ÌÇĐÄֱȄ

10 december 2025

Danmark har blivit ett föregångsland för biogas och biometan. Bakom framgången ligger tydliga strategier och en politisk stabilitet kring energifrågor efter oljekrisen på 1970-talet.

Man som förelÀser.
Torben Brabo föreläste på BSRC Winter Conference i ÌÇĐÄֱȄs konsert & kongress. Foto: Ulrik Svedin.

Det berÀttade Torben Brabo, som arbetat med frÄgorna i 30 Är, nÀr han förelÀste pÄ Biogas Solutions Research Center Winter Conference i Linköping. Han berÀttade om bÄde Danmarks biogas-historia och om nya utmaningar.

− Vi tittade mycket pĂ„ Sverige nĂ€r vi introducerade biogasen i danska gasnĂ€tet. Ni hade kommit lĂ€ngre med produktionen och hade mer biogas i systemet. Det fanns en professionalism och know-how som vi kunde dra nytta av, sĂ€ger Torben Brabo.

Chockade landet

Han beskrev hur oljekrisen pÄ 1970-talet slog hÄrt i Danmark.

− Den chockade oss. Vi var helt beroende av fossila brĂ€nslen, frĂ€mst olja. Jag tror att det Ă€r minnet av detta som lever kvar och som gör att vi har en ganska stark enighet runt energi- och klimatpolitiken.

Man som förelÀser för publik. Ulrik Svedin
Torben Brabo, expert pÄ dansk energi- och gasmarknad.
Torben Brabo har lĂ„ng erfarenhet som vd och styrelseledamot i infrastrukturbolag inom gas, el och vĂ€tgas, frĂ€mst hos Energinet, som Ă€r Danmarks motsvarighet till Svenska kraftnĂ€t kombinerat med Nordion energi (el och gas). Under perioden 2000–2009 var han en drivande kraft i att öppna upp danska naturgasnĂ€tet för en fri marknad. Sedan dess har han varit en föresprĂ„kare för biogas, vilket bidragit till att Danmark har nĂ„tt 40 procent biometan i gasnĂ€tet.

Drivkrafterna

− Givetvis fastnade vi stundtals. Men vi insĂ„g att vi kan dra nytta av vĂ„ra erfarenheter frĂ„n arbetet med att liberalisera marknaden och anvĂ€nda dem nĂ€r vi inför biometan.

Danmark har stor kött- och mjölkproduktion, vilket ger mycket gödsel. Hanteringen av gödsel var ocksÄ det som drev pÄ den danska utvecklingen av biogas, och biometan som Àr en renare form och som innehÄller mer metan.

− I början handlade det om gödselhantering. Det infördes i dansk lagstiftning, vilket ledde till snabb utveckling av mindre och lokala biogasanlĂ€ggningar. Men det blev frĂ€mst elektricitet av gasen, inte fordonsgas.

Parisavtalet blev lag

Biometan kom in i det danska naturgasnĂ€tet via samverkan mellan kluster av gĂ„rdsproducenter. Nu fanns gasnĂ€tet, den gröna gasen och ett kommersiellt system. Bönderna krĂ€vde certifiering, vilket ledde till att ett certifikat infördes (2012−13).

En stor förÀndring kom 2018 nÀr klimatmÄlen i Parisavtalet ocksÄ blev lagstadgade.

− Den stora skillnaden var att det genom en ny klimatlag dĂ„ blev bindande för regeringen att varje Ă„r redovisa och diskutera vad vi har uppnĂ„tt. Det hĂ„ller klimatmĂ„len pĂ„ agendan.

Ministern tog stora klivet

Torben Brabo beskriver det som avgörande nÀr klimatministern Dan Jörgensen gav sig ut till sektorerna i nÀringslivet med frÄgor om deras behov för att uppfylla mÄlen:

− Alla kom med en plan. Vi kunde checka av: Okej, handelsflottan 
 ni behöver detta och sĂ„ vidare. VĂ€gtransporterna, ni behöver detta. Och industrierna behövde mer grön gas för att kunna leva upp till sina miljökrav. De beskrev att de behövde biometan. Och det accepterades politiskt.

HÀr kom den stora vÀndningen. Nu började industrierna höra av sig till regeringen med sina behov av biogas. Industrin tog över ansvaret att vidareutveckla marknaderna.

Babyn har vuxit upp
och kan klara sig sjÀlv

− Det betyder att babyn har vuxit upp och kan klara sig sjĂ€lv. Med den mognaden flyttade ledarfacklan till andra aktörer. I dag handlar mycket i stĂ€llet om att nĂ„ mĂ„len med koldioxidlagring och om biogasen ska fortsĂ€tta med relativt enkla anlĂ€ggningar eller utvecklas med större och mer avancerade.

Han menar att politisk enighet fortfarande Àr en styrka.

− Den ger oss tydlighet nĂ€r vi gĂ„r till EU med vĂ„ra frĂ„gor. Vi har mĂ„nga likheter med andra lĂ€nder i Norden och vi borde tala om en gemensam strategi, konstaterar Brabo.

Biogas Solutions Winter Conference 2025

Konferensen samlar årligen experter, forskare och aktörer inom biogaslösningar, och hölls senast i ÌÇĐÄֱȄ den 27-28 november, 2025.

Programmet: 

Paneldeltagare och föreläsare: 

  • Torben Brabo, konsult, tidigare vd för Energinet Gas, Danmark,

  • Stefan Anderberg, LiU

  • Marcus Gustafsson, LiU
  • Johan Englund, Gasum,
  • Anna Lövsén, Tekniska Verken/Svensk biogas, 
  • Carolina Gunnarsson, Region Kalmar,
  • Jörgen Ejlertsson, St1 Biokraft, 
  • Linn Mjörnman, Avfall Sverige,
  • Axel Lindfors, LiU,
  • Annika Björn, LiU, 
  • Mats Eklund, LiU
  • Hans Andersson, LiU
  • Emma Hartvik, Sweco,
  • Anna Schnürer, SLU,
  • Niclas Svensson, LiU,
  • Per Everhill, Tekniska Verken,
  • Martin Liabäck, Linköpings kommun.

Fler röster från konferensen

Kontakt

BSRC

Senaste nytt från LiU

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.

En man i labbrock som stÄr framför en vit vÀgg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.