ÌÇĐÄֱȄ

25 juni 2026

PFAS, mikroplaster, tungmetaller och antibiotikaresistens. När samhället diskuterar föroreningar hamnar biogasanläggningar ibland i fokus. Men är biogasen en del av problemet – eller en del av lösningen?

FrÄgan lyftes under en session pÄ BSRC:s sommarkonferens, dÀr forskare och branschrepresentanter diskuterade hur föroreningar ska hanteras i ett cirkulÀrt samhÀlle.

– Vi behöver prata mer mellan dem som arbetar med cirkulĂ€r ekonomi och dem som arbetar med föroreningsfrĂ„gor, sa Stefan Anderberg, professor vid avdelnignen Industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.

En man som stÄr i ett rum med utstrÀckta hÀnder.
Stefan Anderberg, professor vid Linköpings universitet, forskar om hÄllbara energi- och resurssystem med fokus pÄ biogas, cirkulÀr ekonomi och samhÀllets omstÀllning till ökad resurseffektivitet.

Han betonade att Ätervinning och cirkulÀra system mÄste bedömas utifrÄn bÄde resurseffektivitet och risker. Samtidigt pÄpekade han att samhÀllet redan innehÄller stora mÀngder föroreningar och att utmaningen handlar om att hantera dem pÄ ett klokt sÀtt.

En man som stÄr framför en folkmassa och hÄller i en mikrofon.
Alex Enrich Prast, professor vid Linköpings universitet, forskar om biogasprocesser, biofertiliser och biogeokemiska kretslopp.

 Alex Prast, professor vid Tema MiljöförÀndring vid Linköpings universitet, lyfte fram att organiska föroreningar finns i stort sett överallt i miljön. DÀrför menar han att frÄgan inte bara Àr vilka Àmnen som finns i rötrester frÄn biogasanlÀggningar.

– Om de hĂ€r Ă€mnena inte fanns i rötresten, var skulle de dĂ„ finnas? frĂ„gade han.

Forskning visar att mÄnga organiska föroreningar minskar eller bryts ned under rötningen. Enligt Alex Prast fungerar biogasanlÀggningar dÀrför inte bara som energiproducenter utan ocksÄ som en form av reningssteg.

– BiogasanlĂ€ggningar gör ett fantastiskt arbete med att hantera de föroreningar som samhĂ€llet producerar, sa han.

FrÄn branschen deltog Tomas Kjellqvist frÄn Biototal. Han beskrev hur kvaliteten pÄ svensk biogödsel har förbÀttrats kraftigt under de senaste tvÄ decennierna.

– Vi har fortfarande utmaningar, men kvaliteten pĂ„ svensk biogödsel Ă€r generellt mycket hög, sa han.

Han lyfte fram certifieringssystemet SPCR 120 som en viktig förklaring till utvecklingen. Samtidigt pekade han pÄ PFAS, pyralider och plastföroreningar som frÄgor som fortfarande krÀver arbete.

En Äterkommande slutsats under sessionen var att biogassystem mÄste bedömas utifrÄn ett helhetsperspektiv. Vad hÀnder med matavfall, gödsel och andra restströmmar om de inte behandlas i biogasanlÀggningar? Hur pÄverkas behovet av fossil energi och mineralgödsel?

– Om vi inte anvĂ€nder avfallet för biogas gĂ„r vi miste om möjligheten att producera förnybar energi och Ă„terföra nĂ€ringsĂ€mnen till jordbruket, konstaterade Lorie Hamelin frĂ„n Toulouse Biotechnology Institute.

Trots utmaningarna var panelen överens om att biogasanlÀggningar spelar en viktig roll i omstÀllningen till ett mer cirkulÀrt samhÀlle. Samtidigt krÀvs kunskap, kontroll och genomtÀnkta ÄtgÀrder för att hantera de föroreningar som kan förekomma.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.