糖心直播

Agnes Andersson

Psykolog, doktorand vid Institutionen f枚r h盲lsa, medicin och v氓rd, Link枚pings universitet

Emma Busk Winquist

Arbetsf枚rm氓ga efter hj盲rnskada: Effekten av hj盲rntr枚tthet och kognitiv uttr枚ttbarhet

Varje 氓r f氓r omkring 70 000 personer i Sverige en hj盲rnskada, oftast efter stroke eller trauma. Ett av de mest begr盲nsande l氓ngtidssymtomen 盲r hj盲rntr枚tthet som p氓verkar b氓de aktiviteter i vardagen, livskvaliteten och m枚jligheten att arbeta. M氓nga beskriver hj盲rntr枚ttheten som det st枚rsta hindret vid 氓terg氓ng till arbete, och endast runt 40 % har kunnat 氓terg氓 till arbete tv氓 氓r efter hj盲rnskadan. Forskningen har hittills fr盲mst studerat subjektiv hj盲rntr枚tthet, allts氓 den egna upplevelsen av tr枚tthet, medan betydligt mindre 盲r k盲nt om kognitiv uttr枚ttbarhet. Kognitiv uttr枚ttbarhet 盲r en m盲tbar f枚rs盲mring i prestation n盲r man anstr盲nger sig 枚ver tid, exempelvis i form av att uppm盲rksamhet f枚rs盲mras, man blir l氓ngsammare eller g枚r fler fel. Trots att det finns ett antal forskningsstudier om kognitiv uttr枚ttbarhet finns idag inga verktyg som kan anv盲ndas f枚r att m盲ta uttr枚ttbarhet i klinisk verksamhet.
Mitt projekt har tv氓 m氓l. F枚rst ska det unders枚ka om kognitiv uttr枚ttbarhet kan m盲tas med upprepade kognitiva test (t.ex. minnestest). Om metoden fungerar kan den enkelt inf枚ras i klinisk verksamhet f枚r att b盲ttre kunna skr盲ddarsy rehabilitering efter individens f枚ruts盲ttningar.

Det andra m氓let 盲r att unders枚ka vilka faktorer som kan f枚ruts盲ga arbetsf枚rm氓ga efter hj盲rnskada. Hos patienter med multipel skleros har man exempelvis sett att kognitiv uttr枚ttbarhet kan f枚ruts盲ga framtida arbetsf枚rm氓ga b盲ttre 盲n subjektiv hj盲rntr枚tthet, men detta har 盲nnu inte unders枚kts hos personer med sviter efter hj盲rnskada. En mer tr盲ffs盲ker prognos f枚r arbetsf枚rm氓ga kan f枚rb盲ttra planering av arbets氓terg氓ng och de anpassningar som kan beh枚vas p氓 arbetsplatsen.

Julie Beaudeau

Biolog, doktorand vid Institutionen f枚r biomedicinska och kliniska vetenskaper, Link枚pings universitet

Emma Busk Winquist

Miniatyrmodeller av human tarm hj盲lper oss att f枚rst氓 varf枚r inflammatorisk tarmsjukdom uppst氓r
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) 盲r en kronisk sjukdom som drabbar m氓nga individer och orsakar symtom s氓som buksm盲rta, diarr茅 och tarmbl枚dningar. Sjukdomen p氓verkar, ut枚ver fysisk och psykisk h盲lsa, 盲ven familj och samh盲lle, till exempel genom fr氓nvaro fr氓n arbete och sjukv氓rdskostnader. En betydande andel av patienterna svarar inte tillfredsst盲llande p氓 tillg盲nglig behandling, vilket understryker behovet av en f枚rb盲ttrad f枚rst氓else av sjukdomens mekanismer.

Ett centralt k盲nnetecken vid IBD 盲r en f枚rsvagning av tarmens slemhinnebarri盲r. Under normala f枚rh氓llanden skyddar denna barri盲r kroppen fr氓n skadliga bakterier och antigen. Vid IBD 盲r barri盲rfunktionen nedsatt vilket bidrar till inflammation i tarmv盲ggen. Varf枚r slemhinnebarri盲ren inte fungerar vid IBD 盲r dock 盲nnu inte klarlagt. Mitt projekt syftar till att unders枚ka hur en viss typ av viktiga immunceller, makrofager, samverkar med tarmslemhinnan och p氓verkar dess barri盲rfunktion. Makrofager 盲r viktiga f枚r att skydda kroppen, men de kan ocks氓 bidra till tarminflammation vid IBD.

