ÌÇĐÄֱȄ

Hem

Det står i vägen för energirenovering av småhus

18 september 2025

Victor Berlin

Småhusägare väljer att prioritera andra typer av renoveringar – det listas som den vanligaste orsaken till att de väljer att inte energirenovera sina hus. Det visar resultatet av en undersökning gjord vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.

Pardis Niknafs stÄr bredvid ett stÀngsel och tittar ut mot Corson som byggs om.
Pardis Niknafs. "För att möta klimatmålen är det viktigt att förstå ägarnas beslutsprocess. Vad är deras synpunkt? Vad motiverar dem? Vilka barriärer och drivkrafter är involverade från deras perspektiv för att göra energirenoveringar?"

Pardis Niknafs, doktorand vid Avdelningen för energisystem (ENSYS), pÄ Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), har undersökt beslutsprocessen hos smÄhusÀgare angÄende energirenoveringar och energieffektiviserande ÄtgÀrder.

– Dessa hus Ă€gs vanligtvis av individer som inte Ă€r experter pĂ„ energifrĂ„gor. DĂ€rför ville vi veta vad de har för perspektiv. Vilka hinder och drivkrafter ser de? sĂ€ger hon.

Resultatet finns samlat i hennes forskningsstudie ”Energirenovering av svenska enfamiljshus – en undersökning av barriĂ€rer, drivkrafter, och gröna lĂ„n”.

MÄnga smÄhus

Sverige har en hög andel enfamiljshus, nÀstan alla (91 procent) Àr privatÀgda. Enfamiljshusen stÄr för ungefÀr 40 procent av den totala mÀngd energi som anvÀnds för uppvÀrmning och varmvatten i den svenska bostads- och servicesektorn.

– Enfamiljshusen stĂ„r för 75 procent av den totala mĂ€ngd elektricitet som anvĂ€nds i bostadssektorn. Det Ă€r en hög siffra. För att möta bĂ„de EU:s och Sveriges mĂ„l att bli klimatneutrala mĂ„ste vi energirenovera mer.

Ett Àldre orenoverat hus kan till exempel ha dubbelt sÄ hög energiförbrukning jÀmfört med ett nytt.

Energirenovering av befintliga byggnader Àr vÀldigt viktigt.

Under forskningsprojektet skickades en undersökning ut till 500 hushĂ„ll i 5 olika omrĂ„den i Linköping och i Stockholm: Valla, Ryd, Norra Ängby, SkarpnĂ€ck och Nockebyhov. Totalt fick man 206 svar tillbaka. Det motsvarar ungefĂ€r 40 procent, och anses vara ett högt resultat. Generellt sett brukar svarsfrekvensen i undersökningar vanligen landa pĂ„ nĂ„gonstans mellan 10–20 procent förklarar Pardis Niknafs.

Undersökningen visade att den vanligaste orsaken till att smĂ„husĂ€gare inte energirenoverar sina hus Ă€r för att de prioriterar andra typer av renoveringar – till exempel att mĂ„la eller tapetsera om, eller att renovera köket. Det nĂ€st vanligaste hindret Ă€r att Ă€garna inte tror att tekniken passar huset.

Tittar man pĂ„ resultatet utifrĂ„n olika Ă„lderskategorier sĂ„ skiljer det sig Ă„t. För yngre hushĂ„ll var brist pĂ„ tid och pengar de största hindren. Äldre listade osĂ€kerhet över hur lĂ€nge de skulle bo kvar i sina hus som det frĂ€msta hindret.

Ekonomiska intressen toppar listan

Om man i stĂ€llet tittar pĂ„ de vanligaste generella drivkrafterna toppar ekonomiska aspekter listan. Den vanligaste drivkraften: ”Energirenovering minskar husets driftkostnad” följdes av en snarlik: ”Energirenovering minskar konsekvenserna av ökade energipriser”.

Den tredje vanligaste var ”Energirenovering ger en kĂ€nsla av ansvar”, följd av: “Mitt/vĂ„rt intresse för miljön Ă€r viktigt och motiverar att implementera energieffektiviserande Ă„tgĂ€rder”.

– Den tredje och fjĂ€rde var mer miljömĂ€ssigt ansvar. De tycker att man tar ansvar om man energirenoverar, sĂ€ger Pardis Niknafs.

