糖心直播

10 mars 2021

År 2025 beräknar Skolverket att det kommer att saknas 65鈥000 behöriga lärare i skolan. I jakten på nya lärare söker man bland nya grupper för att rekrytera de som ska undervisa våra barn. 糖心直播s universitet utbildar några av dessa.

Elevassisten Fotograf: mmpile

Regeringen har dragit igång en rad satsningar för att få bukt på lärarbristen inom skola, förskola och fritidshem. Gemensamt för satsningarna är att man till viss del har ändrat synen på läraren. Det är inte längre ungdomar som just slutat gymnasiet man enbart föreställer sig inom yrket. Istället försöker man rekrytera de som redan har ett yrke och som vill göra något nytt, de som redan arbetar i skola och fritidshem, men utan utbildning, och de som blivit av med sina jobb.

– Ungdomskullarna numera är så små att ungdomarna inte räcker till. Och bara 60 000 per år går vidare till högre studier. Det innebär att vi måste få in fler grupper på lärarutbildningarna, säger Ingrid Olsson vid Linköpings universitet.

Hon har själv arbetat som lärare i flera år innan hon doktorerade i specialpedagogik. Nu leder hon projektet Fler vägar in, som Linköpings universitet fått i uppdrag av regeringen.

Projektet är – som namnet antyder – ett sätt att göra det lättare för fler grupper än ungdomar att söka till lärarutbildningar. Förra året sjösatte Linköpings universitet 20 korta prova på-kurser som passar den som redan har ett heltidsjobb, som vill läsa på distans eller helt enkelt bara är nyfiken på vad det innebär att jobba som lärare i skola, fritidshem eller förskola.

– Vi ser på ansökningsstatistiken att många av de som sökt är lite äldre, vilket är kul! De är ett viktigt nytillskott. Vi har under året också förstått att de som testar på kurserna har olika bakgrunder. Vissa arbetar redan i skola eller fritidshem, utan utbildning. Men det har även varit civilingenjörer, journalister, företagsledare och till och med en läkare, som varit nyfikna på läraryrket.

Jag vill utveckla fritidshemmet till en rolig plats för barnen och jobba för att föräldrar och samhälle vet vad vi gör och står för.
Therese Essén, student på lärarprogrammet med inriktning mot fritidshem

Efter prova på-kursen har studenterna möjlighet att tillgodoräkna sig poängen, om de väljer att hoppa på lärarprogrammet. Denna möjlighet tog arbetskamraterna Therese Essén och Karolina Alm från Västervik, som förra året påbörjade en kortkurs, för att direkt efteråt hoppa på lärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Studenten Therese Ess茅nTherese Essén har tidigare inte pluggat på universitetet. En prova-på kurs gjorde att hon vågade ta steget. Nu läser hon till lärare i fritidshem. Foto: Jessica Peterson

– Jag hoppade på den förberedande kursen för att testa om det var svårt. Men det var ett stort steg att ta. Jag har inte pluggat på universitetet tidigare, så jag var osäker på om jag skulle klara det. Men redan på den förberedande kursen kände jag att ”det här vill jag”, säger Therese Essén som tagit studieuppehåll från sin tjänst som elevassistent och fritidspedagog.

För kollegan – och numera också studiekamraten – Karolina Alm är bakgrunden en annan. Hon har en oavslutad gymnasielärarutbildning i bagaget, och känner att den här gången är både tajmingen för utbildningen och åldersgruppen hon ska jobba med rätt.

– Nu när jag har erfarenhet av hur det är att arbeta på fritids ger utbildningen mig verkligen något. Jag får ord och begrepp på saker som jag varit med om och förstår varför situationer uppstår, säger hon.

Båda tycker att arbetslivserfarenheten är en tillgång. Omvänt tycker de också att utbildningen blir en tillgång när de väl ska tillbaka till arbetslivet.

– Jag vill föra fritids framåt och få det att synas mer! Jag vill utveckla fritidshemmet till en rolig plats för barnen och jobba för att föräldrar och samhälle vet vad vi gör och vad vi står för. Det har jag egentligen alltid velat. Men, genom att utbilda mig får jag mer kunskap om hur. Och jag får ett bevis på att jag har kompetens att tycka till, säger Therese Essén.

Kurser och kontaktperson

Senaste nytt från LiU

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som st氓r bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid 糖心直播s universitet.

En man i labbrock som st氓r framf枚r en vit v盲gg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.