Behovet av STEM-kompetens lyfts ofta fram i diskussionen om Sveriges framtida utveckling. Samtidigt handlar STEM om betydligt mer Ă€n att utbilda framtidens ingenjörer och forskare.Ìę
â STEM-frĂ„gor har egentligen varit aktuella under mycket lĂ„ng tid i samhĂ€llet, det Ă€r frĂ€mst en skillnad i hur mycket vi talar om dem. Att de Ă€r extra aktuella just nu har flera orsaker. Man ser ökade utmaningar för nĂ€ringslivet nĂ€r det gĂ€ller kompetensförsörjning och innovation, och forskare ser ett behov av ökad medvetenhet om STEM-frĂ„gor bland elever och allmĂ€nheten för att fatta vĂ€lgrundade beslut och handla som samhĂ€llsmedborgare. Vi har ocksĂ„ en snabb teknisk utveckling inom exempelvis AI som förĂ€ndrar samhĂ€llet, liksom stora utmaningar för att bygga hĂ„llbara och robusta samhĂ€llen. Vi har Ă€ven en fortsatt underrepresentation av kvinnor liksom de med utrikesbakgrund inom STEM-yrken, sĂ€ger Andreas Göransson, postdoktor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN).
STEM-intresset finns, men behöver fÄ utrymme att vÀxa
Forskning och olika samhÀllsinitiativ har lÀnge försökt vÀcka intresse för naturvetenskap och teknik bland unga. Andreas Göransson menar att utmaningen inte nödvÀndigtvis handlar om bristande intresse.
Maria Sandberg.
Han lyfter fram betydelsen av att möta STEM tidigt och i olika sammanhang.
â Det Ă€r viktigt att fĂ„ möta STEM pĂ„ olika sĂ€tt tidigt, att kĂ€nna att det Ă€r nĂ„got som man kan identifiera sig med, men ocksĂ„ att det finns utrymme att fĂ„ utvecklas, inte bara genom skola utan ocksĂ„ STEM som en meningsfull fritidssysselsĂ€ttning.
För att det ska bli möjligt behövs sammanhang Àven utanför den ordinarie undervisningen.
â Vi behöver ha fler vĂ€gar in till STEM i framtiden, dĂ€r nĂ€tverk mellan skolor, forskning, nĂ€ringsliv och science center Ă€r viktiga delar.
En av de satsningar som vill bidra till det arbetet Àr STEMverkan vid Visualiseringscenter C.
Mötesplats för lÀrande och samverkan
STEMverkan Ă€r en kompetensutvecklingsserie som riktar sig till lĂ€rare, lĂ€rarstudenter, skolledare, skolutvecklare och andra som arbetar med eller Ă€r intresserade av STEM-undervisning. Varje termin arrangeras kostnadsfria kvĂ€llstrĂ€ffar med förelĂ€sningar, workshops och nĂ€tverkande. STEMverkan Ă€r en del av forsknings- och utvecklingsprojektet TellUs â den talande planeten, som syftar till att stĂ€rka barns och ungas intresse för och lĂ€rande inom STEM. TellUs finansieras av Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse och Ă€r en del av det nationella WISDOME-samarbetet.â Vi startade STEMverkan eftersom vi sĂ„g ett behov av fler mötesplatser dĂ€r forskning och undervisningspraktik kan mötas. Det finns mycket kunskap och mĂ„nga engagerade aktörer, men inte alltid sĂ„ mĂ„nga naturliga tillfĂ€llen för dem att mötas. STEMverkan skapar en Ă„terkommande arena för erfarenhetsutbyte och gemensamt lĂ€rande, sĂ€ger Emelie FĂ€lton, universitetslektor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN).
Syftet Àr att ge deltagarna möjlighet att ta del av forskning samtidigt som de kan omsÀtta nya kunskaper och idéer i sin egen verksamhet.
â Vi vill erbjuda kompetensutveckling för framför allt lĂ€rare som Ă€r bĂ„de forskningsnĂ€ra och praktiskt relevant. Ambitionen Ă€r att ge deltagarna möjlighet att ta del av aktuell forskning och fĂ„ med sig nya perspektiv och verktyg som de kan anvĂ€nda i sin egen verksamhet.
NÀr nationella ambitioner möter lokal verklighet
I november samlas representanter för de nationella STEM-resurscentrumen och STEM-delegationen inom ramen för STEMverkan.
Maria Sandberg.
â Den 5 november fĂ„r deltagarna en ovanlig möjlighet att pĂ„ samma kvĂ€ll trĂ€ffa representanter frĂ„n samtliga nationella STEM-resurscentrum och dessutom en representant frĂ„n STEM-delegationen. Att alla dessa aktörer samlas publikt pĂ„ samma plats Ă€r ovanligt och ger deltagarna en samlad bild av det stöd och de resurser som finns för STEM-undervisning i Sverige, sĂ€ger Emelie FĂ€lton.
För Lisa Lindgren, vd för Norrköping Visualisering AB, Àr samverkan en avgörande del av lösningen.
â Sveriges STEM-utmaning kan inte lösas av en enskild aktör. Den nationella STEM-strategin lyfter fram behovet av en bred och lĂ„ngsiktig samverkan mellan utbildningsvĂ€sendet, forskningen, nĂ€ringslivet och det omgivande samhĂ€llet.
Andreas Göransson menar att sÄdana möten Àr avgörande för att nationella ambitioner ska fÄ genomslag lokalt.
â Det Ă€r viktigt eftersom den nationella STEM-strategin bara blir framgĂ„ngsrik om den omsĂ€tts i praktiken lokalt och regionalt. HĂ€r möts de aktörer som formar de nationella ambitionerna med de aktörer som varje dag arbetar med elever, studenter, lĂ€rare och allmĂ€nhet. Vi har flera relevanta forskningsmiljöer vid LiU, Campus Norrköping. Norrköping och Ăstergötland kan dĂ€rför fungera som en testbĂ€dd för hur nationell STEM-samverkan kan omsĂ€ttas i verkligheten.
Vill bygga en stark STEM-gemenskap
Förhoppningen Ă€r att STEMverkan ska bidra till bĂ„de nya samarbeten och ett ökat engagemang för STEM-frĂ„gorna.â Att de kĂ€nner att de Ă€r en del av nĂ„got större. Vi vill skapa nya relationer, nya samarbeten och en tydligare bild av hur det egna arbetet bidrar till Sveriges STEM-utveckling. STEMverkan handlar ytterst om att bygga en stark community dĂ€r lokala initiativ fĂ„r nationell kraft, sĂ€ger Andreas Göransson.
PÄ lÀngre sikt Àr förhoppningen att satsningen ska bidra till att stÀrka STEM-undervisningen och intresset för omrÄdet.
â Jag hoppas att STEMverkan pĂ„ lĂ„ng sikt kan vara en Ă„terkommande och relevant arena för kompetensutveckling inom STEM, dĂ€r deltagarna fĂ„r möjlighet att ta del av ny kunskap och nya perspektiv som de kan anvĂ€nda i sin egen verksamhet, sĂ€ger Emelie FĂ€lton.
â Om vi lyckas skapa starkare kopplingar mellan forskning, utbildning, upplevelsebaserat lĂ€rande och arbetsliv kan vi bidra bĂ„de till ökad kompetensförsörjning och till ett mer kunskapsdrivet och innovativt Sverige, sĂ€ger Lisa Lindgren.