ÌÇĐÄֱȄ

01 september 2026

Efter en hjärtinfarkt är fyträningsbaserad hjärtrehabilitering en viktig del av återhämtningen. Men långt ifrån alla patienter deltar i den träning som erbjuds på sjukhus. En ny svensk studie visar att digital träning på distans kan ge patienterna större flexibilitet, även om den inte fick fler att fullfölja hela träningsprogrammet.

En kvinna som trÀnar med hantlar framför en tv. Fotograf: Rick Gomez

I studien Remote Exercise SWEDEHEART fick patienter som haft en hjÀrtinfarkt möjlighet att delta i grupptrÀning via video. Patienterna trÀnade hemma samtidigt som en fysioterapeut pÄ sjukhuset ledde passet och guidade deltagarna i realtid. Distanspassen följde samma grundprinciper som den sjukhusbaserade trÀningen, med individuellt anpassad konditions- och styrketrÀning.

FÄ fullföljer trÀningen

HjÀrtrehabilitering rekommenderas efter en hjÀrtinfarkt och kan förbÀttra bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan samt livskvaliteten. Den Àr dessutom förknippad med minskad risk för ÄterinlÀggning pÄ sjukhus och ny hjÀrtinfarkt. Trots det Àr deltagandet lÄgt. Enligt Maria BÀck, fysioterapeut vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och adjungerad professor vid Linköpings universitet, Àr det bara omkring 15 procent av de patienter som har möjlighet att delta i Sverige och övriga Europa som fullföljer ett centerbaserat trÀningsprogram inom hjÀrtrehabilitering.

En kvinna som stÄr framför en folkmassa.
Maria BĂ€ck vid ESC Congress 2026 i MĂŒnchen.

En möjlig förklaring Àr att det kan vara svÄrt att ta sig till trÀningen. Forskarna ville dÀrför undersöka om möjligheten att trÀna hemma, med stöd av en fysioterapeut via video, kunde fÄ fler patienter att delta.

Studien omfattade 3 112 patienter mellan 18 och 79 Är som hade haft en hjÀrtinfarkt. MedelÄldern var omkring 66 Är och ungefÀr en fjÀrdedel av deltagarna var kvinnor. Totalt deltog 23 svenska sjukhus i studien.

Distanspassen blev ett uppskattat alternativ

Resultaten visar att möjligheten till distanstrÀning inte ledde till att patienterna genomförde fler trÀningspass totalt. Andelen som fullföljde hela programmet var ocksÄ nÀstan densamma: 13,8 procent nÀr distanstrÀning erbjöds och 13,6 procent nÀr patienterna endast erbjöds centerbaserad trÀning. Samtidigt anvÀndes distansalternativet nÀr det fanns tillgÀngligt.

Under de perioder dÄ patienterna kunde vÀlja genomfördes omkring 38 procent av de registrerade trÀningspassen pÄ distans, medan de resterande 62 procenten genomfördes pÄ sjukhuset. Patienternas fysiska kapacitet förbÀttrades efter trÀningsprogrammet, oavsett om de hade fÄtt möjlighet att trÀna pÄ distans eller pÄ sjukhuset. Forskarna sÄg ingen betydande skillnad mellan grupperna.

– Digital trĂ€ning förbĂ€ttrade den fysiska kapaciteten lika mycket som centerbaserad trĂ€ning och var sĂ€ker för patienterna. Eftersom studien genomfördes i den kliniska vardagen, med de patienter vi faktiskt möter, finns goda möjligheter att implementera resultaten i vĂ„rden, sĂ€ger Maria BĂ€ck.

Resultatet tyder enligt henne pÄ att digital trÀning pÄ distans Àr ett relevant alternativ för mÄnga patienter, Àven om det inte ökade deltagandet i patientgruppen som helhet.

Ett komplement, inte en ersÀttning

SÀkerheten följdes noggrant under studien och allvarliga hÀndelser i samband med trÀningen var ovanliga. Forskarna registrerade 0,47 allvarliga hÀndelser per 1 000 trÀningstimmar vid trÀning pÄ sjukhuset och 0,17 hÀndelser per 1 000 trÀningstimmar vid distanstrÀning. Forskarna betonar samtidigt att distanstrÀningen bör ses som ett komplement. Den Àr inte tÀnkt att ersÀtta den rehabilitering som ges pÄ sjukhus. Att trÀningen kan genomföras digitalt i hemmet verkar inte heller vara tillrÀckligt för att fÄ betydligt fler att delta.

Det kan finnas andra hinder, exempelvis andra sjukdomar, sprÄksvÄrigheter, socioekonomiska förutsÀttningar eller olika möjligheter att anvÀnda digitala hÀlsotjÀnster. Studien fortsÀtter med en lÄngtidsuppföljning och forskarna ska Àven analysera uppgifter frÄn en större grupp patienter i det svenska kvalitetsregistret SWEDEHEART.

– Det Ă€r otroligt roligt att vi lyckades genomföra studien som en del av den vanliga vĂ„rden pĂ„ 23 sjukhus runt om i landet. Det hade inte varit möjligt utan det stora engagemanget frĂ„n alla som varit involverade, avslutar Maria.

Resultaten presenterades vid ESC Congress 2026 i MĂŒnchen.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.