F枚r att studera detta kommer vi i laboratoriet att anv盲nda humana miniatyrmodeller av tarmen som 盲r framodlade fr氓n patienter med IBD. Dessa miniatyrmodeller g枚r det m枚jligt att efterlikna den m盲nskliga tarmen och studera hur olika celltyper samverkar b氓de under friska och inflammatoriska f枚rh氓llanden. Genom att kartl盲gga dessa processer kan mitt projekt bidra till att f枚rst氓 varf枚r IBD uppst氓r och p氓 sikt leda till mer effektiva behandlingar.

Towe Hedbom

Sjuksk枚terska, doktorand vid Avd f枚r omv氓rdnad och reproduktiv h盲lsa, Link枚pings universitet

Emma Busk Winquist

Tele-yoga som digital rehabilitering vid l氓ngvarig sjukdom
L氓ngvariga sjukdomar som hj盲rtsvikt, KOL och diabetes p氓verkar livskvaliteten negativt och kan leda till tr枚tthet, psykisk oh盲lsa och social isolering. Fysisk aktivitet har visat sig f枚rb盲ttra b氓de fysisk funktion och psykiskt v盲lbefinnande, men m氓nga har sv氓rt att delta i traditionell rehabilitering p氓 grund av begr盲nsande symtom och sv氓righeter att l盲mna hemmet.

听

Yoga 盲r en skonsam tr盲ningsform och medicinsk yoga, som anv盲nds inom svensk h盲lso- och sjukv氓rd, 盲r s盲ker och har f氓 biverkningar. Genom digitala l枚sningar som tele-yoga kan tillg盲ngligheten 枚ka och rehabilitering m枚jligg枚ras i hemmet.
Min avhandling 盲r en del av projektet Tele-yoga: n盲r 脰st m枚ter V盲st, en randomiserad kontrollerad studie med 311 deltagare som utv盲rderar effekter av tele-yoga f枚r personer med l氓ngvarig sjukdom.

Syftet med avhandlingsprojektet 盲r att unders枚ka 1) f枚rv盲ntningar och erfarenheter hos 156 personer med l氓ngvarig sjukdom som deltar i tele-yoga, 2) f枚ljsamhet till egentr盲ning samt 3) kostnader f枚r interventionen.

Avhandlingen best氓r av fyra delstudier i en processutv盲rdering som tillsammans bidrar med f枚rdjupad kunskap om upplevelser, f枚ljsamhet och kostnadseffektivitet.
Studie 1: Unders枚ker f枚rv盲ntningar p氓 tele-yoga. Intervjuer har genomf枚rts med samtliga deltagare f枚re behandling. Studie 2: Beskriver f枚ljsamhet till en app f枚r egentr盲ning och faktorer som p氓verkar f枚ljsamhet. Studie 3: Utforskar med hj盲lp av intervjuer vilka f枚rv盲ntningar och erfarenheter deltagarna har av tele-yoga 枚ver tid. Studie 4: Genomf枚r h盲lsoekonomiska analyser, inklusive betalningsvilja.

Resultaten kan bidra till utvecklingen av tillg盲nglig, effektiv och h氓llbar digital rehabilitering f枚r personer med l氓ngvariga sjukdomstillst氓nd.

Matilda Holmbom

Sjuksk枚terska, doktorand vid Avd f枚r omv氓rdnad och reproduktiv h盲lsa, Link枚pings universitet

Emma Busk Winquist

Att leva med hj盲rtsjukdom
Hj盲rtsjukdom p氓verkar inte bara den drabbade personen utan hela familjen, s盲rskilt anh枚riga som ofta tar p氓 sig en v氓rdande roll. Faktorer som sjukdomens sv氓righetsgrad och relationen till den sjuke kan p氓verka anh枚rigas livssituation. Trots detta 盲r kunskapen om anh枚rigas situation vid specifikt hj盲rtsjukdom begr盲nsad, liksom om hur familjen som enhet p氓verkas. Syftet med mitt avhandlingsprojekt 盲r att b盲ttre f枚rst氓 och beskriva hur det 盲r att vara anh枚rig till en person med hj盲rtsjukdom, med s盲rskilt fokus p氓 familjeliv, h盲lsa, beredskap att v氓rda samt behov av st枚d.

