ÌÇÐÄֱ²¥

13 november 2026

1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet. I år firar fakulteten 40 år av nydanande.

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.
Från första sidan på Medicinska fakultetens tidning HU-extra 1986.

Genom åren har fakulteten utbildat generationer av studenter till arbetsterapeuter, fysioterapeuter, sjuksköterskor, läkare, biomedicinska analytiker, logopeder och annan sjukvårdspersonal som varje dag gör skillnad för människors hälsa och livskvalitet.

Lena Jonasson, dekan för Medicinska fakulteten, håller tal. Thor Balkhed
Lena Jonasson, Medicinska fakultetens dekan.
Lena Jonasson, dekan vid Medicinska fakulteten sedan 2021, känner stolthet över sin fakultet.

- Man känner tydligt av den starka vi-känslan och den höga ambitionsnivån inom såväl forskning som utbildning. Som några beskrev det vid vårt 40-årsfirande i september: Alla hjälper varandra på riktigt och kollegorna blir glada när man gör något bra, säger Lena Jonasson.

Men Medicinsk fakultet vid Linköpings högskola (Linköpings universitet 1975) har egentligen funnits sedan 1969. Då flyttade ett 40-tal läkarstudenter till Linköping för att fortsätta sina studier, efter att ha läst de första två åren i Uppsala. Men mycket snart bildades vid fakulteten en utredningsgrupp som skulle arbeta för en fullständig läkarutbildning.

- Men utbildningsdepartementet var avvisande: ”I så fall får ni komma med något helt nytt, billigare och bättre”, berättar Lena Jonasson.

Först med problembaserat lärande (PBL)Ìý

LiU-anställda som håller ett stort äpple som det står PBI på.
Problembaserad inlärning (PBI, senare PBL) som grund för gränsöverskridande utbildning på vårdområdet, en av HU:s basala idéer. Här bärs kunskapens äpple upp av anställda vid Vårdhögskolan, med vilken Hälsouniversitetet integrerades i den Medicinska fakulteten. (Bild från boken "LiU, ungt universitet på väg".)

Inspiration från andra lärosäten, till exempel McMasters i Kanada och Maastricht i Nederländerna, lade grunden för ett nytt koncept. Undervisningen skulle bygga på studentcentrerat problembaserat lärande (PBL). Vård, forskning och utbildning skulle samtidigt föras samman i ett regionalt hälsouniversitet, med alla vårdutbildningar under samma tak. Därmed introducerades också interprofessionellt lärande (IPL) för första gången i Sverige: studenter från olika vårdutbildningar skulle lära tillsammans.

En som varit med från början är Olle Stendahl, professor emeritus i medicinsk mikrobiologi. Han var på plats som doktorand redan 1969 och hade hunnit bli dekan när Hälsouniversitetet (som Medicinska fakulteten hette då) tog sina första steg 1986.

- Jag hade just blivit professor 1984, när jag ett halvår senare valdes till dekan. Det kändes särskilt spännande och utmanande eftersom beslutet om Hälsouniversitetet var på gång. Nya lokaler, rekrytering av nya professorer och framför allt hur den nya problembaserade pedagogiken och integrationen mellan olika vårdutbildningar skulle implementeras. Det fanns ett visst motstånd mot dessa ”nymodigheter”. Men vi hade inget val. Om vi inte lyckades, riskerade vi att vår läkarutbildning skulle läggas ner till följd av en allmän nerdragning av läkarutbildningarna i landet.

Olle Stendahl är en av dem som varit anställd allra längst på LiU och kan blicka både bakåt och framåt i fakultetens historia.

Olle Stendahl, dekan 1986. Thor Balkhed
Olle Stendahl, Medicinska fakultetens dekan 1986.
- Mycket blev bra. Vår problembaserade utbildning har bildat skola och våra studenter har legat i topp under flera år. Utmaningarna framöver ligger framför allt inom forskningen, där konkurrensen om unga forskare och forskningsmedel har hårdnat. Sedan måste vi erbjuda den kliniska forskningen bättre villkor. Den måste ses som en naturlig del av den regionala hälso- och sjukvården.

Först med kliniska undervisningsavdelningar

Redan från början utmanades alltså traditionella undervisningsformer. Hälsouniversitetet var först i Sverige med problembaserat lärande (PBL) på sina utbildningar och senare först i världen med kliniska undervisningsavdelningar där studenterna fick behandla riktiga patienter. I stället för passivt mottagande av kunskap uppmuntrades studenterna att arbeta tillsammans, ställa frågor och söka svar i dialog med varandra och med handledare.

