ÌÇĐÄֱȄ

22 september 2026

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer. 

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad. Fotograf: Anna Nilsen
Helen Köpman är Årets alumn 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet. "Det är fantastiskt! Jag känner mig otroligt hedrad och glad över att få den här utmärkelsen," säger hon.

Bilar dundrar fram genom EU-kvarteren lÀngs Bryssels mest trafikerade gata, Rue de la Loi. HÀr kan luftkvaliteten vara bland de sÀmsta i Europa pÄ en dÄlig dag. Tio vÄningar ovanför det öronbedövande bruset ligger Helen Köpmans kontor i en av EU-kommissionens mÄnga byggnader av glas och betong.

– Jag har sĂ„lt min bil. Numera cyklar jag överallt, det ger en stunds Ă„terhĂ€mtning efter jobbet och jag slipper stressa i alla bilköer, sĂ€ger hon.

Helen Köpman Àr vice enhetschef pÄ AI for societal good vid Generaldirektoratet för kommunikationsnÀt, innehÄll och teknik. HÀr jobbar cirka 900 personer med regleringar och stöd till innovation för att Europa ska vara sÀkert, konkurrenskraftigt och digitalt oberoende.

En kvinna som sitter i en stol med hÀnderna utstrÀckta. Anna Nilsen
Helen Köpman Àr vice enhetschef pÄ AI for societal good pÄ EU-kommisionen.
– Jag tycker det Ă€r fantastiskt att kunna jobba med teknik och teknologi pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r bra för samhĂ€llet, sĂ€ger Helen Köpman.

AI och digitala tvillingar

Just nu fokuserar hon pÄ hur AI och sÄ kallade digitala tvillingar ska kunna förbÀttra stadsmiljön genom att till exempel förbÀttra trafikflödena och minska utslÀppen. I och med att ungefÀr 75 procent av EU:s invÄnare bor i stÀder, en siffra som antas öka, Àr det en viktig frÄga inte bara för klimatet utan ocksÄ folkhÀlsan.

– Vi vill anvĂ€nda informationen som stĂ€derna ger pĂ„ ett smartare sĂ€tt sĂ„ att all service och infrastruktur fungerar bĂ€ttre. HĂ„llbarhet och digitalisering gĂ„r hand i hand, sĂ€ger hon.

AI har i över 40 Ärs tid funnits pÄ den europeiska agendan. Men för tvÄ Är sedan skapades Europeiska kommissionens AI-kontor för att möta den accelererande teknikutvecklingen inom omrÄdet. Helen Köpman tror dock inte att EU ska försöka tÀvla med USA och Kina i utvecklingen av storskaliga sprÄkmodeller.

En kvinna som stÄr framför en rad flaggor. Anna Nilsen
Helen Köpman utanför EU-kommissionens huvudbyggnad i Bryssel.
– Vi vet inte om det Ă€r de hĂ€r stora modellerna som Ă€r ”the killer app”. Det hĂ€r Ă€r bara första vĂ„gen av den nya AI-revolutionen. Vi har inte alls sett var det hĂ€r kommer att landa.

Enligt henne fokuserar EU i stÀllet mer pÄ hur industrier och företag inom exempelvis energisektorn, bilindustrin och hÀlso- och sjukvÄrden kan integrera AI i sina arbetsprocesser.

– Vi vill förbĂ€ttra samhĂ€llet och undersöker hur man kan integrera AI pĂ„ ett ansvarsfullt sĂ€tt som gör oss mer effektiva, smartare, duktigare och mer produktiva.

40 flaskor vin

PĂ„ tionde vĂ„ningen dĂ€mpar den grĂ„ heltĂ€ckningsmattan ljudet i det öppna kontorslandskapet. Utsikten över Bryssel Ă€r milsvid i tre riktningar. Åt alla hĂ„ll tornar byggkranar upp sig över den blandade och stĂ€ndigt förĂ€nderliga bebyggelsen i miljonstaden som Ă€r Europeiska unionens hjĂ€rta.

NÀr Helen Köpman först kom till Bryssel i början av 1990-talet sÄg det ganska annorlunda ut.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad. Anna Nilsen
Tiden i Bryssel började redan innan Sverige var med i EU för Helen Köpman.
Direkt efter examen frĂ„n Y-linjen 1989 tog hon jobb pĂ„ en konsultfirma i Stockholm men kĂ€nde snart att vĂ€rlden lockade. Genom en stiftelse, finansierad av svenska staten och nĂ€ringslivet – Sveriges tekniska attachĂ©er – fick Helen Köpman ett uppdrag i Bryssel. Det handlade om att snappa upp de senaste tekniktrenderna inom IT och telekomsektorn och rapportera hem.

– Jag ville fĂ„ insikten om hur det Ă€r att jobba i ett annat land. Stimulansen, öppna sinnena och förstĂ„ mer om omvĂ€rlden.

NÀr Sverige sedan röstade ja för att gÄ med i EU 1995 var marginalen liten.

– PĂ„ den svenska EU delegationen hade vi ett vad om vilken procent det skulle bli i folkomröstningen. Insatsen var en flaska vin. Jag kom nĂ€rmast och fick 40 flaskor vin, sĂ€ger Helen Köpman med ett leende.

Teknikutveckling i frakant

I och med att Sverige nu var med i EU öppnade sig nya jobbmöjligheter och hon blev anstÀlld pÄ kommissionen för att hjÀlpa Sverige i övergÄngen in i EU. Men efter ett Är vÀxte Àventyrslustan och hon flyttade till Amsterdam dÀr hon bland annat var med och utvecklade mobila VPN-lösningar. Och efter sju Är i den kommersiella branschen kom Ànnu en vÀndning.

– NĂ€r jag vĂ€ntade mitt andra barn tyckte jag att nu kanske jag ska ”lugna ner” mig lite grann och flyttade tillbaka till Bryssel med familjen och tog ett jobb pĂ„ forskningsdirektoratet.

En kvinna som sitter pÄ en grön stol i ett rum. Anna Nilsen
Tidigare har Helen Köpman haft sÀrskilt fokus pÄ startups. Hon menar att det Àr stimulerande att arbeta med startups eftersom det finns sÄ mÄnga duktiga företag i Europa.
Men att fĂ„ jobb pĂ„ EU-kommissionen Ă€r inte helt enkelt. Till en enda tjĂ€nst kan det vara över 100 000 sökande dĂ€r de som gĂ„r vidare i processen genomgĂ„r olika rigorösa tester.

– Det Ă€r ett mycket litet nĂ„lsöga man ska igenom, sĂ€ger Helen Köpman.

Under Ă„ren pĂ„ forskningsdirektoratet jobbade hon med internationellt samarbete i EU:s stora ramprogram för forskning – Horizon. Sedan 2010 jobbar hon alltsĂ„ vid Generaldirektoratet för kommunikationsnĂ€t, innehĂ„ll och teknik.

HÄllbar framtid

Unders det tidiga 2010-talet lÄg Helen Köpmans fokus pÄ sjÀlvkörande bilar. Sedan blev det identifikationslösningar med blockchain-teknik, digital euro och stöd till startupföretag bland annat. Nu Àr det dagens AI-race med framvÀxten av storskaliga sprÄkmodeller och samhÀllsnyttiga anvÀndningsomrÄden som hon Àgnar större delen av sin tid Ät.

En kvinna som sitter vid ett bord och pratar med nÄgon. Anna Nilsen
Helen Köpman har bott mer Àn halva livet utanför Sverige och anammat den Belgiska kulturen. Men trots det klingar fortfarande dalmÄlet tydligt. 
– AI-omrĂ„det Ă€r fascinerande men ocksĂ„ lite skrĂ€mmande ibland nĂ€r man tĂ€nker pĂ„ vad som kan hĂ€nda med den hĂ€r utvecklingen om man förlorar kontrollen.

Utöver smarta stĂ€der jobbar Helen Köpmans enhet Ă€ven med AI-lösningar för energioptimering och för extrema vĂ€derhĂ€ndelser. Enligt henne Ă€r klimatfrĂ„gan avgörande, och hon Ă€r övertygad om att ny teknik kan hjĂ€lpa till i rĂ€tt riktning – sĂ„ lĂ€nge den anvĂ€nds ansvarsfullt.

– Jag skulle vilja se en framtid dĂ€r vĂ„ra barn kan leva utan oro för planetens framtid. Om vi lyckas skapa ett mer hĂ„llbart samhĂ€lle kan vi lösa mĂ„nga av de problem som vĂ€rlden stĂ„r inför. DĂ€rför kĂ€nns det meningsfullt att arbeta med smarta stĂ€der, hĂ„llbarhet och AI.

En kvinna som cyklar genom en park. Anna Nilsen
Helen Köpman cyklar till och frÄn jobbet varje dag för att slippa bilköer och fÄr en stunds ÄterhÀmtning.

Image not found

Möt Helen Köpman

I videon berĂ€ttat Årets alumn Helen Köpman om hur AI och sĂ„ kallade digitala tvillingar ska kunna förbĂ€ttra stadsmiljön genom att till exempel förbĂ€ttra trafikflödena och minska utslĂ€ppen.

Utbildning: LÀste teknisk fysik och elektroteknik (Y-linjen) pÄ LiU mellan 1985 och 1989

čóö»ć»ć: 1965 i Olofström och uppvuxen till största delen i BorlĂ€nge

Familj: TvÄ vuxna barn födda i Belgien (pratar dock svenska med tydligt dalmÄl)

ł§±è°ùĂ„°ì: Pratar flytande svenska, franska, engelska och en smula finska och italienska Beskriver sig som: nyfiken, utĂ„triktad och orĂ€dd

Helen Köpman om tiden vid LiU

Möt ännu en av Årets alumner 2026

Läs mer om utmärkelsen Årets alumn

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.

En man i labbrock som stÄr framför en vit vÀgg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.

En man i operationsklÀder som pratar i mobiltelefon.

Lärdomar från ett sjukhus under attack

Att personalen har övat regelbundet är avgörande för att en masskadeplan ska fungera i en krigssituation. Att planen i sig har fokus på personalens säkerhet och innehåller detaljer om kommunikation är också viktiga framgångsfaktorer.