糖心直播

23 mars 2021

Helene Lidestam, biträdande professor vid avdelningen för Produktionsekonomi, har beviljats 4,1 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om resande med buss och tåg i rusningstrafik. Målet är att sprida resandet och därmed minska kostnaderna för kollektivtrafiken.

Helene Lidestam p氓 sitt arbetsrum.
Helene Lidestam.

Kostsam trängsel

Projektet Kapa topparna i kollektivtrafiken genom styrmedel på olika nivåer sträcker sig fram till utgången av 2023 och finansieras av Energimyndigheten och, till en mindre del, det nationella kunskapscentrumet för kollektivtrafik, K2, i Lund. En doktorand kommer att anställas med Helene Lidestam som huvudhandledare och Lena Winslott Hiselius, professor vid Lunds universitet, som bihandledare.

Projektet ska undersöka hur resandet kan spridas ut under morgnar och eftermiddagar för att minska belastningen på kollektivtrafiken. Idag är resandeströmmarna som allra störst mellan 7.30 och 8.15 respektive 16.00 och 16.30.

- De stora topparna ställer till en rad problem. För resenärerna uppstår trängsel och risk för förseningar, för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna extra kostnader när man tvingas sätta in extrabussar. Alla skulle vinna på att resandet sprids ut mera jämnt, säger Helene Lidestam.

Strategi och nudging

Framför allt ska forskarna undersöka två olika sätt att skapa jämnare trafikflöden. Dels övergripande med samarbete och överenskommelser om starttider mellan kollektivtrafikmyndigheterna och skolor och stora arbetsgivare, dels på individnivå där så kallad nudging kan få enskilda resenärer att stegvis ändra beteende.

I det första fallet är det viktigt att båda parter tjänar något på förändrade arbetstider, till exempel att skolor kan få bättre tillgång till idrottssalar. I det andra fallet är en huvudfråga om ökad medvetenhet hos individen också leder till förändrat resande. Spelar det någon roll för resenären att hen vet att trängseln i rusningstrafik leder till ökade kostnader och i förlängningen kanske högre biljettpriser?

Modern teknik i form av appar kan också användas för att visa antalet upptagna platser och varna för trängsel.

- Av erfarenhet vet vi att det är svårt att få individer att ändra beteende. Men kanske kan ökad kunskap leda till förändringar på lång sikt, säger Helene Lidestam.

Pandemin påverkar

Forskarna kommer också att ta hänsyn till att resandet förändrats under coronapandemin och att en del av förändringarna kan bli bestående.

- Ja, vi ser till exempel att en del skolor har ändrat sina tider för att sprida ut resandet. De erfarenheterna kommer vi att ta del av.

Förutom forskarna finns också en referensgrupp knuten till projektet. Den består av representanter för Skånetrafiken, Östgötatrafiken, Motala kommun, bussoperatören Nobina och Trafikverket.

Läs mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som st氓r bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid 糖心直播s universitet.

En man i labbrock som st氓r framf枚r en vit v盲gg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.