ֱ

28 november 2025

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men bönder som vill investera och banker som vill låna ut har ett gemensamt problem. Det finns för lite data att ta välgrundade beslut på. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Fotograf: Jenny Widén
Kajsa-Stina Benulic leder forskningsprojektet som ska hjälpa bönder och banker.

– Målet är ju att ta fram bra strategier för att kunna finansiera lantbrukets klimatomställning och stärkta biologiska mångfald, säger biträdande universitetslektor Kajsa-Stina Benulic vid Tema Miljöförändring.

Enskilda lantbrukare är idag inte skyldiga att redovisa sina klimatutsläpp eller påverkan på den biologiska mångfalden. Däremot kan det komma i framtiden. Den som nu vill investera i åtgärder står dock inför ett stort problem. Det finns inga färdiga metoder för att mäta klimat- och miljöpåverkan från lantbruket. Alltså är det svårt att veta vilka åtgärder som ger bäst effekt.

Banker och bönder

Enligt ett EU-direktiv måste däremot stora aktörer som till exempel banker redovisa miljö- och klimatpåverkan från sin verksamhet. Men om de då ska låna ut pengar till lantbrukare som vill investera i klimatomställning står de inför samma problem. Bristen på data gör det svårt att veta vilka projekt man bör låna ut pengar till för att få bra siffror i sin klimatrapportering.

Kajsa-Stina Benulic har just fått nästan 20 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas för ett tvärvetenskapligt projekt som ska titta på lantbrukets klimatomställning ur flera olika aspekter. En del handlar om att utveckla nya mätmetoder, en annan handlar om hur bankerna ska utforma sin låneverksamhet för att underlätta lantbrukets omställning, en tredje rör hur klimat- och miljöpåverkan ska rapporteras på ett trovärdigt och enhetligt sätt.

En John Deer traktor ute på fält.Fotograf: Pexels

Tvärvetenskapligt samarbete

För att lösa utmaningarna i projektet samarbetar forskare inom naturvetenskap, företagsekonomi och miljökommunikation. Det kommer att drivas i samarbete mellan Linköpings universitet och Swedbank.

Projektet Verifierade strategier för finansiering av lantbrukets klimatomställning och stärkta biologiska mångfald ska hålla på fram till och med 2030. Kajsa-Stina Benulic hoppas att forskargruppen då ska kunna presentera åtminstone tre tydliga resultat:

– En tydlig rapporteringsstandard, som inte bara de som är med i projektet kan använda sig av, utan som kan ha brett genomslag. Att flera jordbruk faktiskt har hittat de oväntade utsläppskällorna och påverkan på biodiversiteten och kunnat göra någonting åt det. Och att bankerna hittat nya lånekriterier, eller finansiella instrument, som gör det enkelt att finansiera klimatomställningen för lantbruket.

Mer om beslut.

Kontakter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ֱs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ֱs universitet.