ÌÇĐÄֱȄ

02 juni 2026

När Anna Wikström och Emil Hansson började studera vid ÌÇĐÄֱȄs universitet hade de inte en tydlig plan för att bli nationalekonomer.

Tre personer sitter vid ett bord och tittar pÄ en bÀrbar dator. Fotograf: Teiksma Buseva
Anna Wikström, Emil Hansson och handledaren Lina Koppel diskuterar hur resultaten från experimentet bäst kan presenteras och tolkas. Arbetet med masteruppsatsen omfattade allt från forskningsdesign och datainsamling till analys och vetenskaplig kommunikation.

Anna kom frÄn en journalistutbildning i Stockholm och Emil hade först provat en ingenjörsutbildning. Men ett gemensamt intresse för samhÀllsfrÄgor ledde dem bÄda till Politices kandidatprogrammet, en utbildning som kombinerar statsvetenskap och nationalekonomi, och senare vidare till masterprogrammet i nationalekonomi med inriktningen samhÀllsekonomi, psykologi och policy.

Nu avslutar de sina studier med en masteruppsats inom beteendeekonomi.

I sin masteruppsats har Anna och Emil undersökt hur mÀnniskor vÀrderar olika typer av politiska ÄtgÀrder och hur stödet för en lösning pÄverkas av vilka alternativ som presenteras. Som fallstudie anvÀnde de klimatpolitik, ett omrÄde dÀr frÄgor om individuellt ansvar och samhÀlleliga reformer ofta stÀlls mot varandra.

Bakgrunden Ă€r en vĂ€xande forskningsdiskussion om sĂ„ kallad ”crowding out” – att fokus pĂ„ vissa typer av Ă„tgĂ€rder riskerar att trĂ€nga undan stödet för andra lösningar.

– Vi sĂ„g att det fanns en pĂ„gĂ„ende vetenskaplig diskussion om huruvida beteendeinriktad policy tar uppmĂ€rksamhet frĂ„n mer traditionella styrmedel som skatter, investeringar och andra systemlösningar. Vi ville undersöka det empiriskt, sĂ€ger Anna Wikström.

Experiment med 1 600 deltagare

I ett onlineexperiment med 1 600 deltagare i USA undersökte Anna och Emil hur stödet för olika klimatpolicys pÄverkas nÀr mÀnniskor uppmÀrksammas pÄ alternativa lösningar.

Resultaten visade att stödet för systeminriktade ÄtgÀrder var högre Àn vÀntat och att stödet för individinriktade ÄtgÀrder minskade nÀr deltagarna samtidigt pÄmindes om andra möjliga reformer.

– Vi trodde att de mer individinriktade Ă„tgĂ€rderna skulle vara populĂ€rare eftersom de upplevs som mindre ingripande. Men vi sĂ„g tvĂ€rtom att systemĂ„tgĂ€rder hade ett starkare stöd, sĂ€ger Emil Hansson.

– En viktig slutsats Ă€r att mĂ€nniskor verkar vara öppna för systemlösningar nĂ€r de faktiskt presenteras som alternativ, sĂ€ger Anna Wikström.

Studien bidrar till forskningen inom beteendeekonomi genom att visa hur mÀnniskors stöd för olika politiska lösningar pÄverkas av vilka alternativ som synliggörs.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer. Teiksma Buseva

Arbetet med uppsatsen blev ocksÄ en möjlighet att omsÀtta flera Ärs studier i ett eget forskningsprojekt. FrÄn att formulera en forskningsfrÄga till att utforma ett experiment, analysera data och tolka resultaten fick de anvÀnda kunskaper frÄn hela utbildningen.

– Den största utmaningen var att översĂ€tta en ganska abstrakt forskningsfrĂ„ga till nĂ„got som faktiskt gick att testa. Vi behövde hitta ett sĂ€tt att mĂ€ta det vi ville undersöka och samtidigt göra experimentet begripligt för deltagarna, sĂ€ger Anna Wikström.

