ÌÇÐÄÖ±²¥

28 oktober 2024

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.

Kinga Barrafrem. Fotograf: Thor Balkhed

Kinga Barrafrem, docent och universitetslektor vid avdelningen Nationalekonomi, har beviljats ett anslag på 3 197 480 kronor från Riksbankens Jubileumsfond för projektet “Financial Homo Ignorans i den digitala eran: Hur påverkar vår identitet vårt ekonomiska beteende och välbefinnande?”

– Jag är oerhört entusiastisk över den här möjligheten som jag har fått. Projektanslaget från Riksbankens Jubileumsfond gör det möjligt för mig att fördjupa mig i min forskning om när och varför människor blir "Financial Homo Ignorans" – det vill säga att de medvetet väljer att undvika eller misstolka finansiell information, även när de skulle tjäna mycket på att förstå den och kostnaden för att lära sig är minimal – samt hur detta påverkar deras finansiella välbefinnande, säger Kinga Barrafrem.

När vi tolkar information på ett sätt som bekräftar våra förutfattade meningar och skyddar vår identitet, kan våra ekonomiska beslut styras mer av känslor än av fakta, något forskarna kallar ”Financial Homo Ignorans.” Syftet med projektet är att förstå detta fenomen och utveckla strategier som kan främja mer rationella ekonomiska beslut.

Den påverkan som sociala medier har på identitetsskapande och beslutsfattande har varit något Kinga Barrafrem har tänkt på länge.

– Sociala medier har blivit en ofrånkomlig del av våra liv, vilket gör det allt viktigare att studera deras inverkan på beslutsfattande. I januari 2024 var över 62 % av världens befolkning användare av sociala medier. Det finns en betydande kunskapslucka inom området digital teknik och beslutsfattande, och jag ser fram emot att bidra till att fylla den.

Fyra studier för att kartlägga identitetens påverkan på privatekonomin

För att nå dessa mål kommer Kinga Barrafrem att genomföra fyra studier. Först gör hon en enkätundersökning för att se hur sociala medier påverkar våra ekonomiska beslut och vårt välbefinnande. Därefter utför hon en fältstudie där maskininlärning används för att analysera hur ekonomisk information sprids och uppfattas på sociala medier. Sedan följer ett beteendeexperiment för att undersöka sambandet mellan vår identitet och våra ekonomiska beslut. Slutligen genomför hon en interventionsstudie för att se om riktade budskap på sociala medier kan leda till bättre ekonomiska beslut och ökad ekonomisk inkludering.

Projektet förväntas ge viktiga insikter om hur man kan skydda sårbara grupper från negativa ekonomiska effekter av sociala medier och stärka deras ekonomiska välmående. Samtidigt belyser forskningen också de positiva sätt som sociala medier kan bidra till bättre ekonomiskt beteende och ekonomisk inkludering, vilket kan bana väg för en tryggare ekonomisk framtid för alla.

Kontakt

Läs mer om nationalekonomi, beslutsfattande och beteendeekonomi

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet.