ÌÇĐÄֱȄ

29 januari 2026

Vid årets Barnafridskonferens i ÌÇĐÄֱȄ tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026. Fotograf: Anna Nilsen
Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026

– Jag Ă€r vĂ€ldigt glad att de hĂ€r frĂ„gorna uppmĂ€rksammas. Forskning behöver nĂ„ ut. SĂ€rskilt nĂ€r det handlar om barn som utsĂ€tts för vĂ„ld och inte fĂ„r det stöd de har rĂ€tt till, sĂ€ger Sara Quarles van Ufford.

Som socionom och jurist, anstÀlld som utvecklare i BorlÀnge kommun och kommundoktorand inom SocialtjÀnstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD), har Sara kombinerat praktik och forskning med ett tydligt mÄl: att stÀrka barns rÀttigheter i mötet med socialtjÀnsten.

Juryns motivering:

Sara Quarles van Ufford har med sin avhandling pÄ ett förtjÀnstfullt sÀtt bidragit till att utveckla vÄr kunskap om barn som riskerar att fara illa. Avhandlingen tillför viktig kunskap om hur barns perspektiv beaktas i socialtjÀnstens utredningar. Forskningen understryker behovet av att ytterligare förstÀrka barns perspektiv och rÀttigheter samt deras meningsfulla delaktighet i beslutsprocessen, liksom att sÀkerstÀlla skydd och stöd för de barn som erfarit vÄld.

Barn berĂ€ttar – men fĂ„r sĂ€llan vĂ„ldsinriktat stöd

Avhandlingen undersöker hur socialtjÀnsten svarar nÀr barn sjÀlva berÀttar om vÄld. Resultaten Àr skarpa:
‱ I drygt 60 procent av granskade utredningar Ă„terges att barnet har berĂ€ttat om vĂ„ld.
‱ Endast 8,2 procent leder till insatser som specifikt adresserar vĂ„ldet.
‱ 70,7 procent av barnavĂ„rdsutredningarna avslutas helt utan skydds- eller stödinsatser. Trots att 35,5 procent indikerar en allvarlig situation med upprepad eller multipel vĂ„ldsutsatthet och ibland allvarligare vĂ„ldsformer.

– Det Ă€r ett av de mest slĂ„ende resultaten. Barn berĂ€ttar, och i mĂ„nga fall Ă€r vĂ„ldet bĂ„de upprepat och allvarligt. ÄndĂ„ avslutas majoriteten av utredningarna utan insatser. Det hĂ€r mĂ„ste förĂ€ndras. Annars har vi inget fungerande barnskydd, sĂ€ger Sara.

Laura Korhonen, centrumchef pÄ Barnafrid, sÀger:
– Sara Quarles van Uffords forskning visar att trots att merparten av barnen berĂ€ttar om vĂ„ld, tas detta inte pĂ„ allvar i den meningen att det finns brister i skydd och stöd. Avhandlingen ger oss ett konkret underlag för den fortsatta utvecklingen av socialtjĂ€nstens arbete i syfte att sĂ€kerstĂ€lla barns rĂ€ttigheter i socialtjĂ€nstens beslutsfattande, sĂ€ger Laura Korhonen.

NÀr barns röster försvinner

Analysen visar pĂ„ hur barns röster faktiskt försvinner under handlĂ€ggningsprocessen. Å ena sidan utesluts barn frĂ„n delaktighet – de kommer inte till tals och deras berĂ€ttelser beaktas inte – vilket i praktiken innebĂ€r att de skyddas frĂ„n delaktighet men inte mot vĂ„ld. Å andra sidan, nĂ€r barnen bedöms kapabla att delta, beaktas inte hur vĂ„ldet pĂ„verkar deras möjlighet att hĂ€vda sina intressen, och deras delaktighet anvĂ€nds i stĂ€llet för att ogiltigförklara vĂ„ldet.

Det handlar ofta om fall dÀr barnet först berÀttat om vÄld och sedan tagit tillbaka sina uppgifter. Ofta stannar processen hÀr och landar i en bedömning som tonar ner vÄldet, i stÀllet för att frÄga sig varför barnet Ätertar sina uppgifter.

– Vi behöver förstĂ„ vĂ„ldets dynamik och barns situation. Annars riskerar vi att bĂ„de tysta och misstolka deras röster, sĂ€ger Sara.

FrĂ„n juridik till social barnavĂ„rd – drivkraften

Saras intresse för barns rÀttigheter vÀxte under juridikstudierna och fördjupades i socialt arbete.
– FrĂ„gan som följt mig Ă€r: Hur realiserar vi barns rĂ€ttigheter i praktiken? I mötet med barnen blev det uppenbart att rĂ€ttigheter mĂ„ste bĂ€ras av kunskap, tid och mod hos professionella.

Saras budskap Àr tydligt: stödet till barn avgörs inte bara av enskilda handlÀggare, utan av förutsÀttningarna runt dem.

– Det behövs ett tydligt nationellt ansvar. Kunskap, tvĂ€rprofessionella arbetssĂ€tt och tid för att faktiskt tala med barn. Annars riskerar vi ett system dĂ€r barn faller mellan stolarna beroende pĂ„ kommun och handlĂ€ggare.

Hon fortsÀtter nu planeringen av ett projekt som knyter an till avhandlingen. Samverkan mellan akademi och praktik, genom SUD, har varit avgörande för att möjliggöra avhandlingsprojektet.

– Jag Ă€r djupt tacksam. Min ambition Ă€r att ge tillbaka till praktiken och bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjĂ€nst.

Om Barnafridspriset

UtmĂ€rkelsen ”Barnafridspriset” Ă€r instiftad för att uppmĂ€rksamma och belöna insatser för barns rĂ€ttigheter och vĂ€lbefinnande. Det delas ut till personer eller organisationer som gjort betydande bidrag för att frĂ€mja barns trygghet och hĂ€lsa liksom viktiga insatser för att skapa en bĂ€ttre miljö och framtid för barn.

I juryn ingĂ„r professor Laura Korhonen, doktor Gabriel Otterman, docent Ann-Charlotte MĂŒnger och doktor Rikard Tordön, samtliga medarbetare pĂ„ Linköpings universitet.



Tre nyckeltal från avhandlingen

70,7 procent 

av barnavårdsutredningarna avslutas utan skydds- eller stödinsatser.

8,2 procent 

leder till insatser som direkt adresserar våldet.

35,5 procent 

indikerar en allvarlig situation med upprepad eller multipel våldsutsatthet.

Barn berättar - ofta och på olika sätt

En seglivad föreställning är att bristande samhällsskydd beror på att barn sällan berättar om våld. Saras material visar motsatsen: Barn berättar - ofta och på olika sätt. Vissa söker aktivt stöd och vill inte gå hem, andra behöver ges förutsättningar för att kunna berätta. Vårt ansvar är att lyssna - och agera.

Illustration av en flicka i samtal med en kvinna sett bakifrÄn

Avhandling

Omslaget till en bok med en lila bakgrund.

Sara Quarles van Ufford

Care Sciences School of Health and Welfare Dalarna University, Falun, Sweden 2025

 

Kontakt

Pristagare från tidigare år

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.