ÌÇĐÄֱȄ

25 maj 2026

AI-utvecklingen drivs av enorma datamängder. Nu ifrågasätter forskare om "big data" verkligen skapar etiska och tillförlitliga system. I fokus står i stället "small data" – mindre, rikare och mer kontrollerad data som kan ge helt andra insikter.

TvÄ kvinnor som stÄr bredvid varandra. Fotograf: Karin Midner
LiU:s gästprofessor i Moa Martinsons namn Theopisti Stylianou-Lambert och professor Bodil Axelsson.

PĂ„ 1990 talet introducerades begreppet ”Big Data”. Teknikföretag, finansinstitutioner och myndigheter har sedan dess haft tillgĂ„ng till massiva datamĂ€ngder som de anvĂ€nder för att finna mönster och kunna göra förutsĂ€gelser. Årtionden av digitalisering och den snabba utvecklingen av sociala medier har gett företagen enorma datamĂ€ngder som de behöver för att driva sina teknologier.

LiU:s gÀstprofessor i Moa Martinsons namn Theopisti Stylianou-Lambert och professor Bodil Axelsson förklarar varför olika former av data Àr ett hett Àmne just nu.

– Öppen data Ă€r fri och tillgĂ€nglig, men allt fler inser att den inte nödvĂ€ndigtvis hĂ„ller hög kvalitet. Samtidigt Ă€r teknikindustrin hungrig efter mer data, och deras nĂ€sta steg verkar vara att fĂ„ tag i ”stĂ€ngd data”.

Exempel pĂ„ ”stĂ€ngd data” kan vara icke digitalt material eller sĂ„dant som Ă€r publicerat bakom betalvĂ€ggar samt annat material med begrĂ€nsad Ă„tkomst.

– Dessutom har ett annat begrepp fĂ„tt allt större genomslag i teknikbranschen, nĂ€mligen ”small data” – det vill sĂ€ga högkvalitativinformation som besvarar centrala frĂ„gor.

Forskare bidrar till att skapa ansvarsfull och etisk AI

Forskare inom humaniora och konstnÀrliga Àmnen har traditionellt sett arbetat med smÄ och medelstora datamÀngder.

– Genom kritiska studier, feministisk teori och postkolonial teori har forskning visat hur tekniska system ofta förstĂ€rker tidigare maktobalanser. Studierna lyfter fram frĂ„gor om exploatering, dataĂ€gande och etik.

– Att anvĂ€nda big data pĂ„ ett okritiskt sĂ€tt Ă€r ifrĂ„gasatt och har gett upphov till kritiska datastudier som ska belysa maktstrukturer och utforska sociala, kulturella och etiska utmaningar nĂ€r man arbetar med stora datamĂ€ngder.

Forskare inom humaniora och teknikexperter har kommit fram till att begrÀnsningarna med Big Data Àr tydliga.

– Nu behöver vi frĂ„ga oss: Hur kan forskare inom humaniora – som har djup kunskap om hur fotografiska bilder/arkiv fungerar, och om fotografins kontext och sociala praktiker – anvĂ€nda sin expertis kring smĂ„, rika datamĂ€ngder för att (om)forma AI system? Hur kan vi bidra till att skapa en mer etisk, ansvarsfull och anvĂ€ndbar AI?

Lär dig mer om ämnet


Symposium

Den 11 juni 2026 arrangerar Theopisti Stylianou-Lambert och Bodil Axelsson ett symposium med titeln: Working with small data: photographic archives and AI. DÀr medverkar dessutom Jonathan Westin, Göteborgs universitet; Jyoti Mistry, Göteborgs universitet; Isto Huvila, Uppsala universitet; Amanda Wasielewski, Uppsala University; Jonas Löwgren, (LiU) och Kleanthis Neokleous, CYENS Centre of Excellence.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.