Det prestigefulla priset delas varje Är ut av Svenska informationssystemakademin (SISA) till den bÀsta doktorsavhandlingen i informatik i syfte att hedra Börje Langefors och uppmuntra en fortsatt god forskning.
Malin Granaths avhandling Ă€r en monografi och hela titeln Ă€r Den smarta staden â hur smart kan den bli? Digitaliseringsdiskurser i policy och planering av stadsutveckling. Avhandlingen öppnar upp en diskussion om hur man pratar om digitalisering inom samhĂ€llsutveckling och hur man pratar om digitalisering pĂ„ en beslutsfattningsnivĂ„.
- Jag har tittat pÄ olika policydokument angÄende digitalisering, frÄn EU till lokala aktörer. Jag har studerat strategier och mÄl som har satts upp och sedan tittat pÄ hur lösningarna blivit i praktiken.
Vallastaden som exempel
Som exempel har hon haft Vallastaden i Linköping. Hon har följt den frÄn planeringsfas till utvecklingsfas och undersökt vad det blev av digitaliseringen.
- Det blir inte mycket kvar i praktiken. Tekniken gÄr att lösa, men det gÄr inte organisatoriskt. Kunskapen om hur det hela ska organiseras finns inte i processen. Det finns mÄnga intressenter, men ingen som driver digitaliseringen med ett samlat grepp i praktiken. Man har inte skapat den arbetsuppgiften Àn.
Men Malin Granath pÄpekar att bara för att man inte gjort det nu, betyder det inte att man inte gör det sen, nÀr man vet vem det Àr som bor och verkar i omrÄdet.
- Det Àr bra om det först förs en diskussion om vad digitalisering Àr och om vad smarta stÀder Àr, var det ska göras och för vem. Man behöver prata med olika intressenter och om fördelar och nackdelar med anvÀndarna.
Malin Granath Àr kritisk till att bara tÀnka IT nÀr man ska skapa en smart stad.
- Vad Ă€r en smart stad? Man fĂ„r olika svar beroende pĂ„ vilket omrĂ„de man frĂ„gar inom: arkitektur, energi, IT-, vĂ„rd, utbildning, hĂ„llbarhet⊠Man bör försöka ta ett helhetsgrepp över alla olika omrĂ„den och sedan dela resurser och information. Och nĂ€r kan man anvĂ€nda begreppet smart stad? Det Ă€r som jag ser det samlingsbegreppet för en intention.Ìę
Smarta stÀder ligger i tiden
Malin Granath har fÄtt mycket uppmÀrksamhet för sin avhandling. Hon har bjudits in till en mÀngd olika evenemang för att berÀtta om sina forskningsresultat. HÀrnÀst ska hon till Nordiska ministerrÄdet i Helsingfors pÄ deras digitaliserings- och demokratiseminarium och till en konferens med Energimyndigheten.
- Jag fÄr komma ut och prata för praktiker och de kÀnner igen sig i det jag sÀger, det kÀnns bra. Jag vill tacka Energimyndigheten för finansieringen av avhandlingen. Det kÀnns bra att de vill satsa pÄ samhÀllsvetenskaplig forskning.
Att fÄ Börje Langeforspriset innebÀr att flera forskare inom omrÄdet har lÀst och granskat avhandlingen.
- Det kÀnns förstÄs jÀttekul att Àven forskarsamfundet uppskattar den. Jag blev överraskad nÀr jag blev nominerad och sedan en gÄng till nÀr jag fick priset.
Malin Granath Àr lektor och studierektor för Informatik pÄ LiU och vill utveckla forskningen kring smarta stÀder, eller snarare smarta samhÀllen. Just nu följer hon upp Vallastadens utveckling.
Börje Langeforspriset
Börje Langefors var pionjÀr inom IT och skapare av Àmnet informationsbehandling som numera Àr informatik. Han var den förste professorn i informationssystem i Sverige och en av de första i vÀrlden. Börje bidrog starkt till att placera Sverige pÄ den internationella IT-kartan och han pekade sÀrskilt pÄ anvÀndarens betydelse vid databehandling.
I syfte att hedra Börje Langefors och uppmuntra en fortsatt god forskning har SISA beslutat att Ärligen tilldela Börje Langeforspriset till den bÀsta doktorsavhandlingen i informatik, informationssystem, data- och systemvetenskap eller motsvarande ÀmnesomrÄden.
Motiveringen till varför Malin Granath fick priset i Ă„r lyder sĂ„ hĂ€r: âMalin Granaths avhandling Ă€r, tvĂ€rt emot rĂ„dande trend, en monografi, dĂ€r monografiformen anvĂ€nds pĂ„ ett utmĂ€rkt sĂ€tt för att undersöka ett framvĂ€xande och viktigt Ă€mne -olika diskurser om digitalisering i utvecklingen av smarta stĂ€der. Hon ger oss en monografi med stort kommunikationsvĂ€rde, dĂ€r de huvudsakliga teoretiska och empiriska diskussionerna Ă€r strukturerade, vĂ€l sammanhĂ„llna och balanserade i ett 200 sidor och 11 kapitel lĂ„ngt argument. Teorier sĂ„som diskursanalys, intressentanalys och nyinstitutionell teori anvĂ€nds för att analysera bĂ„de kommunikation av policy och ett lokalt smart stadprojekt. Resultaten ger oss vĂ€rdefull kunskap om det tvetydiga digitaliseringskonceptet och visar pĂ„ dess begrĂ€nsade upptagning i smarta stĂ€der.â (ĂversĂ€ttning frĂ„n engelska: Anna BĂ€cklin LindĂ©n)
Ìę
Ìę
