糖心直播

Drygt 氓tta procent av eleverna med erfarenhet av sexuella 枚vergrepp utsattes vid f枚rsta tillf盲llet av n氓gon de l盲rt k盲nna via internet. Det 盲r en betydligt mindre andel 盲n de som utsatts av en j盲mn氓rig utanf枚r n盲tet. Men en st枚rre andel 盲n de som utsatts av familjemedlemmar eller sl盲ktingar.

Elever som varit utsatta f枚r n氓gon form av sexuella n盲t枚vergrepp har fler traumasymtom 盲n andra elever. Ju allvarligare 枚vergrepp desto mer symtom har eleverna. Men f枚r de som vet att deras 枚vergrepp blivit fotograferade eller filmade, eller 盲r os盲kra p氓 det, har en 盲nnu s盲mre h盲lsa 盲n andra elever som utsatts f枚r sexuella 枚vergrepp. De
elever som vet att deras sexuella 枚vergreppsbilder blivit spridda 盲r de som har absolut s盲mst psykisk h盲lsa och s盲mst sj盲lvk盲nsla.

N盲r barn ber盲ttar - lyssna

I rapporten ges r氓d till vuxna om hur man kan agera n盲r barn ber盲ttar om att de 盲r utsatta f枚r 枚vergrepp. F枚rsta steget att lyssna lugnt. Sina egna k盲nslor och reaktioner b枚r vuxna helst spara till ett senare tillf盲lle och bearbeta tillsammans med andra vuxna.

R氓d n盲r barn ber盲ttar om 枚vergrepp:

Barnen ger ocks氓 r氓d till vuxna som arbetar med barn:

鈥� Visa att du bryr dig och var g盲rna personlig!
鈥� F枚rklara vem du 盲r och vad du kan g枚ra!
鈥� Barn ska f氓 prata med samma vuxen! Det tar tid att f氓 f枚rtroende!
鈥� Var 盲rlig, h氓ll vad du lovar och skvallra inte!
鈥� Samtalsmilj枚n 盲r viktig!
鈥� Ta barnen p氓 allvar!

Rapporten "En del av verkligheten" har tagits fram tillsammans med Stiftelsen Allm盲nna Barnhuset.

St枚d och behandling

Den andra rapporten som Barnafrid tagit fram 盲r en .

F枚r att barn som utsatts f枚r sexuella 枚vergrepp och misshandel ska f氓 r盲tt hj盲lp kr盲vs kunskap om deras situation, men kunskapen i Sverige om bed枚mning, insatser och efterv氓rd 盲r l氓g. Mot bakgrund av detta fick Link枚pings universitet tillsammans med Stiftelsen Allm盲nna Barnhuset regeringens uppdrag att se 枚ver fr氓gan.

Rapporten som gjorts av professor Carl-G枚ran Svedin och bitr盲dande professor Doris Nilsson t盲cker tre stora kunskapsomr氓den. Dessa omr氓den brukar behandlas var f枚r sig, men h盲nger ihop f枚r de barn och ungdomar som s枚ker hj盲lp efter sexuella 枚vergrepp eller v氓ld.

鈥� Hur ska de som tar emot barnet st盲lla r盲tt fr氓gor och bed枚ma vad barnet beh枚ver f枚r hj盲lp?
鈥� Vilka typer av krisst枚d och tidiga interventioner finns, hur bra 盲r de och n盲r ska de anv盲ndas?
鈥� Vilka behandlingsmetoder kan anv盲ndas f枚r de som utvecklar mer l氓ngvarig psykisk oh盲lsa?

Behandlingen m氓ste vara anpassad efter barnet

脰versikten visar p氓 vikten att det finns ett gott omh盲ndertagande f枚r att lindra 鈥� och om m枚jligt f枚rhindra 鈥� psykiskt oh盲lsa efter ett trauma. Psykologiska behandling f枚r barn och ungdom som utsatts f枚r trauma hj盲lper, men den m氓ste vara anpassad efter barnets erfarenheter och f枚ruts盲ttningar som exempelvis 氓lder och typ av 枚vergrepp.

F枚r framtiden pekar f枚rfattarna p氓 att bed枚mningsinstrument som m盲ter f枚rekomsten av trauma, exempelvis intervjuer eller sj盲lvsvarsformul盲r, m氓ste 枚vers盲ttas till andra spr氓k. De menar ocks氓 att Sverige b枚r implementera den evidensbaserade metoden CFTSI (Child and Family Traumatic Stress Intervention) som riktar sig till barn mellan sju och 18 氓r.
Slutligen sl氓r f枚rfattarna fast att det finns en god kunskap om vad som 盲r effektivt n盲r det g盲ller arbete med barn och trauma. Men det finns ett behov av att kunskapen implementeras