Det visar forskningsfinansi盲ren Fortes nya kunskaps枚versikt 鈥澝卨derism och 氓ldersdiskriminering i senare delen av arbetslivet鈥�, som gjorts p氓 uppdrag fr氓n regeringen.
Maria Landqvist
鈥� Det viktigaste resultatet 盲r att 氓lderism i arbetslivets senare del 盲r ett verkligt strukturellt hinder, inte bara ett problem med m盲nniskors attityder. Sverige har h枚jt pensions氓ldrarna och begr盲nsat m枚jligheterna att l盲mna arbetslivet i f枚rtid. Det bygger p氓 ett underf枚rst氓tt antagande om att arbetsmarknaden 盲r 枚ppen f枚r 盲ldre, men forskningen tyder p氓 att det antagandet inte h氓ller.
Det s盲ger Andreas Motel-Klingebiel, professor i 盲ldre och 氓ldrande. Tillsammans med Charlotte W氓hlin, adjungerad bitr盲dande professor i arbetsmedicin, har han tagit fram 枚versikten, som sammanfattar och utv盲rderar aktuell forskning.
B氓da 盲r forskare vid Link枚pings universitet och forskningscentrumet RELATE, som arbetar med h氓llbart arbetsliv och 氓terg氓ng i arbete senare i livet.
脛ldre f氓r f盲rre svar
Det starkaste forskningsst枚det i 枚versikten g盲ller rekrytering.
鈥� 脛ldre s枚kande f氓r 30鈥�50 procent f盲rre svar p氓 sina ans枚kningar 盲n yngre med motsvarande kvalifikationer. Nackdelen 枚kar dessutom med 氓ldern, s盲ger Andreas Motel-Klingebiel.
Personer som beh枚ver ett nytt jobb sent i arbetslivet och de som f枚rs枚ker komma tillbaka efter exempelvis sjukskrivning m枚ter de tydligaste hindren.
脛ldre verkar ocks氓 ha s盲mre tillg氓ng till kompetensutveckling och befordran. Vid omorganisationer kan det dessutom finnas ett informellt tryck att l盲mna arbetsplatsen.
H氓rdast verkar 盲ldre kvinnor, personer med l盲gre utbildning, migranter och personer med fysiskt kr盲vande arbeten drabbas. Personer med h枚g utbildning och yrkeskarri盲rer utan avbrott har ofta b盲ttre m枚jligheter att forts盲tta arbeta efter 60 氓rs 氓lder.
Stor kunskapslucka om Sverige
Forskarna gick igenom svensk och internationell forskning om 氓ldersdiskriminering bland personer fr氓n omkring 55 氓rs 氓lder och upp氓t. Tv氓 saker 枚verraskade dem s盲rskilt.
鈥� Det 盲r sl氓ende hur lite vi faktiskt vet om svenska f枚rh氓llanden. Ambitionen att f枚rl盲nga arbetslivet 盲r tydlig, men kunskapsunderlaget om vilka hinder som finns i Sverige 盲r f枚rv氓nansv盲rt tunt. Mycket av det vi vet kommer fr氓n andra l盲nder och kan inte utan vidare 枚verf枚ras till Sverige, s盲ger Andreas Motel-Klingebiel.
Forskarna s氓g ocks氓 ett tydligt glapp mellan ord och handling.
鈥� Chefer bed枚mer ofta 盲ldre personer som lika kompetenta som yngre, men tvekar 盲nd氓 att kalla dem till intervju eller anst盲lla dem. Uppenbarligen leder inte medvetenhet automatiskt till f枚r盲ndrade beteenden eller strukturer, s盲ger han.
Kunskaps枚versikten pekar allt氓 p氓 ett stort behov av mer forskning om svenska f枚rh氓llanden. Bland annat efterlyser forskarna mer kunskap om v盲gar tillbaka till arbete efter exempelvis sjukskrivning och arbetsl枚shet, samt om hur 氓ldersdiskriminering samspelar med k枚n, utbildning och migrationsbakgrund.
Olika f枚ruts盲ttningar
Allt fler 盲ldre arbetar i dag och m氓nga b氓de kan och vill forts盲tta arbeta l盲ngre. Men f枚r vissa riskerar h枚jd pensions氓lder framf枚r allt att leda till l盲ngre tid utanf枚r arbetsmarknaden f枚re pensionen.
鈥� F枚r m氓nga finns det goda m枚jligheter att arbeta l盲ngre, men f枚ruts盲ttningarna 盲r inte j盲mlika. I den svenska debatten 盲r fr氓gan ofta om vad 盲ldre kan, vill och orkar g枚ra. Men kunskaps枚versikten visar att det lika mycket handlar om m枚jligheten att f氓 tilltr盲de till arbetsmarknaden. M氓nga 盲ldre vill forts盲tta arbeta men f氓r inte chansen, s盲ger Charlotte W氓hlin.
Vi fr氓gar vilken slutsats Andreas Motel-Klingebiel tycker svenska beslutsfattare ska ta med sig fr氓n kunskaps枚versikten.
鈥� F枚r beslutsfattare borde slutsatsen vara enkel: De som h枚jer pensions氓ldern m氓ste ocks氓 bidra till att 枚ppna arbetsmarknaden f枚r 盲ldre och st盲rka v盲garna tillbaka till arbete efter sjukskrivning, arbetsl枚shet eller andra avbrott, s盲ger han.
