I b枚rjan p氓 2000-talet arbetade Carl-Johan Rundgren som gymnasiel盲rare i biologi och naturkunskap i Norrk枚ping. N氓gra hundra meter fr氓n hans arbetsplats startades vid Link枚pings universitet en nationell forskarskola inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik kallad FontD.
鈥� En fredag var jag p氓 l盲rarfortbildningsdag p氓 Link枚pings universitet. Vi fick h枚ra om forskning kring naturvetenskapliga visualiseringar och missf枚rst氓nd som kunde uppst氓 i elevers tolkningar av representationerna. Jag blev s氓 inspirerad att jag gick hem och skrev en ans枚kan till forskarskolan som jag l盲mnade in p氓 m氓ndagen, s盲ger Carl-Johan Rundgren.
Ans枚kan ledde till en doktorandtj盲nst vid FontD. Idag arbetar Carl-Johan vid Stockholms universitet d盲r han 盲r professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga 盲mnen. Hans forskning handlar bland annat om naturvetenskapernas karakt盲rsdrag och fr氓gor om f枚r盲nderlighet, subjektivitet och objektivitet, teori och empiri med mera.
鈥� Inspirationen kom fr氓n medierapporteringen under covid-19-pandemin d盲r fr氓gor om vetenskapens verkstad pl枚tsligt fick utrymme. Det rapporterades till exempel om hur stor population som kr盲vdes f枚r att vaccintester skulle anses p氓litliga. Vi funderade d氓 p氓 vilka slutsatser gymnasieelever drar av mediainformation om naturvetenskap, och hur unga navigerar sig i dagens medielandskap med till exempel sociala medier, s盲ger Carl-Johan.
Forskarna studerar hur skolundervisning kan st枚tta elever i att utveckla kritiskt t盲nkande kring mediainformation om naturvetenskap. Tillsammans med gymnasiel盲rare arbetar de med att testa och utveckla undervisning d盲r elever f氓r ta del av medierapportering om naturvetenskapliga omr氓den. Bland resultaten kan de se att elever har ett generellt k盲llkritiskt t盲nkande och st盲ller kritiska fr氓gor om vem som st氓r bakom informationen och i vilket syfte den ges.
鈥� N盲r det kommer till naturvetenskap 盲r det dock sv氓rare. F枚r att kunna ta st盲llning till informationen beh枚ver man veta n氓got om naturvetenskapernas karakt盲r. Det 盲r l盲tt att det i skolan fokuseras mest p氓 naturvetenskapens produkter och inte s氓 mycket p氓 hur naturvetenskaplig kunskap produceras. Det beh枚vs b氓de och, grundkunskap och att f氓 nosa p氓 forskningsfronten, s氓 att elever inte uppfattar all kunskap som given, s盲ger Carl-Johan.
Han beskriver samtidigt att detta kan inneb盲ra ett dilemma i undervisningen.
鈥� Vi ser att elever ofta intar en kritisk inst盲llning till information, med utg氓ngspunkten att p氓st氓enden 盲r falska om inte motsatsen tydligt kan bevisas. Det 盲r d盲rf枚r viktigt att prata om hur man producerar naturvetenskaplig kunskap, till exempel vad data och empiri 盲r, s盲ger Carl-Johan.
Forskningsprojektet v盲ntas p氓g氓 till 氓r 2025 d氓 forskarna hoppas kunna publicera studiens resultat.
鈥� Vi kan se ett generellt fokus p氓 praktiska aktiviteter n盲r det kommer till undervisning om naturvetenskapliga unders枚kningar. Det har ett v盲rde i sig, man l盲r sig v盲ldigt mycket av praktiskt arbete. Samtidigt skulle vi beh枚va hitta nya s盲tt att g枚ra naturvetenskapliga unders枚kningar som ett teoretiskt inneh氓ll tillg盲ngligt f枚r eleverna, s盲ger Carl-Johan.
De har 盲ven j盲mf枚rt kunskaper i 氓rskurs 7 p氓 h枚gstadiet och 氓rskurs 3 p氓 gymnasiet.
鈥� Ett sl氓ende internationellt resultat 盲r att det inte r盲cker att genomf枚ra naturvetenskapliga unders枚kningar f枚r att elever ska l盲ra sig om vetenskapliga unders枚kningss盲tt. Att praktiskt genomf枚ra unders枚kningar 盲r dock ett bra tillf盲lle f枚r att l盲ra sig om detta. L盲raren beh枚ver d氓 tydligt s盲tta ord p氓 vad man g枚r, varf枚r och s氓 vidare, s盲ger Carl-Johan.
L盲s mer om elevers f枚rst氓else av naturvetenskapliga unders枚kningar i forskningsartikeln:
. Jakob Gyllenpalm, Carl-Johan Rundgren, Judith Lederman, Norman Lederman. Scandinavian Journal of 糖心直播al Research
L盲s mer om forskningsprojektet
鈥� En fredag var jag p氓 l盲rarfortbildningsdag p氓 Link枚pings universitet. Vi fick h枚ra om forskning kring naturvetenskapliga visualiseringar och missf枚rst氓nd som kunde uppst氓 i elevers tolkningar av representationerna. Jag blev s氓 inspirerad att jag gick hem och skrev en ans枚kan till forskarskolan som jag l盲mnade in p氓 m氓ndagen, s盲ger Carl-Johan Rundgren.
