Digitaliseringen har ökat takten i samband med coronapandemin. I EU:s och Storbritanniens ÄtgÀrdspaket efter pandemin finns stora planer pÄ ytterligare omfattande expansion av den digitala infrastrukturen med mÄlet att bygga ett digitalt stabilt Europa.
I den hÀr utvecklingen Àr humanistiska och samhÀllsvetenskapliga perspektiv avgörande. I ett nytt projekt ska Stefan Jonsson, professor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhÀlle (Remeso), med kollegor studera hur det hÀr nya sociala och tekniska sammanhanget slÄr igenom i mÀnniskors uppfattningar om vilka de Àr, vilka som delar deras gemenskap och vilka som styr samhÀllet och vÀrlden. Hur pÄverkas till exempel vÄra förestÀllningar om offentligheten och grÀnsdragningarna mellan EU och omvÀrlden? Hur pÄverkas det medborgerliga inflytandet och vilka nya samhÀllsformande krafter, aktörer och gemenskaper som skapas?
â Projektet handlar om förhĂ„llandet mellan teknik, kultur och medvetande. Vi vet idag att folks förestĂ€llningar om nation och samhĂ€lle formats pĂ„ djupet av tekniska förĂ€ndringar, som tryckpressen, jĂ€rnvĂ€gen och radion. Vi undersöker vilka nya idĂ©er om samhĂ€llet som alstras i den sĂ„ kallade digitala revolutionen, sĂ€ger Stefan Jonsson.
Forskarna ska bland annat studera aktörer som finansierar, konceptualiserar och implementerar den digitala omvandlingen, med fokus pÄ 5G och 6G.
Studien Àr en del av ett större internationellt projekt med forskare frÄn olika universitet som tilldelats 16 miljoner kronor av Chanse Consortium, Forte och EU. Den svenska delen av projektet, placerat vid Linköpings universitet, finansieras med 4,3 miljoner kronor. Det ska genomföras i samarbete med Ericsson.
