Det sÀger Magnus Samuelsson, teknisk expert, och Per Frankelius, verksamhetsledare pÄ Agtech Sweden som Àr en innovationsplattform vid Linköpings universitet.
Digitaliseringen inom svenskt jordbruk Àr pÄ frammarsch, nÄgot som de berÀttade om vid ett fullsatt seminarium pÄ Borgeby fÀltdagar 2026.
â Sverige har chansen att dra pĂ„ sig ledartröjan i att utveckla digitaliseringen inom jordbruk. Men det Ă€r ganska brĂ„ttom, sa Magnus Samuelsson.
Ìę
Ulrik Svedin
ÌęAtt realisera visionerna
Per Frankelius och Magnus Samuelsson bjöd pÄ en tidsresa och presenterade först gamla visioner om framtiden frÄn sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. De noterade ocksÄ hur tillverkarna i alla tider har tÀvlat om att vara först med att presentera ny teknik, men att det ofta stannar dÀr. De visade en sammanstÀllning av olika koncept som har presenterats för marknaden men som inte har gÄtt till serietillverkning.
â Det Ă€r en sak att presentera en fantastisk nyhet pĂ„ en mĂ€ssa, en annan sak att göra verklighet av det. Hela branschen behöver vara lite sjĂ€lvkritisk och se pĂ„ vad som faktiskt gĂ„r vidare, sa Per Frankelius.
FörelÀsarna beskrev för- och nackdelar med ny teknik, till exempel eldrivna och autonoma fordon. MÄnga lantbrukare vÄgar kanske inte ta klivet. Ny teknik Àr kostsam och krÀver utbildning och det finns en risk att leverantören inte klarar sig i konkurrensen. Men man kan vÀga fördelarna mot detta. Till exempel kan ett mindre sjÀlvgÄende arbetsfordon gÄ pÄ Äkern samtidigt som bonden gör nÄgot annat.
Lagstiftning
â SjĂ€lvgĂ„ende eldrivna fordon kommer att vara mindre Ă€n dagens alternativ. Men de kan Ă€ndĂ„ bli lönsamma, eftersom de kan jobba lĂ€ngre och utan förare. Det blir en arbetsbesparing. Mindre fordon pĂ„ Ă„kern ger ocksĂ„ mindre markpackning. I dag gĂ„r det Ă„t fel hĂ„ll. Maskinerna blir större och marktrycket ökar, sa Magnus Samuelsson.
Mycket handlar ocksÄ om lagstiftning, enligt förelÀsarna:
â Vi ser hur flera lĂ€nder i Asien gĂ„r mot en mer tillĂ„tande lagstiftning för drönare och autonoma fordon. Till exempel Japan och Sydkorea. Det sĂ€tter fart pĂ„ deras utveckling, tillverkning, försĂ€ljning av autonoma fordon. HĂ€r behöver Europa vakna till.
Men vad kan Sverige göra? Jo, förelÀsarna har identifierat tvÄ viktiga delar.
Viktigt att stötta varandra
â Det ena Ă€r samverkan, sa Per Frankelius. I vĂ„rt lilla land har vi nĂ€ra till varandra och vi behöver hjĂ€lpas Ă„t. Alla aktörer som i branschen representerar massor av olika spĂ€nnande miljöer utgör tillsammans en vĂ€ldigt stark kraft. Det kan vara en organisation, en region, ett företag eller ett lĂ€rosĂ€te. Om vi stöttar varandra sĂ„ kan vi driva de hĂ€r frĂ„gorna och göra vĂ„rt lilla Sverige till ett pionjĂ€rland.
Ìę
Ulrik Svedin
Den andra delen handlar om beslutsfattarna:
â Det Ă€r dags att se till att riksdagen kommer till skott och Ă€ndrar lagarna och underlĂ€ttar för till exempel autonoma fordon.
Magnus Samuelsson tog fram ett praktiskt exempel: Hur ska man dra robotarna till fÀlten? Det kan vara flera mil till ett fÀlt, och körning pÄ vanliga vÀgar. Att anvÀnda en trailer till detta blir dyrt. Men hÀr presenterade han en lösning.
Redskapen ligger efter
â SĂ„ kallad platooning. Det har de stora lastbilsföretagen varit inne pĂ„. Att man kopplar samman sjĂ€lvkörande lastbilar i en konvoj. Om man för över det konceptet till jordbruksfordon sĂ„ kan man tĂ€nka sig att man lĂ„ser det mot ett följefordon. DĂ„ behöver man inte lasta den sjĂ€lvkörande jordbruksmaskinen pĂ„ trailer varje gĂ„ng den ska förflyttas.
FörelÀsarna Äterkom hela tiden till att innovationsklimatet mÄste vara öppet och tillÄtande samtidigt som fokus mÄste ligga pÄ lösningar som faktiskt fungerar.
Slutligen en av mÄnga spaningar frÄn seminariet: Jordbruksredskapen ligger efter i utvecklingen.
â En plog Ă€r en plog. Den Ă€r oftast helt analog. MĂ€nniskorna Ă€r ganska lĂ„ngt framme i digitaliseringen. Tekniken i traktorerna finns ocksĂ„. Men det man hĂ€nger bakom traktorn, det Ă€r ofta ganska sig likt. HĂ€r behövs mer smarta, uppkopplade redskap med sensorer och artificiell intelligens!
