ÌÇĐÄֱȄ

21 maj 2025

Emma Dominguez använder sin konst för att synliggöra livet i miljonprogrammen. Nu bidrar hon till akademin via REMESO – där subjektiva berättelser blir kunskap och konst blir ett sätt att tänka annorlunda.

Fotograf: Karin Midner

– Det svĂ„raste för mig i mitt konstnĂ€rskap, har varit att komma fram till vilken blick jag vill utgĂ„ frĂ„n för att berĂ€tta en historia och tĂ€nka pĂ„ vem jag berĂ€ttar historien för.

Emma Dominguez Ă€r konstnĂ€r baserad i Stockholm, uppvĂ€xt i arbetarklassomrĂ„det Alby i Botkyrka. UppvĂ€xten i miljonprogrammen har pĂ„verkat hennes ”blick” i skapandet och de stereoptypa narrativen kopplade till platsen har gjort det svĂ„rt att finna rĂ€tt perspektiv. Hon förklarar att hon ofta behövt försvara bĂ„de sitt omrĂ„de samt sin identitet.

– Ja, och Ă€ven min rĂ€tt till existens, eller rĂ€tten att fĂ„ vara mĂ€nniska. Jag skapar berĂ€ttelser och konst om miljonprogrammen i motstĂ„nd mot den avhumaniserande retoriken kopplade till dessa omrĂ„den. DĂ€rför har jag jobbat hĂ„rt och lĂ€nge med att dekonstruera dom bilderna och hitta min egna blick.

Hon vill berÀtta sin historia genom subjektiv konst, inte ytterligare en stereotyp bild. DÀrför Àr det Àr viktigt att minnas hur det Àr att vara en mÀnniska som vÀxer upp och lever i dessa omrÄden.

Du kommer att vara en del av kunskapscirkulationsprojektet vid REMESO ett par mÄnader. Vad tÀnkte du nÀr du blev tillfrÄgad?

– JĂ€ttekul! Det Ă€r en fantastisk möjlighet att fĂ„ trĂ€ffa andra som hĂ„ller pĂ„ med liknande frĂ„gor fast genom andra metoder. Det Ă€r spĂ€nnande att fĂ„ lyssna pĂ„ forskare hos REMESO, eftersom dessa Ă€mnen Ă€r nĂ€rvarande i min konst.

– Samtidigt kan jag ge mina perspektiv till akademin. Öppna upp och skapa en ny nyfikenhet. Jag sĂ€tter fingret pĂ„ sĂ„dant som inte gĂ„r att sĂ€ga rakt ut med ord, det som befinner sig lite mitt i mellan, det ambivalenta. Jag hoppas kunna inspirera till att tĂ€nka annorlunda.

Emma betonar att den hĂ€r typen av samarbete Ă€r jĂ€tteviktigt och jĂ€ttebra eftersom det Ă€r lĂ€tt att fastna i bubblor i ett slentrianmĂ€ssigt tĂ€nk i sitt arbete, oavsett vad man jobbar med. Hon tror att alla som deltar vid dessa interdisciplinĂ€ra möten kommer vĂ€xa i sin roll som forskare och som konstnĂ€r – men Ă€ven som mĂ€nniskor.

Vad Àr det vill förÀndra och pÄverka med din konst?

– Fler Ă€n jag frĂ„n miljonprogrammen behöver hitta sin egen röst och berĂ€tta sin historia ur sitt perspektiv. Det finns inte bara en berĂ€ttelse om Orten. Vi utsĂ€tts för mycket vĂ„ld och mycket trauma och vi bĂ€r Ă€ven med oss trauma frĂ„n generationer bakĂ„t. Jag hoppas att min konst skapar en öppning sĂ„ att fler hittar sĂ€tt att uttrycka sig och dela med sig. Jag tror att vi kan lĂ€ka genom konsten och att vĂ„ra berĂ€ttelser kan skapa en rĂ€ttvisare vĂ€rld.

Flytande rötter och mjuk betong

Emma Dominguez arbetar just nu med en bok och en utställning om erfarenheterna av att växa upp i ett miljonprogram.

”Flytande rötter och mjuk betong”, vad betyder titeln?

– Det finns en föreställning att, om man tillhör en diaspora, så är man rotlös och självklart har man behövt ”slita upp” sina rötter om man behövt migrera. Men jag vill utmana bilden om att rötter är statiska, att de bara kan finnas på en plats.

– Jag skulle vilja att vi tänker om. Rötter är faktiskt flytande, man kan tillhöra många platser samtidigt. Och att tillhöra en diaspora och/eller ha erfarenheter av migration gör att våra rötter är flexibla, doppa dom i vatten och de kommer att växa ut nya skott.

Och mjuk betong?

– Det är en referens till miljonprogrammens höghus och blir ett uttryck för att öppna upp tankar kring de narrativ, historier och referenser som finns kring platsen. Den mjuka betongen är en metafor som dekonstruerar bilden av förorten. Jag försöker öppna upp för andra narrativ som förhoppningsvis kan spegla olika nyanser av hur det är att växa upp i ett miljonprogram.

Konstverk.
"Stjärnorna lyser starkare här, Vi bor närmare himlen"

Om Emma Dominguez

Emma Dominguez är född i Sverige, hennes föräldrar kommer ifrån Chile. Hennes konst skapas genom video, foton och texter och i kollektiva processer.

Hon Àr uppvÀxt i miljonprogrammen i Alby i Botkyrka och gick estetiska gymnasiet i Tumba, dÀr bestÀmde hon sig för att bli konstnÀr eftersom hon gillade att rita. Efter gymnasiet tog hon ett stort kliv ut ur miljonprogrammet och landande pÄ Lidingö för att plugga pÄ en förberedande konsthögskola som lÄg dÀr.

– Att plugga konst pĂ„ Lidingö blev en ganska stor chock för mig. Jag kĂ€nde inte igen mig i konsten eller i mĂ€nniskorna som skapade den.

Hon upplevde Àven ett motstÄnd i form av klassism, snudd pÄ rasism, i skolan.

– NĂ€r jag pluggade dĂ€r försvann lusten att bli konstnĂ€r. Jag kĂ€nde mig inte speglad i den konst vi gick och tittade pĂ„. Jag kĂ€nde ingen samhörighet med de andra i skolan heller. Det byggdes upp ett ganska stort avstĂ„nd mellan mig och konsten.

Emma tog en paus och pluggade retorik och opinionsbildning. Den erfarenheten i kombination med att hon blivit Àldre och mognare, gjorde att hon insÄg att hon faktiskt ville bli konstnÀr trots allt.

Emma Dominguez. Fotograf: Karin Midner
"Jag vill skapa ett utrymme för konst där mina uttryck och narrativ får plats. Berättelser som synliggör människor som är födda och uppvuxna i förorten som kanske har föräldrar som migrerat till Sverige från länder som ligger utanför Europa." säger Emma Dominguez.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.