och att det Àr viktigt att ha en samordnande funktion för inkommande information.

Att attackerna skedde pĂ„ en helgdag nĂ€r mĂ„nga var lediga var en sĂ„rbarhetsfaktor som gĂ„r att kĂ€nna igen för vĂ€stvĂ€rldens sjukvĂ„rdssystem. En av slutsatserna i studien Ă€r dĂ€rför att beredskapsplaneringen mĂ„ste omfatta att förutsĂ€ga nĂ€r tidsmĂ€ssiga och strukturella perioder av sĂ„rbarhet kan uppstĂ„ – Ă€r det julafton, nyĂ„rsdagens morgon eller midsommaraftonskvĂ€llen i Sverige?

Studien har genomförts tillsammans med Adam J Rose vid Hebrew University of Jerusalem Braun School of Public Health and Community Medicin, Jerusalem i Israel och Debra Gershov West tidigare chef vad akutavdelningen vid Assuta Ashdod Public Hospital i Israel. Studien Àr godkÀnd av EtikprövningsnÀmnden och finansierad av bland annat Region Kronoberg.

Artikeln: . Maximilian P Nerlander, Adam J Rose, Debra Gershov West, Disaster Medicine and Public Health Preparedness, publicerad online 21 juli 2026. DOI: 10.1017/dmp.2026.10407

En man som sitter vid ett skrivbord framför en dator. Thor Balkhed
Maximilian Nerlander Àr ocksÄ gÀstforskare vid Hebrew University of Jerusalem.

Tre lärdomar

Image not found

Lärdomar från 7 oktober för svensk masskadeplanering

Maximilian Nerlander, doktorand vid Katastrofmedicinskt centrum vid Linköpings universitet och specialist i akutsjukvÄrd, berÀttar om de tre viktigaste lÀrdomarna frÄn den aktuella studien.

Kontakt

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

MÀn i laboratoriemiljö.

Grafenoxid hjälper linfibrer att stå emot vatten

Att ersätta glasfiber med linfiber skulle kunna minska klimatavtrycket från produkter som båtar. Men naturfibrer är mycket känsliga för vatten och fukt. LiU-studier visar att beläggning med grafenoxid kan minska vattenupptaget.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.