ÌÇÐÄֱ²¥

19 november 2026

Matsvinn beror inte bara på vad människor gör, utan också på hur kylskåp och förpackningar är utformade. Det visar en ny studie från ÌÇÐÄֱ²¥s universitet. Därför räcker det inte med informationskampanjer. Kylskåp och förpackningar måste också utformas utifrån hur människor faktiskt beter sig, menar forskarna.

En man som står framför ett kylskåp. Fotograf: Charlotte Perhammar
Renee Wever och hans kollega har kikat in i 24 hushålls kylskåp.

– En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. I västvärlden sker det mesta av svinnet i affären eller hos hushållen. Det har en enorm påverkan på miljö och klimat, säger professor Renee Wever vid Avdelningen för produktrealisering vid Linköpings universitet.

I studien fick 24 hushåll skicka in bilder på hur deras kylskåp såg ut vid olika tillfällen. Deltagarna kom från sju länder, bland annat Sydafrika, Spanien, Iran och Sverige. Totalt samlades 47 bilder in. Därefter intervjuades deltagarna om sina kylskåpsvanor. Resultaten publiceras i tidskriften Sustainability.

Proppfulla kylskåp

Det första som slog forskarna var hur oerhört lika bilderna var, oavsett var deltagarna kom ifrån. Att köpa mycket och proppa kylskåpet fullt var normalt för de flesta.

Det här fick konsekvenser. När kylskåpen blev fulla försämrades överblicken. Det som syntes användes, medan mat som hamnat längst bak kunde glömmas bort och bli så dålig att den måste slängas. Intervjuerna visade att deltagarna ofta förlitade sig på minnet när de handlade, vilket ledde till onödiga dubbelköp, särskilt när kylskåpet redan var överfullt.

Ìý

Två män som står i en röd spiraltrappa. Charlotte Perhammar
Babak Nemat och Renee Wever ligger bakom studien.
Bekvämlighet prioriterades framför andra hänsyn. Varor placerade inte systematiskt utan där de råkade få plats. Mat som användes återkommande ställdes samtidigt gärna lättillgängligt. Det innebar att till exempel mjölk ofta hamnade i dörren, trots att det är en varmare del av kylskåpet och därför sämre för just den typen av vara.

Ìý

Förpackningar förlorar funktion

Forskarna konstaterar också att när förpackningar hamnade i kylskåpet förlorade de ofta sin funktion som bärare av information. De kunde vara skrymmande och svårstaplade, vilket gjorde
Ett kylskåp fyllt med massor av mat och dryck.
Ett av kylskåpen i studien
att etiketter, datum och information om förvaring skymdes eller blev svåra att läsa. Vissa förpackningar bidrog regelmässigt till att mat glömdes bort. Det gällde till exempel papperspåsar för frukt och grönsaker.

Nästan ingen av de intervjuade ägnade en tanke åt hur mycket plats som fanns hemma i kylskåpet när de handlade i affären. De utgick från att det alltid fanns plats. Forskarna beskriver kylskåpet som ett slags ”moraliskt svart hål.”

– När folk sätter in varor i kylskåpet verkar de tycka att deras ansvar upphör. Man tycker att det nu är kylskåpets ansvar, säger Babak Nemat, postdoktor vid Avdelningen för produktrealisering vid LiU.

Matsvinn även ett designproblem

Slutsatsen är att matsvinn inte bara är ett informationsproblem utan också ett designproblem. Människor, förpackningar och kylskåp måste ses i ett samspel. Förpackningars utformning behöver till exempel anpassas till trånga och svåröverblickbara kylskåp. Kylskåpen behöver utformas för att styra våra beteenden så att varor placeras rätt.

Forskarna påpekar att resultatet från studien måste tolkas med viss försiktighet eftersom studien är utforskande och gjord på ett relativt litet underlag.

Artikel: (2026), B Nemat, R Wever, Sustainability, publicerad 1 september 2026, DOI: 10.3390/su18178954

Fakta

Fyra tips för minskat matsvinn

• Överfyll inte kylskåpet.
• Placera matvaror där temperaturen är bäst för dem. Nedre hyllan passar bäst för kött och andra känsliga varor. I mitten förvaras färdig mat. I mitten eller överst placeras mjölk, ägg, såser och burkar. Det är mindre bra att ställa mjölk och ägg i dörren.
• Förvara inte grönsaker inslagna i plast eller papperspåsar.
• Datummärk gärna varor som ställs in.

Om matsvinn (källa: Livsmedelsverket)

• Varje år slänger svenska hushåll 34 kilo mat per person. För en familj med två vuxna och två barn blir det drygt 130 kilo om året.
• För en familj på fyra personer motsvarar matsvinnet en kostnad på 5000–6000 kronor per år.
• Matsvinn står för 8–10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen.
• FN har satt som mål att halvera det globala matsvinnet till år 2030 och att minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.

Kontakt

Relaterade nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

Bild på Illiad Ultra

Nu invigs LiU:s nya elektronmikroskop

Ett nytt sveptransmissionselektronmikroskop har invigts vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet. Instrumentet är just nu det enda i sitt slag i världen och ger forskare nya möjligheter att studera material ända ner på atomnivå.

En gata i staden med mycket snö på marken.

Sex LiU-forskare bland världens mest citerade

Sex forskare med koppling till ÌÇÐÄֱ²¥s universitet finns med på årets lista över världens mest citerade forskare. Totalt uppmärksammas 6 802 forskare från 62 länder och regioner för sitt internationella forskningsgenomslag.

En kvinna som sitter vid ett skrivbord med två skärmar och en xbox-kontroll.

Specialist på att simulera

Marie-Louise Höög hjälper blivande lärare, psykologer och socionomer att förbereda sig för arbetslivet – i en ovanlig roll. Hon är simuleringsspecialist och styr avatarer i AIST-labbet vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet.