Marie-Louise Höög genomför simuleringar för bÄde studenter och yrkesverksamma inom olika omrÄden. De kan till exempel handla om utmanande undervisningssituationer eller svÄra samtal. Det Àr efterfrÄgat att fÄ interagera med digitala karaktÀrer, avatarer, i en tillÄtande miljö dÀr man kan göra misstag och lÀra sig av dem. Intresset vÀxer hela tiden.
â Vi Ă€r fyra stycken nu som jobbar som simuleringsspecialister mot universitetet och externa aktörer. Det finns ocksĂ„ utbildade specialister vid universitetsbiblioteket, sĂ€ger Marie-Louise Höög.
LÀrare och skÄdespelare
Hon verkar bakom kulisserna. NÀr simuleringsdeltagarna kommer till labbet och möter olika avatarer pÄ skÀrmen, sitter hon i ett ljudisolerat rum en trappa upp och kontrollerar vad karaktÀrerna sÀger och gör. Till sin hjÀlp har hon skÀrmar, headset, röstförvrÀngare, vissa förprogrammerade kommandon och en xbox-kontroll. Men grunden Àr hennes egen kunskap och erfarenhet. I bagaget har hon tjugo Är som gymnasielÀrare och en skÄdespelarutbildning med fokus pÄ improvisationsteater.
Charlotte Perhammar
â De sökte nĂ„gon med bakgrund inom bĂ„de pedagogik och skĂ„despeleri.
Nu arbetar hon 20 procent av tiden som simuleringsspecialist.
â Det Ă€r roligt och stimulerande, men ocksĂ„ krĂ€vande. Jag tror inte att jag skulle orka göra det pĂ„ heltid.
Undervisning om svÄra frÄgor
En simulering kan till exempel gÄ ut pÄ att en lÀrarstudent ska undervisa om kontroversiella frÄgor som konspirationsteorier eller kÀllkritik. Det Àr nÄgot som forskning visar att mÄnga lÀrare tycker Àr svÄrt.
Peter Holgersson AB
â Deltagarna sugs liksom in i simuleringen. EfterĂ„t kan jag fĂ„ höra att âprecis det hĂ€r stötte jag pĂ„ under min verksamhetsförlagda utbildningâ eller âden hĂ€r eleven har jag i mitt klassrumâ, sĂ€ger hon.
Effektiv trÀning
SimuleringstrĂ€ningen gör nytta. En studie visar att tre timmars trĂ€ning bidrar lika mycket till kĂ€nslan av att man kan undervisa om nĂ„got som tre veckors verksamhetsförlagd utbildning.Ìę
Charlotte Perhammar
â Det Ă€r ett karaktĂ€rsarbete, jag behöver gĂ„ in i de hĂ€r filurerna och förstĂ„ dem. Jag har post-it-lappar som jag fyller pĂ„ om jag hör nĂ„got och tĂ€nker âdet dĂ€r skulle Ethan kunna sĂ€gaâ.
Hennes barn Àr viktiga kÀllor för att snappa upp hur barn och ungdomar uttrycker sig. Vid ett tillfÀlle insÄg hon att hon behövde bredda sitt förrÄd av svordomar.
â DĂ„ var âfasenâ det fulaste ord jag kunde komma pĂ„. EfterĂ„t fick jag höra frĂ„n studenten att det inte kĂ€ndes riktigt rĂ€tt, sĂ€ger Marie-Louise Höög.
Avatarer och AI
Och framtiden? Kommer AI att ta över hennes jobb?
â Det finns ocksĂ„ simuleringar dĂ€r avatarerna styrs av AI. Forskning och utveckling pĂ„gĂ„r inom omrĂ„det, bland annat hĂ€r vid LiU. Min bild Ă€r att den mĂ€nskliga faktorn Ă€n sĂ„ lĂ€nge har ett försprĂ„ng i den hĂ€r typen av simuleringar. Jag kan lĂ€sa av situationen, nyansera, vĂ€xla mellan avatarer och justera i stunden pĂ„ ett sĂ€tt som AI har svĂ„rare att göra.
Kanske kommer det en tillrÀckligt avancerad sprÄkmodell sÄ smÄningom, men hon hoppas det dröjer.
â Jag Ă€r sĂ„ nöjd med att jag fĂ„r anvĂ€ndning för min skĂ„despelarutbildning. Och det Ă€r spĂ€nnande att fĂ„ utforska retorik och kommunikation pĂ„ flera sĂ€tt och utifrĂ„n olika perspektiv.
Artikeln Àr tidigare publicerad i LiU magasin nr 2 2026
Charlotte Perhammar