I delstudie I beskrivs livssituationen f枚r partners till en hj盲rtsjuk person med hemmaboende ungdomar, baserat p氓 intervjuer med 22 anh枚riga fr氓n tre skandinaviska l盲nder. Delstudie II beskriver hur familjeliv och relationer p氓verkas i familjer med ungdomar och en hj盲rtsjuk f枚r盲lder, grundat p氓 intervjuer med 28 familjer fr氓n samma l盲nder som i delstudie I. Delstudie III 盲r en systematisk litteratur枚versikt som utv盲rderar m盲tegenskaperna f枚r instrumentet 鈥漃reparedness for Caregiving Scale鈥�. Delstudie IV utv盲rderar effekterna av ett internetbaserat st枚dprogram f枚r anh枚riga till personer med hj盲rtsvikt, med prim盲rt fokus p氓 deras beredskap att ge v氓rd och omsorg.

Genom att b盲ttre f枚rst氓 anh枚rigas situation n盲r en n盲rst氓ende 盲r hj盲rtsjuk, st盲rka deras beredskap att v氓rda och erbjuda relevant st枚d, kan vi inte bara fr盲mja anh枚rigas h盲lsa och v盲lbefinnande, utan ocks氓 f枚rb盲ttra deras f枚rm氓ga att ge effektiv v氓rd. Detta kan i sin tur leda till en f枚rb盲ttrad livskvalitet f枚r hela familjen

听

S盲idi Margot Ovox

Psykiatrisjuksk枚terska, doktorand vid Avd f枚r omv氓rdnad och reproduktiv h盲lsa, Link枚pings universitet

Att m枚ta m盲nniskor som 盲r sj盲lvmordsben盲gna
Sj盲lvmord (suicid) 盲r inte bara en siffra i en global statistik - det 盲r en m盲nniska som f枚rsvinner var fyrtionde sekund. I Sverige motsvarar det en skolklass varje vecka, en f枚rlust som sk盲r genom familjer, samh盲llen och v氓rdens sj盲lvbild (Socialstyrelsen, 2022).

Trots detta kommer m氓nga av dem som d枚r i sj盲lvmord i kontakt med h盲lso- och sjukv氓rden strax innan d枚dsfallet. Vi m枚ter dem, och 盲nd氓 f枚rsvinner de. Det s盲ger n氓got b氓de hoppfullt och obekv盲mt: V氓rden har stora m枚jligheter att f枚rebygga suicid 鈥� men ser inte alltid det som betyder mest. Det som g枚r mest ont l氓ter sig s盲llan m盲tas. Det visar sig inte alltid i ord, utan i kroppar som tappar rytm, blickar som dr枚jer, relationer som tyst f枚r盲ndras. I v氓rden sker d盲rf枚r m氓nga suicidbed枚mningar intuitivt 鈥� i samtal, i m枚ten, i det som k盲nns snarare 盲n det som m盲ts. 脛nd氓 saknas arbetss盲tt som tar just dessa erfarenhetsn盲ra signaler p氓 allvar. M氓nga patienter vittnar om att de vill bli mer 盲n bed枚mda: de vill bli h枚rda, p氓 djupet, ocks氓 n盲r det som s盲gs 盲r oklart eller mots盲gelsefullt.

Ny forskning visar att sj盲lvmordsben盲genhet (suicidalitet) inte 盲r ett statiskt tillst氓nd utan en process 鈥� en gradvis f枚rskjutning av hur tid, framtid och mening upplevs. F枚r vissa blir d枚den inte en abstrakt tanke, utan en konkret m枚jlighet. Dessa erfarenheter 盲r ofta sv氓ra att s盲tta ord p氓 och faller d盲rf枚r l盲tt mellan v氓rdens formul盲r och standardiserade fr氓gor. Just d盲rf枚r har de ocks氓 l盲nge varit d氓ligt utforskade.

Mitt forskningsprojekt tar sin utg氓ngspunkt i dem som vet mest 鈥� personer med egen erfarenhet av sv氓r suicidalitet. Genom att lyssna till hur suicidalitet levs, uttrycks och f枚rst氓s i vardagen, och hur m枚tet med v氓rden faktiskt upplevs, skapas ny kunskap som g氓r bortom riskfaktorer och diagnoser. Kunskap som kan f枚r盲ndra hur vi i v氓rden m枚ter m盲nniskor i livets mest utsatta 枚gonblick.

