Elisabeth Zetterholms intresse för flerspråkighet i skolan har lett henne in på flera andra forskningsområden. Ett av dem är modersmålslärares betydelse utöver språkundervisningen. Modersmålslärare är ofta mer än bara språklärare, menar hon.
– Det är en lärargrupp vars potential inte alltid blir synlig. Min forskning har lett mig till flera spännande och intressanta möten och samtal med modersmålslärare där deras engagemang och roll som brobyggare mellan elever, familjer och samhälle blir tydlig.
Elisabeth Zetterholm är biträdande professor i svenska som andraspråk. Tillsammans med kollegan Sari Vuorenpää, universitetslektor vid Stockholms universitet, ville hon lyfta modersmålslärarnas roll ur ett positivt perspektiv. Flerspråkighet och modersmålet har betydelse för elevens skolframgång, men mycket av tidigare forskning har fokuserat på brister i organisationen omkring modersmålsundervisningen.
– Det kan till exempel vara att undervisningen sker utanför skoltid, att modersmålslärarna ofta inte är en del i lärarlaget på skolan eftersom de har sin undervisning på olika skolor, lärarbrist och att det inte har funnits någon utbildning för modersmålslärare, säger Elisabeth Zetterholm.
Med detta som bakgrund blev hon och Sari Vuorenpää intresserade av att höra modersmålslärarnas egna tankar om sin roll som just modersmålslärare. De startade en studie som bygger på samtal med fem modersmålslärare som undervisar i fem olika språk. Samtalet inleddes med frågan: Vad är det bästa med ditt jobb?
Det bästa med arbetet är att de nu får undervisa i mindre grupper över åldersgränser och att varje elev kan få mer uppmärksamhet, svarar lärarna. Men, de betonar framför allt sin roll som länken mellan hemmet och skolan.
– De berättade mycket för oss om vad de själva upplever som deras olika roller. Att de fungerar som brobyggare mellan hem, skola och samhället eftersom de talar samma språk som elever och föräldrar och har en gemensam kulturell bakgrund. Flera av dem berättar att de är ett stöd för elever som känner sig utanför i den svenska skolan. De säger att de ofta tar ett helhetsansvar för familjen som ska integreras i Sverige, berättar Elisabeth Zetterholm.
Resultatet av studien presenteras bland annat i kapitlet Modersmålslärare – så mycket mer än språklärare i boken Modersmål, minoriteter och mångfald (2020) (Boglárka Straszer, Åsa Wedin red.).
– Vi vill framför allt lyfta fram allt det positiva som modersmålslärarna står för, både i relationen mellan skolan och hemmet men också att de kan vara en resurs för andra lärare. Vi sätter in modersmålsundervisningen i teorin om det tredje rummet, ett mellanrum som finns mellan det kända och det okända – där fyller modersmålslärarna en stor funktion som inte bara har med språkundervisningen att göra, säger Elisabeth Zetterholm.
