ÌÇĐÄֱȄ

13 oktober 2026

LiU-forskaren Eleni Stavrinidou får 26 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ett forskningsprojekt där starka och flexibla material ska odlas från växtceller. Materialen ska kunna användas för hållbara teknologier inom byggande, textilier och medicin.

En kvinna i vit skjorta och blÄ handskar som hÄller i ett rör med en grön vÀtska i. Fotograf: Thor Balkhed
Eleni Stavrinidou, biträdande professor och forskningsledare för Elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik, har fått 26 miljoner kronor för ett projekt där växceller ska bli byggstenar i nya material.

– Vi behöver mer hĂ„llbara material. En av de unika egenskaperna hos vĂ€xtceller Ă€r att de fotosyntetiserar, de vĂ€xer genom att förbruka koldioxid. En del som vi vill undersöka i projektet Ă€r i vilken utstrĂ€ckning materialet kan vĂ€xa genom att plocka upp koldioxid frĂ„n atmosfĂ€ren, sĂ€ger Eleni Stavrinidou, bitrĂ€dande professor och forskningsledare för Elektroniska vĂ€xter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU.

I dagslÀget kommer mÄnga av de material vi anvÀnder frÄn vÀxtriket. Men vÀxter behöver vÀxa, skördas och bearbetas innan de kan bli nÄgot anvÀndbart, nÄgot som krÀver mycket tid, landyta, vatten och energi. Dessutom ger det begrÀnsad kontroll över materialens slutliga egenskaper.

Nya tankesÀtt

HuvudmÄlet med det nya projektet Àr att Àndra tankesÀttet om hur vi utvecklar och anvÀnder biobaserade material. Eleni Stavrinidou menar att i stÀllet för att odla hela vÀxter kan vÀxtceller anvÀndas som byggstenar i olika material dÀr möjligheten att styra vÀxtcellernas egenskaper pÄ genetisk nivÄ utnyttjas.

Kvinna som hÄller i vÀxt. Thor Balkhed
Eleni Stavrinidou leder en tvÀrvetenskaplig grupp med forskare frÄn LiU, KTH och UmeÄ universitet.

Eleni Stavrinidous forskargrupp utvecklar bioelektronisk teknik för att övervaka och styra vÀxters hÀlsa och funktioner. Under de senaste Ären har hon Àven etablerat en ny forskningsinriktning med fokus pÄ att utveckla konstruerade levande material baserade pÄ vÀxtceller. Det Àr nÄgot de ocksÄ kommer att bygga vidare pÄ inom ramen för det nya projektet.

– I det hĂ€r projektet vill vi etablera ett nytt sĂ€tt att utveckla biobaserade material, dĂ€r man tar vara pĂ„ den information som redan finns kodad i vĂ€xtcellernas gener. Samtidigt vill vi ocksĂ„ föra in nya typer av syntetiska genetiska kretsar och kemiska kopplingar i vĂ€xtcellerna, sĂ„ att vi kan styra dem och ge dem egenskaper som passar det aktuella Ă€ndamĂ„let, sĂ€ger hon.

"Ny spÀnnande inriktning"

Projektet samlar kompetenser frÄn LiU, KTH och UmeÄ universitet.

– Det Ă€r inte ett projekt som kan genomföras enbart av en enda projektledare. Det för samman fyra projektledare med olika expertomrĂ„den. Det unika Ă€r ocksĂ„ att projektet sammanför kompetensomrĂ„den som vanligtvis inte arbetar tillsammans. Det ger oss möjlighet att utforska en ny och spĂ€nnande inriktning, sĂ€ger Eleni Stavrinidou.

En kvinna i labbrock och handskar som arbetar med en blomma. Thor Balkhed
Redan 2015 visade Eleni Stavrinidou och kollegorna pÄ LOE hur organisk elektronik kunde integreras i vÀxter.

Utöver henne deltar professor Paul Hudson frÄn KTH som specialiserar sig pÄ syntetisk biologi, Stéphane Verger, docent vid UmeÄ universitet med sÀrskilt fokus pÄ mekaniken och dynamiken i vÀxtcellers vidhÀftning till varandra, samt LiU-forskaren Peter Olsén som har med sig expertis inom polymerkemi baserad pÄ vÀxtmaterial.

Totalt beviljades 30 forskningsprojekt bidrag frÄn KAW som fÄr dela pÄ 900 miljoner kronor. Projekten handlar frÀmst om grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik som anses ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Vid LiU tilldelas, utöver Eleni Stavrinidou, Àven professor Johanna Rosén vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, ett projektbidrag.

Johanna Rosén får också bidrag från KAW

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

En nÀrbild pÄ en person som bÀr en blÄ skjorta.

Magnus Falk tar AI in i hudcancerdiagnostiken

Hudcancer är en av de cancerformer som ökar mest i Sverige. För Magnus Falk handlar forskningen om att göra det lättare att upptäcka melanom i tid – med hjälp av AI i primärvården.

En grupp mÀnniskor som stÄr i ett rum.

LiU centralt när Sverige stärker sin position inom AI-forskning

LiU är ett av fyra svenska lärosäten som står bakom den nya svenska enheten inom nätverket European Laboratory for Learning and Intelligent Systems (ELLIS). Den 15 oktober invigdes den nya enheten.

En man stÄr framför en projektorskÀrm och slÄr ut med armarna.

”Många äldre vill fortsätta arbeta men får inte chansen”

Pensionsåldern höjs och svenskarna förväntas arbeta längre. Men är arbetsmarknaden öppen för äldre? Samtidigt vet vi förvånansvärt lite om vilka hinder äldre möter på arbetsmarknaden. Det visar LiU-forskarnas kunskapsöversikt om ålderism.