- Det finns en stark tillväxtnorm som signalerar att det som växer är bra, och det som inte växer är dåligt. Kommunerna behöver i stället fundera på hur man skapar ett bra samhälle för de som bor på platsen, hur man använder de resurser man har på ett bra sätt. De bör hitta nya sätt att organisera sig på, som fungerar när man blir färre och färre, säger Josefina Syssner, biträdande professor på Centrum för kommunstrategiska studier, LiU.
Hon upptäckte att de var väldigt många geografer som ägnade sig åt att studera tillväxtområden, tillväxtpolitik och tillväxtprocesser. Hon tyckte det verkade roligare att gå åt ett annat håll och göra tvärtom – studera krympande kommuner.
Josefina Syssner Foto Anders Ristenstrand
- Det finns områden i alla länder där man gradvis blir allt färre, säger Josefina. Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv att undersöka hur samhället utvecklas under sådana omständigheter.
Hon tycker att beslutsfattare i krympande kommuner är viktiga och gör ett bra jobb på det stora hela. Men det är slitsamt att företräda en organisation som måste ställa om och anpassa sig efter nya omständigheter.
- Staten, kommunernas intresseorganisationer och högskolesektorn skulle kunna vara mycket bättre på att stödja de här kommunerna i sitt omställnings- och anpassningsarbete.
I framtiden hoppas Josefina på att kommunerna gör medvetna val och prioriteringar som de kan förklara för medborgarna.
Under vårens coronapandemi har landsbygden upplevts som något bra, dit folk har åkt för att hämta kraft, medan staden har upplevts som trång och en farligare plats att vara på. Kan det komma något positivt ut av pandemin för krympande kommuner? Josefina tror att det kan vara så, även om det är lite för tidigt att sia om.
- Synen på livsmedelsförsörjning, på distansarbete, på gleshet och täthet har nog förändrats, men det återstår att se om den förändringen är beständig.
Hör Josefina Syssner berätta om småkommunernas ständiga försök att växa och om pandemins betydelse för glesbygden i podcasten Fakultet, avsnitt 5: Fler. Större. Mer. Varför? Möt också Rebecka Wessling, som lämnat rondellerna i Arvika för den större staden Norrköping.
Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.
/podcast/fakultet
Hon upptäckte att de var väldigt många geografer som ägnade sig åt att studera tillväxtområden, tillväxtpolitik och tillväxtprocesser. Hon tyckte det verkade roligare att gå åt ett annat håll och göra tvärtom – studera krympande kommuner.
- Det finns områden i alla länder där man gradvis blir allt färre, säger Josefina. Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv att undersöka hur samhället utvecklas under sådana omständigheter.
Hon tycker att beslutsfattare i krympande kommuner är viktiga och gör ett bra jobb på det stora hela. Men det är slitsamt att företräda en organisation som måste ställa om och anpassa sig efter nya omständigheter.
- Staten, kommunernas intresseorganisationer och högskolesektorn skulle kunna vara mycket bättre på att stödja de här kommunerna i sitt omställnings- och anpassningsarbete.
I framtiden hoppas Josefina på att kommunerna gör medvetna val och prioriteringar som de kan förklara för medborgarna.
Under vårens coronapandemi har landsbygden upplevts som något bra, dit folk har åkt för att hämta kraft, medan staden har upplevts som trång och en farligare plats att vara på. Kan det komma något positivt ut av pandemin för krympande kommuner? Josefina tror att det kan vara så, även om det är lite för tidigt att sia om.
- Synen på livsmedelsförsörjning, på distansarbete, på gleshet och täthet har nog förändrats, men det återstår att se om den förändringen är beständig.
Hör Josefina Syssner berätta om småkommunernas ständiga försök att växa och om pandemins betydelse för glesbygden i podcasten Fakultet, avsnitt 5: Fler. Större. Mer. Varför? Möt också Rebecka Wessling, som lämnat rondellerna i Arvika för den större staden Norrköping.
Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.
/podcast/fakultet
