ÌÇĐÄֱȄ

27 oktober 2020

Läroboken är viktig i gymnasiets religionskunskap, men det är långt ifrån det enda läromedlet. Lärarnas egenproducerade material – så som presentationer, instruktioner och lektionsgenomgångar – spelar en betydande roll i undervisningen. Det visar en doktorsavhandling från LiU. 

Bild pÄ böcker, Àpplen och svart tavla.
Läroboken är inte det huvudsakliga läromedlet i alla ämnen. I religionsundervisningen används det mest som en källa till information, visar en doktorsavhandling.

– Ibland kan man få en bild av att läroboken är det enda läromedlet, men läromedel kan definieras brett och läroboken är ett av många som används i olika undervisningsaktiviteter, säger Tomas Widholm.

I sin doktorsavhandling studerar han hur sex gymnasielärare i religionskunskap använder läromedel när de planerar och genomför sin undervisning.

Avhandlingen visar att lärarna använder en rad olika läromedel för olika syften. Det allra vanligaste läromedlet är det som lärarna producerar själva. Det kan handla om exempelvis instruktioner, powerpointpresentationer och genomgångar på klassrummets white board.

– De lärarproducerade läromedlen är väsentliga i undervisningen. De används för att styra, strukturera och stödja undervisningen, vilket lärare har gjort i alla tider, men i och med digitaliseringen används de också för att länka till andra läromedel så som filmklipp, artiklar eller andra webbresurser, säger Tomas Widholm. Foto Karin Linhardt

Powerpointpresentationer används frekvent och kan ofta sägas ha rollen som det centrala läromedlet, visar avhandlingen. För vissa lärare är det ett medvetet val att använda presentationer på det sättet, för andra har elevernas önskan spelat in.

– En lärare i studien hade planerat att elever främst skulle använda sig av läroboken, men märkte att eleverna mera föredrog hennes presentationer. Så elevernas preferenser kan också påverka vilket läromedel som används.

Läroboken fortfarande viktig

Men avhandlingen visar att den traditionella läroboken fortfarande spelar en viktig, om än något förändrad, roll. Den är inte det huvudsakliga läromedlet, utan används framför allt som en informationskälla.

– Användningen av läroböcker är ganska begränsad, den är först och främst en resurs som elever får använda när de löser olika typer av uppgifter. Det är i hög grad upp till eleverna själva när, och om, de använder läroboken.

Det finns dock ett undantag, och det är i etikundervisningen. Då används läroboken mer aktivt och i högre utsträckning av lärarna som Tomas Widholm studerat.

– Det kan bero på att lärarna uppfattar innehållet i etik som givet, med tydliga mål om vad det ska innehålla och vad eleverna ska testas på.

Inbjudna gäster och studiebesök

Andra läromedel som används är exempelvis inbjudna gäster och studiebesök. Flera lärare menar att det finns ett värde i att bjuda in personer som representerar en religiös tradition och att göra studiebesök.

– Det ger eleverna ett ansikte på och en koppling till den religiösa tradition som studeras. På så sätt kan man också bemöta förutfattade meningar och fördomar, säger Tomas Widholm.

Men på grund av begränsningar i framför allt tid är det ett sparsamt använt läromedel. Avhandlingen visar också att lärarna ofta bjuder in samma gäster åter efter år, när de uppfattar att de fungerar väl i undervisningen.

Digitaliseringen har också öppnat nya dörrar, menar Tomas Widholm.

– Det är mycket enklare att visa filmer och dokumentärer nu, men också att hänvisa till andra digitala resurser som debattartiklar. Digitaliseringen har inte ändrat på undervisningens karaktär, utan har snarare förenklat användningen av många olika läromedel.

Kontakt

Didaktik i samhällsämnena

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.