- Idag kan det vara svårt att föreställa sig hur nydanande Hälsouniversitetet var när det startade hösten 1986 – och hur misstroget och hånfullt det bemöttes av etablissemanget. Att studenter skulle ta eget ansvar för sitt lärande sågs som oerhört naivt. Studenter berättar om medlidsamma blickar som under många år mötte dem när de berättade att de läste i Linköping, berättar Lena Jonasson.

Studentmottagning i Växthuset, Campus US. Karl Öfverström
Studentmottagning Medicinska fakulteten, Campus US, ht 2023
Nu vet vi att det blev ett framgångskoncept. Hälsouniversitetet finns kvar även om det fick byta namn tillbaka till Medicinska fakulteten 2015. Den nära kopplingen till hälso- och sjukvården är fortfarande central. Utbildning och klinisk verksamhet är inte åtskilda världar, utan samspelar och stärker varandra. Detta skapar en miljö där teori och praktik möts naturligt och där studenter tidigt får förståelse för yrkesrollen och dess ansvar.

Fyra decennier av utveckling som fortsätter

Fyrtio år senare har mycket förändrats, men grundtanken består: att utbilda och forska med människan, samhället och framtiden i fokus. För Lena Jonasson har kopplingen mellan forskning och vård också präglat den egna yrkesbanan. När hon kom till Kardiologiska kliniken på US 2002 hade hon läkarutbildning, forskarutbildning och docentur i cellbiologi från Göteborgs universitet bakom sig, följt av specialistutbildning i Region Jönköping. På US och LiU fick hon möjlighet att kombinera forskning och kliniskt arbete. Sedan 2009 är hon professor och överläkare i kardiologi.

Det som Lena Jonasson mest ser fram emot i fakultetens kommande historia är:

- Att vi satsar på campusmiljön och mänskliga möten parallellt med AI-utvecklingen.
- Att vi har så många studenter som är intresserade av att börja med forskning.
- Att vi stödjer translationella forskningsmiljöer som tänker nytt och gör upptäckter (inte bara gör "same same").
- Att vård och forskning i ännu högre grad ska gå i samma spår - inte separata.

Bild på scenen bakifrån från Medfaks 40-årsfirande Thor Balkhed
Medicinska fakultetens 40-årsjubileum firades med ett scenprogram på Forumteatern där fakultetens historia, utbildning, internationalisering, forskning och framtid stod i centrum genom tal och panelsamtal. Dagen avslutades med jubileumsmiddag på Linköpings Konsert & Kongress med tal, underhållning, mingel och livemusik.Ìý

Ìý

Medicinska fakultetens historia i korthet

  • 1969 Medicinska fakulteten vid Linköpings högskola etableras och de första läkarstudenterna börjar sin utbildning.
  • 1975 Högskolan i Linköping blir Linköpings universitet.
  • 1979 Uppdrag från universitetskanslern att utreda och konkretisera idén om ett svenskt regionalt Hälsouniversitet.
  • 1981 Utredningen om integrerade vårdutbildningar läggs fram till Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
  • 1985 Riksdagen godkänner planen för upprättande av det regionala hälsouniversitetet.
  • 1986 Medicinska fakulteten ombildas till Hälsouniversitetet, som blir först i Sverige med problembaserat lärande (PBL).
  • 1996 LiU blir först i världen med en klinisk undervisningsavdelning, där studenter från olika vårdutbildningar arbetar tillsammans med riktiga patienter.
  • 1997 Campus Norrköping öppnar.Ìý
  • 2015 Hälsouniversitetet byter namn till Medicinska fakulteten igen.
  • 2019 LiU-läkarstudenter finns nu i fyra städer: Linköping, Norrköping, Kalmar och Jönköping.
  • 2026 40 år sedan Hälsouniversitetet bildades uppmärksammas under Medicinska fakultetens jubileumsår.
Drönarbild över Campus US, Linköping. Thor Balkhed
Campus US

Kontakt

Medicinska fakulteten

Senaste nytt från LiU

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.

En man och en kvinna som sitter bredvid varandra.

Kärlek i samklang

Kan ljuv musik uppstå i en studentkör? Ja, i dubbel bemärkelse om man frågar Antonia Jalava och Martin Clason som träffades genom ett studentkörsutbyte mellan ÌÇÐÄֱ²¥ och Åbo i Finland.