糖心直播

鈥� I Sverige 盲r vi lite bortsk盲mda med rent vatten, men 盲ven h盲r finns problem med bland annat PFAS-f枚roreningar. Ta Ronneby som exempel, d盲r brandskum f枚rorenat milj枚n och gett l氓ngsiktiga konsekvenser. Men PFAS 盲r ju ett globalt problem 鈥� det finns 枚verallt. Och det kommer fler och fler bevis p氓 att det p氓verkar v氓r h盲lsa negativt, s盲ger Johanna Ros茅n professor i materialvetenskap vid LiU.

PFAS 盲r en stor grupp kemiska f枚reningar med mer 盲n 10 000 identifierade 盲mnen. De har varierande egenskaper och anv盲nds i allt fr氓n brandsl盲ckskum och kosmetika till livsmedelsf枚rpackningar och kl盲dimpregnering, f枚r att n盲mna n氓gra.

Evighetskemikalier

Problemet med PFAS-盲mnen 盲r att de 盲r extremt sv氓ra att bryta ner och har d盲rf枚r f氓tt epitetet 鈥漞vighetskemikalier鈥�. Dessutom 盲r de vattenl枚sliga och r枚r sig l盲tt genom marken vilket g枚r att grundvattnet p氓verkas. Vissa PFAS-盲mnen kan vara mycket skadliga, f枚r s氓v盲l m盲nniskor som djur och natur och i dagsl盲get finns inga effektiva tekniker f枚r att oskadligg枚ra PFAS.

Anna Nilsen

F枚r att f氓nga in och bryta ner skadliga kemikalier t盲nker forskargruppen anv盲nda s氓 kallade l氓gdimensionella material, det vill s盲ga extremt tunna strukturer, endast ett eller ett par atomer tjockt, som har en mycket stor aktiv yta som kan reagera med f枚roreningarna. Dessutom kan egenskaperna skr盲ddarsys p氓 atomniv氓.

鈥� Att bryta ner de l氓nga PFAS-molekylerna handlar om att kunna bryta kol-fluorbindningen som 盲r j盲ttestark. Det som ofta h盲nder 盲r att man delar upp molekylen, men det som blir kvar kan vara minst lika farligt som den ursprungliga f枚roreningen.

AI hittar nya v盲gar

Enligt Johanna Ros茅n 盲r en viktig del i projektet att kunna analysera hur man bryter ner PFAS och framf枚r allt f枚rst氓 vad det blir i slut盲ndan.

鈥� Vi kan kanske bryta s枚nder PFAS, men om vi bara skapar en kortare och lika farlig molekyl har vi inte l枚st problemet, s盲ger Johanna Ros茅n.

Redan idag har forskargruppen prelimin盲ra resultat f枚r vissa 2D-material med lovande egenskaper f枚r att rena vatten. F枚r att hitta fler material har forskarna tagit n氓gra f枚rsta steg mot en AI-baserad spr氓kmodell tr盲nad p氓 枚ver 5000 vetenskapliga artiklar inom omr氓det. Den ska kunna identifiera kunskapsluckor och lovande strategier som annars 盲r sv氓ra att uppt盲cka.

Jenny Wid茅n

鈥� Min doktorandhandledare brukade s盲ga 鈥漞n vecka i biblioteket sparar dig ett halv氓r i labbet鈥� och det 盲r ett budskap som jag har burit med mig och f枚rt vidare. Problemet 盲r ju bara att vi inte hinner med att l盲sa all litteratur idag, det finns enorma m盲ngder data. D氓 盲r spr氓kmodeller n氓got som kan hj盲lpa oss att snabbt ta reda p氓 den information som 盲r mest relevant f枚r projektet, s盲ger Johanna Ros茅n.

Tv盲rvetenskaplig forskargrupp

Av denna anledning 盲r LiU-professorn Marco Kuhlmann, som forskar p氓 och utvecklar storskaliga spr氓kmodeller, med i projektgruppen. 脛ven Anneli Kruve, professor vid Stockholms universitet 盲r meds枚kande och tillf枚r expertis inom analys av PFAS och andra f枚roreningar. 脛ven expertis inom materialanalys 盲r ett m氓ste, och d盲r kommer professor Per Persson vid LiU in, och bidrar med avancerad elektronmikroskopi.

鈥� Det 盲r v盲ldigt roligt att b枚rja jobba i nya konstellationer! Sen kommer vi ocks氓 knyta till oss internationella experter som kan accelerera forskningsprocessen ytterligare.

Totalt beviljade KAW 30 forskningsprojekt bidrag som f氓r dela p氓 900 miljoner kronor. Projekten handlar fr盲mst om grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik som anses ha m枚jlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Vid LiU tilldelas 盲ven, ut枚ver Johanna Ros茅n, bitr盲dande professor Eleni Stavrinidou bidrag f枚r ett projekt.