ÌÇĐÄֱȄ

19 maj 2021

Catrin Lundström befordrades den 1 december 2020 till biträdande professor i Etnicitet och migration. Hennes forskningsfrågor rör sig mellan fälten migrationsstudier och vithetsstudier.

Hej Catrin! Du Àr bitrÀdande professor sedan 1 december 2020. Hur ser din bakgrund ut?

Jag började lÀsa sociologi vid Stockholms universitet och fastnade direkt för det. Sedan disputerade jag i Uppsala pÄ en avhandling om Svenska latinas, vilket förde samman min bakgrund av sociologi, latinamerikakunskap och spanska. Efter det Äkte jag till Santa Barbara i Kalifornien, dÀr jag var gÀstforskare under ett Är. DÄ pÄbörjade jag ocksÄ ett lÀngre arbete om svenska migrantkvinnor i USA, som senare utvidgades till Singapore och Spanien, och tillbaka till Sverige.

Som lÀrare och forskare har jag arbetat vid ett antal universitet i Sverige: jag var postdoktor vid UmeÄ universitet, och har undervisat vid MÀlardalens högskola, Stockholms universitet och Södertörns högskola inom Àmnena sociologi och genusvetenskap. 2012 sökte jag mig till Linköpings universitet och har varit kvar sedan dess.

Kan du kort beskriva ditt forskningsomrÄde?

Mina forskningsfrÄgor rör sig mellan fÀlten migrationsstudier och vithetsstudier, vilket kan sÀgas vara en lite udda kombination. Jag intresserar mig sÀrskilt för förhÄllandet mellan svenskhet och vithet, bÄde i Sverige och utomlands, vilket har resulterat i ett antal etnografiska studier av svenska kvinnor som utvandrat och senare ÄtervÀnt till Sverige.

Att studera vithet handlar om att rikta ljuset mot det som tenderar att tas för givet – och dĂ€rigenom definierar det som uppfattas som ”annorlunda” – och att studera migration frĂ„n detta perspektiv Ă€r för mig ett sĂ€tt att inkludera mĂ€nniskor som ofta inte ses som migranter i migrationsforskningen, och betona rörelser och relationer mellan olika migrantgrupper.

Hur kommer det sig att du valde just det som forskningsomrÄde och varför Àr det viktigt att forska om just det hÀr?

PÄ sÀtt och vis var det forskningen som öppnade dessa frÄgor för mig. NÀr jag intervjuade unga kvinnor med latinamerikansk bakgrund blev det tydligt att de inte upplevde att de sÄgs som svenskar till fullo, trots att de var födda och uppvÀxta i Sverige eller adopterade svenskar. Det fick mig att utforska frÄgor om nationell tillhörighet, ursprung och grÀnser för dessa.

I mitt postdoktorala arbete intresserade jag mig för svenska kvinnor som bor utomlands. Återigen en empirisk frĂ„ga som kom att handla om svenska hemmafruar i bland annat USA och Singapore, och dess kopplingar till den globala migrationen av hushĂ„llsarbetare frĂ„n latinamerikanska och asiatiska lĂ€nder. Men ocksĂ„ om vad det betyder att vara svensk utanför Sverige, och hur situationen som medföljande förĂ€ndrar svenska kvinnors liv pĂ„ ett ganska dramatiskt sĂ€tt.

Finns det nÄgot nytt omrÄde eller nÄgon ny vinkel som du skulle vilja forska kring framöver?

Jag tycker att det finns mycket att göra, till exempel nÀr det gÀller att vidga migrationsdebatten i Sverige. Den utgÄr ofta ifrÄn en snÀv definition av migranter, som jag gÀrna vill problematisera ytterligare. Jag har nyligen publicerat en bok om den svenska vitheten under 1900-talet och ser möjligheter att göra historiska nedslag i olika skeenden som jag menar har varit avgörande för Sveriges utveckling, i förhÄllande till migranter och migration.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.