M氓let 盲r inte fler skalor 鈥� utan b盲ttre lyh枚rdhet. P氓 sikt kan denna erfarenhetsbaserade kunskap 盲ven ligga till grund f枚r nya, innovativa st枚d i v氓rden, som hj盲lper patientens r枚st att bli tydligare i bed枚mning och v氓rd. F枚r ibland 盲r det just d盲r 鈥� i det som 盲nnu inte riktigt sagts 鈥� som m枚jligheten till prevention finns.

Maike Schneider

Biolog, doktorand vid Institutionen f枚r h盲lsa, medicin och v氓rd, Link枚pings universitet

Emma Busk Winquist

Kronisk inflammation efter hj盲rtinfarkt
Kransk盲rlssjukdom 盲r den vanligaste orsaken till hj盲rtinfarkt och d枚d i Sverige. Sjukdomen beror p氓 氓derf枚rfettning i kransk盲rlen, d盲r fett och inflammatoriska celler ansamlas i k盲rlv盲ggen. Trots modern behandling kvarst氓r hos m氓nga patienter en l氓ggradig inflammation efter hj盲rtinfarkt som 枚kar risken f枚r ny hj盲rtinfarkt. Orsaken till denna 鈥漴estinflammation鈥� 盲r 盲nnu inte kartlagd.

En m枚jlig nyckelmekanism 盲r det s氓 kallade inflammasomkomplexet 鈥� ett system av proteiner i immunceller som aktiverar fris盲ttningen av inflammatoriska 盲mnen. Tidigare resultat fr氓n v氓r forskargrupp visar att immunceller fr氓n hj盲rtinfarktpatienter har en starkare inflammasomaktivering 盲n immunceller fr氓n friska personer. Behandling med statiner i h枚gdos rekommenderas idag till alla som haft hj盲rtinfarkt. Denna medicin g枚r stor nytta genom att s盲nka kolesterol men kan ocks氓 p氓verka immunf枚rsvaret. Jag har nyligen visat att statin kan 枚ka inflammasomaktivering i humana immunceller n盲r cellerna behandlas med l盲kemedlet 鈥漣 provr枚r鈥�.

I detta projekt vill jag nu f枚rdjupa f枚rst氓elsen av hur inflammasomkomplexet regleras hos patienter efter hj盲rtinfarkt och om det finns en skillnad beroende p氓 statinbehandling. Jag analyserar genuttryck i immunceller fr氓n patienter med respektive utan statinbehandling och j盲mf枚r med friska kontroller. Resultaten kommer att ge ny kunskap om vilka gener och signalv盲gar som driver inflammationen vid kransk盲rlssjukdom. P氓 sikt kan det bidra till ny behandling av kronisk inflammation efter hj盲rtinfarkt.

Mattias Waldeck

Infektionsl盲kare, doktorand vid Institutionen f枚r biomedicinska och kliniska vetenskaper, Link枚pings universitet

Emma Busk Winquist

脰kad risk f枚r f盲sting- och mygg枚verf枚rda infektioner som orsakar hj盲rn- och hj盲rnhinneinflammation vid varmare klimat
Det 盲r vanligt med f盲stingbett och det 盲r v盲lk盲nt att f盲stingar sprider sjukdomar som borrelia och TBE, sjukdomar som kan ge allvarliga skador p氓 hj盲rna och nervsystem. F盲stingar b盲r dock ocks氓 p氓 m氓nga andra mikroorganismer som kan smitta till m盲nniska vid f盲stingbett. I vilken utstr盲ckning dessa orsakar sjukdom hos m盲nniska och vilka sjukdomsbilder de ger upphov till 盲r d盲remot inte fullt klarlagt. Vid ett varmare klimat 枚kar risken f枚r f盲sting- och myggburna infektioner och nya smitt盲mnen kan introduceras i nya omr氓den. Ett tydligt exempel p氓 detta 盲r det myggburna West Nile feberviruset (WNV) som spridit sig norrut i Europa det senaste decenniet och kan orsaka allvarlig hj盲rninflammation. H枚sten 2025 p氓visades WNV-smitta f枚r f枚rsta g氓ngen hos h盲star i Danmark.

I det h盲r projektet kommer jag att studera fall av hj盲rn- och hj盲rnhinneinflammation i Sk氓ne under 2001鈥�2025 och i efterhand analysera blod- och ryggm盲rgsv盲tskeprov f枚r att se om sjukdomen var orsakad av n氓got f盲sting- eller myggburet smitt盲mne. Denna kunskap 盲r viktig f枚r att v盲gleda v氓rden vilka smitt盲mnen man b枚r unders枚ka f枚r. Att kunna fastst盲lla vilket smitt盲mne som orsakar hj盲rn- och hj盲rnhinneinflammationen ger ocks氓 m枚jlighet att behandla med riktad antibiotika vid bakterieinfektion som till exempel Borrelia miyomatoi och avsluta on枚dig antibiotikabehandling vid virusorsakad sjukdom.

Jag kommer ocks氓 att studera fall av hj盲rn- och hj盲rnhinneinflammation d盲r man inte kunnat fastst盲lla vilket smitt盲mne som orsakade sjukdomen. Kunskapen som tas fram i detta projekt 盲r viktig f枚r att kunna p氓visa avvikelser i det epidemiologiska m枚nstret som kan tyda p氓 att ett nytt smitt盲mne introducerats. D盲rmed ges ocks氓 m枚jlighet till f枚rebyggande insatser f枚r att f枚rhindra att m盲nniskor smittas och blir sjuka.

听

Postdoks

Sara S枚derqvist

Biolog, postdok vid Institutionen f枚r biomedicinska och kliniska vetenskaper, Link枚pings universitet

Emma Busk Winquist

AI-modell f枚r b盲ttre behandling av bukspottsk枚rtelcancer
Bukspottk枚rtelcancer 盲r en diagnos som idag ofta har d枚dlig utg氓ng. De kliniska verktygen f枚r dessa patienter 盲r begr盲nsade. Vi vet dessutom relativt lite om hur bukspottk枚rtelcancer sprider sig, b氓de i tidiga skeden och i senare skede n盲r cancern sprider sig bortom bukspottk枚rtelns gr盲nser. Idag anv盲nds delvis informationen fr氓n mikroskopiska analyser av bukspottk枚rtelcancern f枚r kliniska beslut. Dock kan inte forskningen och sjukv氓rden idag med tillr盲cklig precision f枚rutsp氓 vilka mikroskopiska fynd som har faktisk betydelse f枚r patientens prognos.

I det h盲r projektet vill jag f枚rb盲ttra utsikterna f枚r hur fynd inom digital histopatologi, det vill s盲ga v盲vnadssnitt p氓 skannade mikroskopiglas, kan underl盲tta kliniska beslut och f枚rutsp氓 prognosen f枚r patienter med bukspottk枚rtelcancer. Detta kommer att implementeras med en s氓 kallad djupinl盲rnings (DL)-modell, en form av artificiell intelligens (AI), i tre steg:

鈥� Tr盲na en DL-modell att identifiera s氓v盲l cancer som normal v盲vnad i bukspottk枚rteln.
鈥� Applicera DL-modellen p氓 patientmaterial vilket inneb盲r att se p氓 olika delar av tum枚ren och hur den p氓verkar n盲rliggande normal v盲vnad, exempelvis hur stora tum枚rcellerna 盲r och hur n盲ra de befinner sig nerver.
鈥� Testa DL-modellen i ett sammanhang med k盲nda kliniska utfall f枚r patienter med bukspottsk枚rtelcancer. Det kan till exempel inneb盲ra att studera om tum枚rer som best氓r av stora eller sm氓 cancerceller svarar b盲ttre p氓 en viss typ av cellgiftsbehandling.

Inom forskargruppen finns kompetens kring anv盲ndning av olika DL-modeller, och etiktillst氓nd 盲r beviljat f枚r att samla in och analysera patientmaterialet som kr盲vs. Projektet f枚renar avancerad DL-teknik med viktiga biologiska insikter. Det har potential att f枚rb盲ttra prognosen f枚r denna grupp av cancerpatienter.

听

FAKTA: Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Fonden har funnits sedan 1981 och drivs tillsammans med Medicinska fakulteten vid Link枚pings universitet. Den ska bidra till att fr盲mja medicinsk forskning inom folksjukdomarnas omr氓den.

Genom 氓ren har den delat ut miljontals kronor till unga forskare. Pengarna kommer bland annat fr氓n Lionsklubbarnas ideella arbete och fr氓n g氓vor fr氓n privatpersoner och f枚retag.

I 氓r tilldelades doktorander 70 000 kronor vardera. Postdok erh氓ller听200 000 kr under tv氓 氓r, totalt 400 000 kr.