– Man inser ocksĂ„ hur mycket arbete som ligger bakom forskning. Det handlar inte bara om att samla in data utan ocksĂ„ om att tolka tidigare forskning, bygga argument och vara försiktig med vilka slutsatser man drar, sĂ€ger Emil Hansson.

För bÄda blev masteruppsatsen ett sÀtt att se hur deras syn pÄ samhÀllet och deras analytiska förmÄga har utvecklats under studietiden.

– Det kĂ€nns som att man lĂ€mnar utbildningen med en verktygslĂ„da för att förstĂ„ och analysera samhĂ€llsfrĂ„gor. Man ser ett problem och kan börja fundera pĂ„ hur det gĂ„r att undersöka och besvara, sĂ€ger Anna Wikström.

En utbildning som gav utrymme att hitta rÀtt

Anna sökte till Linköping efter att ha gjort praktik pÄ en webbtidning med fokus pÄ politik och samhÀllsfrÄgor. Hon lockades av kombinationen av samhÀllsvetenskap och det starka studentlivet.

– Jag trodde frĂ„n början att jag skulle vĂ€lja statsvetenskap. Men nationalekonomin visade sig vara vĂ€ldigt rolig och intressant, sĂ€ger hon.

Emil uppskattade att utbildningen gav verktyg för att förstÄ och analysera samhÀllet.

– Man lĂ€r sig sĂ€tta ord, teorier och strukturer pĂ„ saker som hĂ€nder omkring oss. Det hjĂ€lper en att förstĂ„ och förklara samhĂ€llsutvecklingen pĂ„ ett helt annat sĂ€tt.

Även möjligheten att utforska olika intressen lyfter de fram som en styrka. Utbildningen gav dem utrymme att prova sig fram innan de hittade sin inriktning, samtidigt som studentlivet bidrog till erfarenheter lĂ„ngt utanför förelĂ€sningssalarna.

Nu vÀntar nÀsta steg. Exakt vart vÀgen leder Àr Ànnu inte helt bestÀmt, men bÄda ser framför sig roller dÀr de fÄr arbeta med analys, utredning och samhÀllsfrÄgor.

Lär känna Anna och Emil

En kvinna stÄr framför en stor trÀskylt. Fotograf: Teiksma Buseva

Anna Wikström

VÀgen till nationalekonomin var inte sjÀlvklar för Anna Wikström. Efter en kandidatexamen i journalistik vid Stockholms universitet och praktik pÄ en webbtidning med fokus pÄ politik och samhÀllsfrÄgor vÀxte intresset för samhÀllsfrÄgor ytterligare, vilket ledde henne till Linköpings universitet och senare vidare till masterstudier i nationalekonomi.

Under studietiden har hon engagerat sig brett i studentlivet, bland annat inom en av universitetets studentkÄrer dÀr hon haft flera förtroendeuppdrag. Engagemanget har gett erfarenheter av ledarskap, samarbete och organisationsutveckling.

– Jag Ă€r inte samma person som nĂ€r jag började hĂ€r. Studentlivet har lĂ€rt mig mycket om bĂ„de mig sjĂ€lv och hur man arbetar tillsammans med andra.

En man stÄr framför en stor trÀskylt. Fotograf: Teiksma Buseva

Emil Hansson

Efter att ha testat en ingenjörsutbildning i Örebro insĂ„g Emil Hansson att det var samhĂ€llsfrĂ„gor, politik och historia som intresserade honom mest. Det ledde honom till studier inom statsvetenskap och nationalekonomi vid Linköpings universitet.

Under studietiden har han kombinerat studierna med arbete vid sidan av och samtidigt genomfört en utlandstermin i Kanada. Erfarenheterna har gett nya perspektiv, möten med mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden och visat att det gÄr att forma sin egen studietid utifrÄn sina intressen och förutsÀttningar.

– Man utvecklas hela tiden. Genom studierna, mĂ€nniskorna man trĂ€ffar och de erfarenheter man fĂ„r lĂ€ngs vĂ€gen.

Nyfiken på Politices kandidatprogrammet eller masterprogrammet i nationalekonomi?

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.