ÌÇÐÄÖ±²¥

22 september 2023

Cybersäkerhet blir allt viktigare, och med så kallad kvantkryptering ska känslig information kunna hållas helt säker – men den nya tekniken måste testas utanför labbmiljön. Därför deltar ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet i ett projekt där framtidens säkra kommunikationsvägar ska studeras.

Blå laser i mörkt laboratorium. Fotograf: iStockphoto
Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten.

– Vi kommer att kunna jobba med nya experiment för att utveckla helt nya former av säker kommunikation baserad på kvantteknologi, säger Guilherme B Xavier, forskare vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.

Han leder ett av arbetspaketen i ett nybildat konsortium, som kallas National Quantum Communication Infrastructure in Sweden och förkortas NQCIS. Konsortiet samlar experter inom kvantkryptering och kvantkommunikation vid LiU, Chalmers, Stockholms universitet och KTH som också koordinerar projektet. Pengarna beviljades i början på året men det är först nyligen som alla parter har skrivit på konsortiumavtalet där LiU får cirka 18 miljoner kronor (av totalt 100 miljoner) över knappt tre år.

Testas utanför labbet

Huvudmålet är att visa hur utrustning för kvantkommunikation ska kunna användas i verkligheten.

Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten. I teorin kan kvantkommunikation vara helt säker men i praktiken finns det fortfarande många osäkerheter.

Guilherme B Xavier.Guilherme B Xavier, universitetslektor och avdelningschef för avdelningen Informationskodning. Foto Magnus Johansson – Mycket forskning fokuserar just nu på att studera dessa problem och hur man ska lösa dem. Det är också viktigt att kunna visa att tekniken går att använda i den verkliga världen inte bara i labbet, säger Guilherme B Xavier.

Samverkan med industrin

Konsortiet kommer att bygga upp totalt fem noder, fyra i Stockholmsområdet och en i Linköping, där kvantkommunikation ska testas över långa avstånd. Något Guilherme B Xavier menar är avgörande för hans forskning:

– Den typen av infrastruktur är extremt dyr, både att köpa in och att underhålla. Därför är det endast möjligt genom finansieringen av så här stora projekt.

Utöver universiteten är också företagen Ericsson, Quantum Scopes, och Quertify delaktiga i projektet som är en del av en större EU-satsning. Finansieringen kommer från EU-kommissionen, Vinnova samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg Centre for Quantum Technology.

Liknande projekt genomförs i alla EU-länder och på lång sikt är förhoppningen att kunna koppla samman ländernas kvantkommunikationsnätverk till ett gemensamt.

Läs mer om projektet på

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet.