Blessing Edebor från Nigeria är en av nio masterstudenter som valt att gå den nya kursen Scholars at risk student led workshop.
– Jag har insett att det inte är det första du gör som får effekt och inte heller det sista. Det är det envisa arbetet som ger resultat, sammanfattar hon sina erfarenheter hittills.
Studenterna har tagit sig an uppdraget att utforma en kampanj till stöd för den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som suttit i iranskt fängelse sedan 2016. Resultatet ska bli en skriven rapport, en kampanj på sociala medier, seminarier, webinarier och en utställning. Målet är att nå den svenska allmänheten.
På längre sikt kan kampanjen förhoppningsvis bidra till att Ahmadreza Djalali släpps fri.
– En sak jag lärt mig är att du inte alltid kan lita på att din regering gör det rätta. Ibland måste du som individ gå ut och protestera och föra oväsen, säger masterstudenten Leigh Lane från USA.
Till den akademiska frihetens försvar
Kursformatet har ursprungligen tagits fram av Scholars at risk, som är ett internationellt nätverk bestående av över 650 lärosäten som vill arbeta för akademisk frihet. Nätverket ger också stöd till enskilda forskare som utsätts för hot och förföljelse. Linköpings universitet har till exempel just nu tagit emot tre afghanska forskare via SAR.
Den som tagit initiativet till kursen och anpassat den till masterprogrammet är LiU-professorn Claudia Tazreiter vid Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO). Hon är Sveriges representant vid the European Advocacy Committee for Scholars at Risk, vilket är den europeiska delen av SAR-nätverket, men hon är också– Det handlar om hur vi ser till att upprätthålla friheten att forska, friheten att undervisa, friheten att bestämma kursplaner, friheten att vara nytänkande, men också försvarar studenternas rätt till utbildning, förklarar hon.
Även för ingenjörer
Den nya kursen genomförs som en pilot vid masterprogrammet i Etnicitet och Migration vid LiU, men Claudia Tazreiter menar att den skulle kunna ges inom vilket program som helst, vilket är en idé som hon också framfört till universitetsledningen. Det som lärs ut går överföra till andra områden. Det handlar ju om konsten att tala för en sak och göra den begriplig och användbar för människor som inte är specialister på just ditt område.
– Även ingenjörer skulle kunna ha nytta av det när de pratar med allmänheten om vad de gör till exempel, säger hon.
Masterstudenterna kommer från olika delar av världen: USA, Turkiet, Sverige, Japan och Nigeria. De är glada över att få arbeta praktiskt efter all teoretiska kurser. Men det är en utmaning att skriva en rapport som alla ska kunna begripa. Det är en utmaning att hitta en plats att ställa upp en utställning. Det är en utmaning att ta sig genom bruset och förbi algoritmerna på sociala medier.
Studenterna kritiska till regeringen
Men Ahmadreza Djalalis öde har också gripit dem. Han är forskare inom katastrofmedicin och orättfärdigt dömd till döden av iransk domstol. När Sverige genomförde en fångutväxling med Iran förra året hölls han kvar. Studenterna är kritiska till hur den svenska regeringen agerat.
– Jag gjorde lite research innan jag kom hit och förstod att Sverige var engagerat i mänskliga rättigheter. Men när jag började jobba med det här fallet insåg jag att engagemanget inte var så djupt som jag trodde. Det var en ögonöppnare, säger Blessing Edebor.
Därför hoppas studenterna att få komma till riksdagen och prata med politikerna om Djalalis fall och vikten av akademisk frihet. I slutet av april planerar de att åka till universitetet i Dundee i Skottland tillsammans med sin lärare för att presentera sin rapport och utbyta erfarenheter med andra europeiska studenter som jobbat med liknande kampanjer.