Kort fakta – hinder och drivkrafter

De vanligaste hindren:

  1. Andra slags renoveringar prioriteras före
  2. Tekniken passar inte huset
  3. OsÀkerhet kring ekonomisk besparing efter renovering
  4. OsÀkerhet av hur lÀnge husÀgarna ska bo kvar/OsÀkerhet kring hur ny teknik presterar/Brist pÄ information
    ​

De vanligaste drivkrafterna:

  1. Energirenovering reducerar husets driftskostnad
  2. Energirenovering miskar konsekvenserna av ökade energipriser
  3. Energirenovering ger en kÀnsla av ansvarstagande
  4. Mitt/vÄrt intresse för miljön Àr viktigt och motiverar oss att implementera energieffektiviserande ÄtgÀrder
  5. Energirenovering ger bĂ€ttre komfort 
  6. Energirenovering ökar husets vÀrde

Exempel pÄ energieffektiviserande ÄtgÀrder:

För att minska mĂ€ngden energi det gĂ„r Ă„t för att vĂ€rma upp och driva ett hus finns mĂ„nga olika Ă„tgĂ€rder man kan göra, smĂ„ och stora. Till exempel att byta ut gamla elradiatorer till luft- eller bergvĂ€rmepump, att isolera huset, tĂ€ta dörrar och fönster, byta gamla fönster, byta ut en ineffektiv varmvattenberedare, och sĂ„ vidare. 

Möjligheter kan öppna upp sig

Forskningen undersökte ocksĂ„ effekten av sĂ„ kallade gröna lĂ„n – lĂ„n med lĂ„g rĂ€nta avsedda att anvĂ€nda för hĂ„llbara eller miljövĂ€nliga syften. Villigheten att ta lĂ„n för att energirenovera eller göra energieffektiviserande Ă„tgĂ€rder varierade mycket beroende pĂ„ hushĂ„llens karaktĂ€r.

Undersökningen visar att hushĂ„ll med högre inkomst, hushĂ„ll som har bott i sina hem i mindre Ă€n 20 Ă„r, och hushĂ„ll dĂ€r de boende Ă€r yngre Ă€n 60 Ă„r, Ă€r mer sannolika att ta lĂ„n – oavsett typ – Ă€n andra grupper.

FÀrre Àn hÀlften av de som svarat pÄ undersökningen var inte var intresserade av att ta lÄn för att energirenovera överhuvudtaget, ÀndÄ ökade gröna lÄn intresset hos en signifikant del av hushÄllen.

– Vanliga lĂ„n har viss effekt, men gröna lĂ„n ökar villigheten att energirenovera. Den enda kategorin dĂ€r de knappt gjorde skillnad, i jĂ€mförelse med vanliga lĂ„n, var för de Ă€ldre hushĂ„llen, 70 Ă„r och Ă€ldre. Men för andra kategorier hade de god effekt och ökade motivationen.

Pardis Niknafs stÄr bredvid stora fönster.
Administrativa policys som gynnar energirenovering i samband med att hus sÀljs, i kombination med information och finansiella investeringar likt gröna lÄn, tror Pardis Niknafs Àr en bra vÀg fram för att fler ska energirenovera.

Hur kan resultatet frÄn din forskning komma till anvÀndning?

– Resultaten kan kanske vara intressant för beslutsfattare som försöker uppmuntra personer att göra energirenoveringar, sĂ„ att de kan ta fram policys som Ă€r i linje med de olika enfamiljshushĂ„llen och deras Ă€gare.

Hon tror ocksÄ att det vore bra om dessa tar fram informationsmaterial om energirenovering, eller pÄ annat sÀtt belyser frÄgan och möjligheterna.

– Och slutligen, det teoretiska ramverk som vi anvĂ€nde i den hĂ€r studien kan ocksĂ„ vara intressant för andra forskare. De kan anvĂ€nda detta och se vad de fĂ„r för resultat i sitt sammanhang, sĂ€ger Pardis Niknafs.

Kontakt och läs hela artikeln här:

Fotografi av Pardis Niknafs

Pardis Niknafs

Doktorand

Relaterat innehåll

Solceller

Energisystem (ENSYS)

Avdelningen för energisystem analyserar energisystem som präglas av systemtänkande, helhetssyn och långsiktighet, främjande av resurshushållning och minskad miljöpåverkan.
FÄgelsikt pÄ Campus Valla.

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

IEI stärker och utvecklar framtidens industri, näringsliv, och samhälle genom ledande forskning, utbildning och nya innovationer.

Nyheter från Energisystem (ENSYS)

En nÀrbild av ett grönt och gult ljus.

Här går energin åt i datacentret

Serverdrift och kylning står för 95 procent av energianvändningen i ett undersökt datacenterrum. En ny kartläggning visar vart energin tar vägen och kan hjälpa datacenter att hitta åtgärder som ger störst effekt.
En man som sparkar pÄ en fotboll pÄ en plan.

Brist på tid och pengar bromsar hållbarhetsarbetet i svensk fotboll

Ny forskning från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att brist på tid, pengar och personal bromsar hållbarhetsarbetet i svenska fotbollsanläggningar. Samtidigt spelar engagerade eldsjälar en avgörande roll för att driva utvecklingen framåt.
En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett podium.

Biogasforskning får grönt ljus för fem nya år

Kan biogas stärka både klimatomställningen och samhällets beredskap? Det ska forskare inom BSRC undersöka under fem nya år med stöd från Energimyndigheten.

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.
En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.
En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.