ֱ

25 maj 2026

AI-utvecklingen drivs av enorma datamängder. Nu ifrågasätter forskare om "big data" verkligen skapar etiska och tillförlitliga system. I fokus står i stället "small data" – mindre, rikare och mer kontrollerad data som kan ge helt andra insikter.

Två kvinnor som står bredvid varandra. Fotograf: Karin Midner
LiU:s gästprofessor i Moa Martinsons namn Theopisti Stylianou-Lambert och professor Bodil Axelsson.

På 1990 talet introducerades begreppet ”Big Data”. Teknikföretag, finansinstitutioner och myndigheter har sedan dess haft tillgång till massiva datamängder som de använder för att finna mönster och kunna göra förutsägelser. Årtionden av digitalisering och den snabba utvecklingen av sociala medier har gett företagen enorma datamängder som de behöver för att driva sina teknologier.

LiU:s gästprofessor i Moa Martinsons namn Theopisti Stylianou-Lambert och professor Bodil Axelsson förklarar varför olika former av data är ett hett ämne just nu.

– Öppen data är fri och tillgänglig, men allt fler inser att den inte nödvändigtvis håller hög kvalitet. Samtidigt är teknikindustrin hungrig efter mer data, och deras nästa steg verkar vara att få tag i ”stängd data”.

Exempel på ”stängd data” kan vara icke digitalt material eller sådant som är publicerat bakom betalväggar samt annat material med begränsad åtkomst.

– Dessutom har ett annat begrepp fått allt större genomslag i teknikbranschen, nämligen ”small data” – det vill säga högkvalitativinformation som besvarar centrala frågor.

Forskare bidrar till att skapa ansvarsfull och etisk AI

Forskare inom humaniora och konstnärliga ämnen har traditionellt sett arbetat med små och medelstora datamängder.

– Genom kritiska studier, feministisk teori och postkolonial teori har forskning visat hur tekniska system ofta förstärker tidigare maktobalanser. Studierna lyfter fram frågor om exploatering, dataägande och etik.

– Att använda big data på ett okritiskt sätt är ifrågasatt och har gett upphov till kritiska datastudier som ska belysa maktstrukturer och utforska sociala, kulturella och etiska utmaningar när man arbetar med stora datamängder.

Forskare inom humaniora och teknikexperter har kommit fram till att begränsningarna med Big Data är tydliga.

– Nu behöver vi fråga oss: Hur kan forskare inom humaniora – som har djup kunskap om hur fotografiska bilder/arkiv fungerar, och om fotografins kontext och sociala praktiker – använda sin expertis kring små, rika datamängder för att (om)forma AI system? Hur kan vi bidra till att skapa en mer etisk, ansvarsfull och användbar AI?

Lär dig mer om ämnet


Symposium

Den 11 juni 2026 arrangerar Theopisti Stylianou-Lambert och Bodil Axelsson ett symposium med titeln: Working with small data: photographic archives and AI. Där medverkar dessutom Jonathan Westin, Göteborgs universitet; Jyoti Mistry, Göteborgs universitet; Isto Huvila, Uppsala universitet; Amanda Wasielewski, Uppsala University; Jonas Löwgren, (LiU) och Kleanthis Neokleous, CYENS Centre of Excellence.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ֱs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ֱs universitet.