ÌÇĐÄֱȄ

12 maj 2025

Framtiden kommer att innebära många utmaningar för de grödor som vi odlar, inte minst från klimatförändringar. Forskare vid ÌÇĐÄֱȄs universitet har undersökt vilken betydelse vildväxande kummin kan ha för framtida odlingen av kryddan.

Kummin

Kummin (Carum carvi) Àr en av vÀrldens viktigaste kryddor och arten har odlats sen medeltiden. Finland stÄr för nÀrvarande av 20 - 30 % av den globala kumminmarknaden sÄ det Àr en viktig odlad vÀxt i Norden.
- Det projekt som studien ingick i Àr ett Nordiskt samarbetsprojekt, sÀger Jenny Hagenblad, bitrÀdande professor vid Linköpings universitet.

I samband med domesticering och vÀxtförÀdling gÄr mycket genetisk diversitet förlorad och de vilda förfÀderna och slÀktingarna till grödor har betydligt högre genetisk mÄngfald och det Àr viktigt att dessa genetiska resurser inte gÄr förlorade. Gener frÄn vildvÀxande kummin kan komma att visa sig vara viktiga för framtida kumminförÀdling. Eftersom kummin vÀxt vilt i Norden under tusentals Är har den anpassat sig till bland annat de unika ljusförhÄllanden som rÄder hÀr med lÄnga, svala, ljusa somrar.

- Genom att korsa in gener för detta i högproduktiva förÀdlade kumminsorter frÄn sydligare breddgrader kan dessa bli bÀttre lÀmpade att odlas i Norden. Sen vet vi oftast inte vad som kommer att vara anvÀndbart av den vilda kumminens gener. Bara att ju mer genetisk mÄngfald som finns desto större Àr sannolikheten att nÄgot av det Àr av nytta för mÀnniskan, sÀger Jenny Hagenblad.

Forskare frĂ„n fem lĂ€nder kartlade 16 populationer och fann ett tydligt öst–vĂ€stligt mönster i genetiken, format av bĂ„de istidens spridningsvĂ€gar och mĂ€nsklig pĂ„verkan.

- Vi har inventerat den genetiska variationen i 16 nordiska populationer av kummin och fann att den genetiska variationen fördelade sig lÀngs en öst-vÀstlig gradient och att mÀnniskan i vissa fall bidragit till att introducera nu vildvÀxande kummin. Baserat pÄ de genetiska undersökningarna har vi identifierat flera populationer som bör prioriteras i bevarandearbetet


Relaterat innehåll

En man och en kvinna stÄr framför tre dataskÀrmar.

M4-HEALTH: en ny modell för hälsa via digitala tvillingar

M4-HEALTH är ett nätverk bestående av 16 svenska lärosäten, internationella samarbetspartners, och över 100 företag och andra organisationer, som tillsammans bildar ett nytt ekosystem för hälsa.

Kulturväxternas evolution - Hagenblad group

Människor förlitar sig på grödor för mat, medicin, kläder och många andra funktioner. I vår grupp studerar vi hur grödor har spridit sig över hela världen och hur de har anpassat sig till olika klimat och odlingsmetoder.

En man sitter pÄ marken framför ett trÀd.

Fjärilsforskare får Sveriges största lärarpris

Redan som sexåring började han samla på fjärilar. I lågstadiet visste han att han ville blir fjärilsforskare. Karl-Olof Bergman är läraren som tar studenterna och problemen ut i naturen. Nu belönas han med Sveriges största lärarpris.

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.