Ans枚kan ledde till en doktorandtj盲nst vid FontD. Idag arbetar Carl-Johan vid Stockholms universitet d盲r han 盲r professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga 盲mnen. Hans forskning handlar bland annat om naturvetenskapernas karakt盲rsdrag och fr氓gor om f枚r盲nderlighet, subjektivitet och objektivitet, teori och empiri med mera.
Naturvetenskap i media och gymnasieelevers f枚rst氓else f枚r dess karakt盲rsdrag
Tillsammans med forskarkollegor unders枚ker Carl-Johan hur gymnasieelever uppfattar och tolkar information om naturvetenskap i media.鈥� Inspirationen kom fr氓n medierapporteringen under covid-19-pandemin d盲r fr氓gor om vetenskapens verkstad pl枚tsligt fick utrymme. Det rapporterades till exempel om hur stor population som kr盲vdes f枚r att vaccintester skulle anses p氓litliga. Vi funderade d氓 p氓 vilka slutsatser gymnasieelever drar av mediainformation om naturvetenskap, och hur unga navigerar sig i dagens medielandskap med till exempel sociala medier, s盲ger Carl-Johan.
Forskarna studerar hur skolundervisning kan st枚tta elever i att utveckla kritiskt t盲nkande kring mediainformation om naturvetenskap. Tillsammans med gymnasiel盲rare arbetar de med att testa och utveckla undervisning d盲r elever f氓r ta del av medierapportering om naturvetenskapliga omr氓den. Bland resultaten kan de se att elever har ett generellt k盲llkritiskt t盲nkande och st盲ller kritiska fr氓gor om vem som st氓r bakom informationen och i vilket syfte den ges.
鈥� N盲r det kommer till naturvetenskap 盲r det dock sv氓rare. F枚r att kunna ta st盲llning till informationen beh枚ver man veta n氓got om naturvetenskapernas karakt盲r. Det 盲r l盲tt att det i skolan fokuseras mest p氓 naturvetenskapens produkter och inte s氓 mycket p氓 hur naturvetenskaplig kunskap produceras. Det beh枚vs b氓de och, grundkunskap och att f氓 nosa p氓 forskningsfronten, s氓 att elever inte uppfattar all kunskap som given, s盲ger Carl-Johan.
Han beskriver samtidigt att detta kan inneb盲ra ett dilemma i undervisningen.
鈥� Vi ser att elever ofta intar en kritisk inst盲llning till information, med utg氓ngspunkten att p氓st氓enden 盲r falska om inte motsatsen tydligt kan bevisas. Det 盲r d盲rf枚r viktigt att prata om hur man producerar naturvetenskaplig kunskap, till exempel vad data och empiri 盲r, s盲ger Carl-Johan.
Forskningsprojektet v盲ntas p氓g氓 till 氓r 2025 d氓 forskarna hoppas kunna publicera studiens resultat.
Naturvetenskapliga unders枚kningar i ett globalt perspektiv
Carl-Johan arbetar 盲ven i ett internationellt forskningsprojekt som i ett 30-tal l盲nder studerar elevers f枚rst氓else av naturvetenskapliga unders枚kningar. De j盲mf枚r bland annat kunskaper i grundskolans 氓rskurs 3 och 4.鈥� Vi kan se ett generellt fokus p氓 praktiska aktiviteter n盲r det kommer till undervisning om naturvetenskapliga unders枚kningar. Det har ett v盲rde i sig, man l盲r sig v盲ldigt mycket av praktiskt arbete. Samtidigt skulle vi beh枚va hitta nya s盲tt att g枚ra naturvetenskapliga unders枚kningar som ett teoretiskt inneh氓ll tillg盲ngligt f枚r eleverna, s盲ger Carl-Johan.
De har 盲ven j盲mf枚rt kunskaper i 氓rskurs 7 p氓 h枚gstadiet och 氓rskurs 3 p氓 gymnasiet.
鈥� Ett sl氓ende internationellt resultat 盲r att det inte r盲cker att genomf枚ra naturvetenskapliga unders枚kningar f枚r att elever ska l盲ra sig om vetenskapliga unders枚kningss盲tt. Att praktiskt genomf枚ra unders枚kningar 盲r dock ett bra tillf盲lle f枚r att l盲ra sig om detta. L盲raren beh枚ver d氓 tydligt s盲tta ord p氓 vad man g枚r, varf枚r och s氓 vidare, s盲ger Carl-Johan.
L盲s mer om elevers f枚rst氓else av naturvetenskapliga unders枚kningar i forskningsartikeln:
. Jakob Gyllenpalm, Carl-Johan Rundgren, Judith Lederman, Norman Lederman. Scandinavian Journal of 糖心直播al Research
L盲s mer om forskningsprojektet
