ÌÇĐÄֱȄ

20 november 2025

Forskare vid ÌÇĐÄֱȄs universitet får dela på 12 miljoner kronor för nya projekt som ska förbättra behandling och livskvalitet för cancerpatienter. Bland dem Henrik Green som forskar om hur genetiska skillnader mellan patienter kan påverka hur man reagerar på cancerbehandling.

Fotograf: Emma Busk Winquist

Cancerfonden delar under 2025 ut över en miljard kronor till svensk cancerforskning, vilket Àr det största beloppet nÄgonsin, uppger Cancerfonden i ett pressmeddelande.

Ett av de projekt som fÄr anslag leds av professor Henrik Green, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV), som forskar om hur genetiska skillnader mellan patienter kan pÄverka hur man reagerar pÄ cancerbehandling. Syftet Àr att kunna förutse vilka patienter som riskerar att fÄ allvarliga biverkningar av cytostatika, sÄ att behandlingen kan göras mer trÀffsÀker och skonsam.

– Alla reagerar olika pĂ„ cancerbehandling. En del klarar cytostatika utan problem, medan andra fĂ„r livshotande biverkningar redan efter första kuren. MĂ„let Ă€r att kunna anpassa doser och behandling utifrĂ„n varje individs genetiska profil, sĂ€ger Henrik Green.

Individanpassad behandling

Greens forskargrupp ska sekvensera patienters DNA och anvÀnda AI för att bygga modeller som kan identifiera vilka patienter som löper störst risk för biverkningar. Genom att kombinera genetisk information med laboratoriestudier hoppas de kunna skapa modeller som anvÀnds direkt i kliniken. För ÀndamÄlet erhÄller de nu 3 miljoner kronor frÄn Cancerfonden.

– Det hĂ€r projektet Ă€r ett tydligt exempel pĂ„ hur forskning kan göra vĂ„rden mer individanpassad. Lyckas man förutsĂ€ga vilka patienter som riskerar svĂ„ra biverkningar kan fler fĂ„ rĂ€tt behandling frĂ„n början – med bĂ€ttre resultat och livskvalitet, sĂ€ger professor Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnĂ€mnd.

12 miljoner till BKV:s forskning

Utöver Henrik Green fÄr tre forskare vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper anslag frÄn Cancerfonden för sina forskningsprojekt:

  • Judit Arvelund fĂ„r finansiering för projektet Virus-based immunotherapy for the treatment of lymphomas – Characterizing tissue-specific resistance mechanisms.
  • Anna Fahlgren tilldelas medel för projektet The role of shear stress in promoting secondary metastases of bone-metastatic breast cancer to the lung and liver.
  • Johanna Ungerstedt fĂ„r stöd för projektet Indepth molecular characterization of genotype, phenotype and microenvironment in Chronic Myelomonocytic Leukemia to delineate disease onset mechanisms and the role of chronic inflammation.

Forskare som får anslag från Cancerfonden

Relaterat innehåll

PortrÀtt Anna Fahlgren.

Stipendium ledde till viktiga möten med cancerforskare

Professor Anna Fahlgren studerar mekanisk belastning av cancerceller. Med ett stipendium från Marcus Edlunds Stiftelse Tuscana har hon kunnat göra studieresor och träffa två av de främsta internationella forskarna inom fältet.

En person i labbrock som hÄller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En grupp vitklÀdda personer som stÄr bredvid varandra i ett LuciatÄg.

Lucia avslutade årets sista fakultetskollegium

Det är den tiden på året då det ska summeras, tackas och uppmärksammas. Men det är också ett tillfälle för reflektion och så klart att blicka framåt. Så vad passar bättre än att göra det på Medicinska fakultetens julavslutning!?!?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

MÀn i laboratoriemiljö.

Grafenoxid hjälper linfibrer att stå emot vatten

Att ersätta glasfiber med linfiber skulle kunna minska klimatavtrycket från produkter som båtar. Men naturfibrer är mycket känsliga för vatten och fukt. LiU-studier visar att beläggning med grafenoxid kan minska vattenupptaget.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.