ÌÇĐÄֱȄ

29 maj 2026

Durga Sankar Vavilapalli, postdoktor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid ÌÇĐÄֱȄs universitet, har tilldelats ett stipendium från Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50‑årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Stipendiet uppmärksammar framstående forskning som bidrar till vetenskapliga framsteg och hållbara lösningar på globala utmaningar.

Picture of Durga
Durga Sankar Vavilapalli

Durga Sankar forskning handlar om en av vÄr tids mest angelÀgna frÄgor: tillgÄng till rent och sÀkert vatten. Hans arbete fokuserar pÄ avancerade vattenreningstekniker som anvÀnder solljus och hÄllbara material för att avlÀgsna farliga föroreningar pÄ ett energieffektivt och miljövÀnligt sÀtt.

– Jag Ă€r djupt hedrad över att fĂ„ ta emot detta stipendium. Det Ă€r inte bara ett erkĂ€nnande av mitt arbete, utan ocksĂ„ ett bevis pĂ„ den vĂ€xande betydelsen av avloppsvattenrening i arbetet för hĂ„llbarhet. UtmĂ€rkelsen understryker hur avgörande detta forskningsomrĂ„de Ă€r för att möta dagens globala utmaningar. Jag Ă€r sĂ€rskilt tacksam mot min handledare, professor Johanna Rosen, vars orubbliga stöd och tro pĂ„ forskningen har varit ovĂ€rderlig, sĂ€ger han.

Genom att kombinera fotokatalys, elektrokatalys och ny materialdesign utvecklar Durga Sankar kostnadseffektiva mycket tunna material och metalloxider som kan avlÀgsna svÄrnedbrytbara föroreningar sÄsom antibiotika, fenoler och PFAS ur vattensystem. Hans lÄngsiktiga mÄl Àr att skapa skalbara reningstekniker som kan anvÀndas i praktiken och dÀrmed bidra till miljöskydd och förbÀttrad folkhÀlsa.

Stipendiet kommer att anvÀndas för ett internationellt forskningsutbyte vid Rice Water Institute vid Rice University i Houston, USA, ett ledande center för avancerad vattenforskning. Under vistelsen kommer han att fÄ praktisk erfarenhet av design och tillverkning av membran för nÀsta generations vattenreningstekniker.

Durga Sankar Àr ursprungligen frÄn Indien och har en tvÀrvetenskaplig akademisk bakgrund. Han har en kandidatexamen i elektroteknik frÄn JNTU Kakinada och en masterexamen i grön energiteknik frÄn Pondicherry University. Han disputerade i materialvetenskap vid Anna University i Indien, dÀr en del av forskningen genomfördes vid Rutgers University i USA. 

Det som fortsÀtter att motivera Vavilapalli Àr forskningens potentiella pÄverkan.

– Det som driver mig Ă€r möjligheten att skapa verkliga lösningar pĂ„ en av de största globala utmaningarna, tillgĂ„ngen till rent vatten. Tanken pĂ„ att solenergi-drivna och hĂ„llbara teknologier kan omvandla förorenat vatten till sĂ€kra och anvĂ€ndbara resurser Ă€r oerhört inspirerande. Det kĂ€nns meningsfullt att arbeta med forskning som kan ha en direkt och pĂ„taglig effekt bĂ„de pĂ„ miljön och mĂ€nniskors liv.

Inför framtiden betonar Durga Sankar att Àven lÀnder med vÀlutvecklad vatteninfrastruktur, sÄsom Sverige, stÄr inför nya utmaningar.

– Att sĂ€kerstĂ€lla hög vattenkvalitet Ă€r fortsatt en prioriterad frĂ„ga i Sverige, trots vĂ€l etablerade och i allmĂ€nhet rena vattensystem. Samtidigt blir nya utmaningar allt tydligare, som lĂ€kemedelsrester, PFAS‑föroreningar och ett ökat tryck frĂ„n industri och urbanisering, sĂ€ger han.

Den 19 maj kommer Durga Sankar att ta emot stipendiet frÄn Sveriges kung Carl XVI Gustaf vid en ceremoni pÄ Kungliga slottet i Stockholm.

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.