ÌÇÐÄֱ²¥

22 september 2026

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor. 

En närbild av en vägg med hål i. Fotograf: Cissi Säfström

Organiserad välfärdsbrottslighet är en högaktuell fråga. I Sverige uppskattas felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen till närmare 0,5% av BNP och det har rapporterats om fall där välfärdsverksamheter, så som hemtjänst, har utnyttjats av kriminella aktörer. 

Sedan 2023 är svenska kommuner skyldiga att arbeta förebyggande mot välfärdsbrottslighet, men insatserna innebär svåra avvägningar. Fler kontroller kan minska risken för fusk, men innebär också ökade kostnader och mer administration. Samtidigt kan både för lite och för mycket kontroll påverka invånarnas förtroende för samhällets institutioner.

En man med lila skjorta och mustasch.
Emanuel Wittberg
I ett nytt forskningsprojekt som fått nästan 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ska forskare undersöka hur Sveriges kommuner arbetar mot välfärdsbrottslighet och hur olika styrningsformer påverkar invånarnas förtroende och institutionernas legitimitet.

– Vi vet att många kommuner redan arbetar aktivt med de här frågorna samtidigt som andra kommuner befinner sig i en tidig fas. Vi vill belysa de dilemman som uppkommer när en ökad grad av kontroller införs i ett generellt välfärdssystem som till stor del baserats på tillitsbaserad styrning. Vi har också ambitionen att bidra till korsbefruktning mellan forskarperspektivet och kommunerna befintliga praktiska kunskap. Mycket utveckling händer redan i kommunerna och vi forskare behöver komma in i matchen och bidra.

Det säger Emanuel Wittberg, som leder projeket och är biträdande universitetslektor vid Avdelningen för statsvetenskap, Linköpings universitet och affilierad forskare på Centrum för kommunstrategiska studier samt Institutet för analytisk sociologi.

I projektet ingår också Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet och Marina Nistotskaya, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Mer forskning

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man som står framför ett fönster och håller i ett blått paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

Män i laboratoriemiljö.

Grafenoxid hjälper linfibrer att stå emot vatten

Att ersätta glasfiber med linfiber skulle kunna minska klimatavtrycket från produkter som båtar. Men naturfibrer är mycket känsliga för vatten och fukt. LiU-studier visar att beläggning med grafenoxid kan minska vattenupptaget.

En närbild av en fluga på en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.