â Vi behöver mer hĂ„llbara material. En av de unika egenskaperna hos vĂ€xtceller Ă€r att de fotosyntetiserar, de vĂ€xer genom att förbruka koldioxid. En del som vi vill undersöka i projektet Ă€r i vilken utstrĂ€ckning materialet kan vĂ€xa genom att plocka upp koldioxid frĂ„n atmosfĂ€ren, sĂ€ger Eleni Stavrinidou, bitrĂ€dande professor och forskningsledare för Elektroniska vĂ€xter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU.
I dagslÀget kommer mÄnga av de material vi anvÀnder frÄn vÀxtriket. Men vÀxter behöver vÀxa, skördas och bearbetas innan de kan bli nÄgot anvÀndbart, nÄgot som krÀver mycket tid, landyta, vatten och energi. Dessutom ger det begrÀnsad kontroll över materialens slutliga egenskaper.
Nya tankesÀtt
HuvudmÄlet med det nya projektet Àr att Àndra tankesÀttet om hur vi utvecklar och anvÀnder biobaserade material. Eleni Stavrinidou menar att i stÀllet för att odla hela vÀxter kan vÀxtceller anvÀndas som byggstenar i olika material dÀr möjligheten att styra vÀxtcellernas egenskaper pÄ genetisk nivÄ utnyttjas.
Thor Balkhed
Eleni Stavrinidous forskargrupp utvecklar bioelektronisk teknik för att övervaka och styra vÀxters hÀlsa och funktioner. Under de senaste Ären har hon Àven etablerat en ny forskningsinriktning med fokus pÄ att utveckla konstruerade levande material baserade pÄ vÀxtceller. Det Àr nÄgot de ocksÄ kommer att bygga vidare pÄ inom ramen för det nya projektet.
â I det hĂ€r projektet vill vi etablera ett nytt sĂ€tt att utveckla biobaserade material, dĂ€r man tar vara pĂ„ den information som redan finns kodad i vĂ€xtcellernas gener. Samtidigt vill vi ocksĂ„ föra in nya typer av syntetiska genetiska kretsar och kemiska kopplingar i vĂ€xtcellerna, sĂ„ att vi kan styra dem och ge dem egenskaper som passar det aktuella Ă€ndamĂ„let, sĂ€ger hon.
"Ny spÀnnande inriktning"
Projektet samlar kompetenser frÄn LiU, KTH och UmeÄ universitet.
â Det Ă€r inte ett projekt som kan genomföras enbart av en enda projektledare. Det för samman fyra projektledare med olika expertomrĂ„den. Det unika Ă€r ocksĂ„ att projektet sammanför kompetensomrĂ„den som vanligtvis inte arbetar tillsammans. Det ger oss möjlighet att utforska en ny och spĂ€nnande inriktning, sĂ€ger Eleni Stavrinidou.
Thor Balkhed
Utöver henne deltar professor Paul Hudson frÄn KTH som specialiserar sig pÄ syntetisk biologi, Stéphane Verger, docent vid UmeÄ universitet med sÀrskilt fokus pÄ mekaniken och dynamiken i vÀxtcellers vidhÀftning till varandra, samt LiU-forskaren Peter Olsén som har med sig expertis inom polymerkemi baserad pÄ vÀxtmaterial.
Totalt beviljades 30 forskningsprojekt bidrag frÄn KAW som fÄr dela pÄ 900 miljoner kronor. Projekten handlar frÀmst om grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik som anses ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Vid LiU tilldelas, utöver Eleni Stavrinidou, Àven professor Johanna Rosén vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, ett projektbidrag.