TÀnk dig att den lilla Viagratabletten istÀllet för blÄ vore rosa. Hur manligt och potensstÀrkande vore det? FÀrgen pÄ den klarblÄ tabletten Àr ett exempel pÄ hur lÀkemedel hjÀlper till att bygga upp förestÀllningar om vad som Àr manligt eller kvinnligt.
De flesta av oss har förvÀntningar pÄ hur vÄra kroppar ska bete sig och vad de ska eller inte ska göra. Den manliga kroppen exempelvis förvÀntas vara viril och nÀr den inte lever upp till det kan vi vÀlja att behandla den. Förskrivningar av mediciner gör alltsÄ mer Àn att bota sjukdomar. De bÀr med sig idéer om hurdana friska mÀnniskor bör vara, hur de ska tillbringa sina dagar och sina nÀtter, hur de ska bete sig, kÀnna sig och se ut.
Hur lÀkemedel pÄverkar vÄr bild av manligt och kvinnligt
I den nyutgivna boken Gendering drugs, som LiU-lektorn Ericka Johnson Àr redaktör för, undersöker hon hur lÀkemedel bygger upp olika förestÀllningar om kön. Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt vad som anses vara en hÀlsosam kvinnlig eller manlig kropp samt marknadsföringens roll i att skapa dessa kroppar.
â Vi ville titta pĂ„ det hĂ€r eftersom det ofta ses som ett individuellt beslut att ta â eller avstĂ„ â en viss medicin. Men bakom mĂ€nniskors beslut finns strukturer och samhĂ€llsnormer. I den hĂ€r boken ville vi lyfta bort fokus frĂ„n individen och titta nĂ€rmre pĂ„ strukturer i olika lĂ€nder, sĂ€ger Ericka Johnson.
I Sverige Àr riktad marknadsföring av receptbelagda lÀkemedel till allmÀnheten förbjuden. Svenskar kan se reklam för vÀrktabletter, nÀsspray och hostmedicin, men inte för prostatalÀkemedel som i USA och England. Reklamen som Ericka Johnson och hennes kollegor studerat Àr exempelvis HPV-vaccin mot livmodercancer, hormonterapier som skjuter upp puberteten och behandlingar mot godartad prostataförstoring.
â Det vi ser Ă€r att reklamen sĂ€ljer in olika identiteter, exempelvis manlighet och kvinnlighet. Men ocksĂ„ identiteter som har med relationer att göra. Inte sĂ€llan finns en mormor eller en partner med i reklamen som förmedlar âVill du kunna umgĂ„s pĂ„ ett bra sĂ€tt med ditt barnbarn eller partner? I sĂ„ fall, ta vĂ„rt lĂ€kemedel!â sĂ€ger Ericka Johnson.
Genom att anvÀnda sig av relationer i reklamen öppnar lÀkemedelsföretagen upp för att fler mÀnniskor ser den. LÀkemedel Àr inte bara receptet pÄ ett hÀlsosamt liv för egen del, utan Àven hÀlsosamma relationer.
â Reklamen sĂ€ger att lĂ€kemedel inte bara berör de som anvĂ€nder dem. Det Ă€r ocksĂ„ en ansvarsfull nĂ€rstĂ„endes plikt att se till att de tas, sĂ€ger Ericka Johnson.
Ett exempel pÄ detta Àr HPV-vacciner. HPV Àr ett mycket vanligt virus som sprids via sex och bland annat kan ta sig uttryck i kondylom. NÄgra HPV-typer kan ge cellförÀndringar och leda till cancer i framför allt underlivet hos kvinnor, men Àven hos mÀn.
I Sverige har kommersiell reklam om HPV-vaccin frÀmst vÀnt sig till mödrar dÀr de ombeds ta ansvar för sina döttrars framtida hÀlsa sÄ att de slipper livmoderhalscancer. MÄltavlan för HPV-vaccin var alltsÄ sjÀlvklart flickor. Men sÄ ser det inte ut pÄ alla stÀllen.
Genom att studera vaccinationskampanjer för HPV-vaccin i Colombia, England, Sverige och Ăsterrike, sĂ„g forskarna hur en medicin fĂ„r helt olika betydelse beroende pĂ„ var i vĂ€rlden den marknadsförs.
â I Ăsterrike Ă€r HPV-vaccinet inte könat som i Sverige. IstĂ€llet vaccineras alla barn, pojkar som flickor, inom skolvaccinationsprogrammet.
Ăr vi friska om vi dagligen tar mediciner?
I en vĂ€rld dĂ€r vi lever allt lĂ€ngre har medicinering blivit ett mer naturligt inslag i vĂ„r vardag och krĂ€mpor, symptom eller till och med normal fysisk utveckling kan behandlas. Men, om man mĂ„ste medicinera dagligen, kan man dĂ„ betrakta sig som frisk? Eller borde vi istĂ€llet Ă€ndra synen pĂ„ vad vĂ„r kropp förmĂ„r â sĂ„ lĂ€nge den inte Ă€r dödligt sjuk â och acceptera att den kanske inte presterar som vi vill hela livet? Ericka Johnson sĂ€ger att det Ă€r ett beslut som var och en mĂ„ste ta.
â Jag Ă€r samhĂ€llsvetare och uttalar mig inte om individuella eller medicinska effekter. Men oavsett om man tar det dĂ€r pillret eller inte, bör man fundera pĂ„ vilken norm man stoppar i sig och vem som tjĂ€nar pĂ„ det.
Bok:
Johnson, Ericka (red.) (2017) Gendering Drugs, Feminist Studies of Pharmaceuticals, Palgrave Macmillan
doi.10.1007/978-3-319-51487-1
